Romarbrevet

Andra Korinthierbrevet

1 & 2 Timotheosbrevet

Första Korinthierbrevet

1 & 2 Thessalonikerbrevet

Hebreerbrevet

Galaterbrevet

Efesierbrevet

Kolosserbrevet

1, 2 & 3 Johannesbrevet

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch23" data-usfm="ACT.23">
 <div class="label">23</div><div class="s">Paulus inf&#246;r r&#229;det</div><div class="p"> 1Paulus s&#229;g p&#229; r&#229;det och sade: &#187;Mina br&#246;der. Jag har alltid, intill denna dag, tj&#228;nat Gud med gott upps&#229;t.&#171; 2D&#229; befallde &#246;verstepr&#228;sten Ananias dem som stod bredvid att sl&#229; Paulus &#246;ver munnen. 3Men Paulus sade till honom: &#187;Gud skall sl&#229; dig, din vitmenade v&#228;gg! Du sitter h&#228;r f&#246;r att d&#246;ma mig efter lagen, men mot lagen befaller du dem att sl&#229; mig.&#171; &#8212; 4&#187;F&#246;rol&#228;mpar du Guds &#246;verstepr&#228;st!&#171; sade de som stod bredvid. 5Paulus svarade: &#187;Jag visste inte, br&#246;der, att han var &#246;verstepr&#228;st. Det st&#229;r ju skrivet: En ledare f&#246;r ditt folk skall du inte f&#246;rbanna.&#171;</div><div class="p"> 6Eftersom Paulus visste att en del av dem var saddukeer och en annan del fariseer h&#246;jde han r&#246;sten och sade till r&#229;det: &#187;Mina br&#246;der, jag &#228;r faris&#233; och mina f&#228;der var fariseer. Det &#228;r f&#246;r hoppet om de d&#246;das uppst&#229;ndelse som jag nu har st&#228;llts inf&#246;r r&#228;tta.&#171; 7N&#228;r han sade s&#229; utbr&#246;t ett gr&#228;l mellan fariseerna och saddukeerna, och man delade sig i tv&#229; l&#228;ger. 8Saddukeerna menar n&#228;mligen att det inte finns n&#229;gon uppst&#229;ndelse och inte heller &#228;nglar eller andar, medan fariseerna tror p&#229; allt detta. 9Det blev ett v&#228;ldigt ropande, och n&#229;gra skriftl&#228;rda som h&#246;rde till fariseernas parti reste sig och h&#228;vdade sin &#229;sikt, och de sade: &#187;Vi kan inte finna att den h&#228;r mannen har gjort n&#229;got ont. T&#228;nk om en ande har talat till honom, eller en &#228;ngel.&#171; 10Gr&#228;let blev s&#229; h&#228;ftigt att kommendanten fruktade att de skulle slita Paulus i stycken, och han kallade ner vaktstyrkan f&#246;r att r&#228;dda honom undan dem och f&#246;ra honom tillbaka till f&#228;stningen.</div><div class="p"> 11P&#229; natten kom Herren till honom och sade: &#187;Var inte r&#228;dd. S&#229; som du har vittnat om mig i Jerusalem m&#229;ste du ocks&#229; vittna i Rom.&#171;</div><div class="s">En sammansv&#228;rjning mot Paulus</div><div class="p"> 12N&#228;sta morgon h&#246;ll judarna ett m&#246;te och svor att varken &#228;ta eller dricka f&#246;rr&#228;n de hade d&#246;dat Paulus. 13Det var mer &#228;n fyrtio m&#228;n som deltog i denna sammansv&#228;rjning, 14och de gick till &#246;verstepr&#228;sterna och de &#228;ldste och sade: &#187;Vi har svurit en ed att inte r&#246;ra mat eller dryck f&#246;rr&#228;n vi har d&#246;dat Paulus. 15Ni skall d&#228;rf&#246;r nu tillsammans med det &#246;vriga r&#229;det l&#228;mna in en anm&#228;lan till kommendanten, s&#229; att han skickar ner Paulus till er; s&#228;g att ni vill unders&#246;ka hans fall n&#228;rmare. Vi st&#229;r f&#228;rdiga att d&#246;da honom innan han kommer fram.&#171; 16Paulus systerson hade emellertid varit d&#228;r och f&#229;tt reda p&#229; detta bakh&#229;ll, och han gick till Paulus i f&#228;stningen och talade om det. 17Paulus kallade p&#229; en av officerarna och sade: &#187;F&#246;r den h&#228;r ynglingen till kommendanten, han har n&#229;got att ber&#228;tta.&#171; 18Officeren tog honom till kommendanten och sade: &#187;F&#229;ngen Paulus kallade p&#229; mig och bad mig ta den h&#228;r unge mannen till dig, f&#246;r han har n&#229;got att s&#228;ga dig.&#171; 19Kommendanten tog ynglingen vid handen och gick avsides med honom och fr&#229;gade: &#187;Vad &#228;r det du vill ber&#228;tta f&#246;r mig?&#171; 20Han svarade: &#187;Judarna har kommit &#246;verens om att be dig skicka ner Paulus till r&#229;det i morgon, f&#246;r att de skall f&#229; utreda hans fall n&#228;rmare. 21Men g&#229; inte med p&#229; det, f&#246;r mer &#228;n fyrtio av dem har planerat ett bakh&#229;ll och svurit att varken &#228;ta eller dricka f&#246;rr&#228;n de har d&#246;dat honom. De st&#229;r f&#228;rdiga och v&#228;ntar bara p&#229; att du skall svara ja.&#171; 22Kommendanten sade &#229;t ynglingen att inte tala om f&#246;r n&#229;gon att han hade avsl&#246;jat detta och l&#228;t honom sedan g&#229;.</div><div class="s">Paulus f&#246;rs till st&#229;th&#229;llaren i Caesarea</div><div class="p"> 23D&#228;refter kallade han till sig tv&#229; av sina officerare och sade: &#187;Tre timmar efter m&#246;rkrets inbrott skall tv&#229;hundra man st&#229; f&#228;rdiga att g&#229; till Caesarea, dessutom sjuttio ryttare och tv&#229;hundra man hj&#228;lptrupp.&#171; 24De skulle ha med sig riddjur &#229;t Paulus och se till att han kom oskadd fram till st&#229;th&#229;llaren Felix. 25Han skrev ocks&#229; ett brev av f&#246;ljande lydelse: 26&#187;Fr&#229;n Claudius Lysias till Felix. H&#246;gt &#228;rade st&#229;th&#229;llare. 27Den h&#228;r mannen hade gripits av judarna och var n&#228;ra att d&#246;das av dem, n&#228;r jag ingrep med min trupp och f&#246;rde honom i s&#228;kerhet sedan jag erfarit att han var romersk medborgare. 28D&#229; jag ville veta vad de anklagade honom f&#246;r tog jag ner honom till deras r&#229;d. 29Jag fann att anklagelserna mot honom g&#228;llde tolkningar av deras lag; n&#229;got som f&#246;rtj&#228;nar d&#246;den eller f&#228;ngelse anklagades han inte f&#246;r. 30Eftersom det nu har meddelats mig att judarna planerar ett &#246;verfall p&#229; honom, skickar jag honom direkt ner till dig. Samtidigt har jag anmodat hans anklagare att f&#246;ra sin talan mot honom inf&#246;r dig.&#171;</div><div class="p"> 31Soldaterna tog enligt sina order hand om Paulus och f&#246;rde honom under natten till Antipatris. 32N&#228;sta dag &#229;terv&#228;nde de till sin f&#246;rl&#228;ggning medan ryttarna fortsatte med honom. 33N&#228;r de kom fram till Caesarea gav de st&#229;th&#229;llaren brevet och f&#246;rde ocks&#229; in Paulus till honom. 34Han l&#228;ste brevet och fr&#229;gade Paulus fr&#229;n vilken provins han var och fick veta att han var fr&#229;n Kilikien. 35&#187;Jag skall h&#246;ra dig n&#228;r dina anklagare ocks&#229; har infunnit sig&#171;, sade han och befallde att Paulus skulle h&#229;llas under bevakning i Herodes palats.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch24" data-usfm="ACT.24">
 <div class="label">24</div><div class="s">Anklagelsen mot Paulus</div><div class="p"> 1Fem dagar senare kom &#246;verstepr&#228;sten Ananias dit ner med n&#229;gra av de &#228;ldste och en advokat Tertullus och l&#228;mnade st&#229;th&#229;llaren sin anm&#228;lan mot Paulus. 2Sedan Paulus kallats in b&#246;rjade Tertullus sitt anklagelsetal med f&#246;ljande ord: 3&#187;H&#246;gt &#228;rade Felix. Att vi tack vare dig f&#229;r leva i djupaste fred och att genom din omtanke villkoren har f&#246;rb&#228;ttrats f&#246;r v&#229;rt folk &#228;r n&#229;got som vi alla erk&#228;nner of&#246;rbeh&#229;llsamt och med den st&#246;rsta tacksamhet. 4Jag vill inte uppeh&#229;lla dig alltf&#246;r l&#228;nge men ber dig att godhetsfullt lyssna till n&#229;gra korta ord fr&#229;n oss. 5Vi har funnit att den h&#228;r mannen &#228;r en smitth&#228;rd som sprider oro bland judarna p&#229; alla h&#229;ll i v&#228;rlden och att han &#228;r ledare f&#246;r nasareernas sekt. 6Han har till och med f&#246;rs&#246;kt vanhelga templet. Vi har gripit honom, 8och n&#228;r du sj&#228;lv f&#246;rh&#246;r honom kommer du att vinna klarhet om allt det vi anklagar honom f&#246;r.&#171; 9Judarna inst&#228;mde och f&#246;rs&#228;krade att det f&#246;rh&#246;ll sig p&#229; det viset.</div><div class="s">Paulus f&#246;rsvarstal inf&#246;r st&#229;th&#229;llaren Felix</div><div class="p"> 10P&#229; st&#229;th&#229;llarens tecken tog Paulus till orda: &#187;Jag vet att du i m&#229;nga &#229;r har varit domare f&#246;r detta folk, och d&#228;rf&#246;r &#228;r det med tillf&#246;rsikt jag f&#246;rsvarar min sak. 11Du kan sj&#228;lv f&#246;rvissa dig om att det inte &#228;r mer &#228;n tolv dagar sedan jag kom upp till Jerusalem f&#246;r att be i templet. 12Varken d&#228;r eller i synagogorna eller ute i staden har de sett mig diskutera med n&#229;gon eller hetsa upp folk, 13och de kan heller inte inf&#246;r dig styrka sina anklagelser mot mig. 14Men jag erk&#228;nner att jag f&#246;ljer V&#228;gen, som de kallar f&#246;r en sekt, och att jag p&#229; det s&#228;ttet tj&#228;nar v&#229;ra f&#228;ders Gud, samtidigt som jag tror p&#229; allt som lagen s&#228;ger och allt som st&#229;r skrivet hos profeterna. 15Jag hyser samma hopp som dessa mina anklagare, att Gud skall l&#229;ta b&#229;de r&#228;ttf&#228;rdiga och or&#228;ttf&#228;rdiga st&#229; upp fr&#229;n de d&#246;da. 16D&#228;rf&#246;r str&#228;var ocks&#229; jag efter att alltid ha ett gott samvete gentemot Gud och m&#228;nniskor.</div><div class="p"> 17Efter flera &#229;r kom jag tillbaka till mitt folk f&#246;r att ge allmosor och offra. 18Det var d&#229; man fann mig i templet; jag hade renat mig, och d&#228;r var ingen folkmassa och inget tumult. 19Men d&#228;r var n&#229;gra judar fr&#229;n Asien &#8212; de borde st&#229; h&#228;r inf&#246;r dig och anklaga mig om de har n&#229;got att anf&#246;ra. 20Eller ocks&#229; f&#229;r de som &#228;r h&#228;r tala om vad de fann mig skyldig till n&#228;r jag stod inf&#246;r r&#229;det, 21om det inte var just de ord som jag ropade mitt ibland dem: &#8217;Det &#228;r f&#246;r de d&#246;das uppst&#229;ndelse som jag i dag st&#229;r till svars inf&#246;r er.&#8217;&#171;</div><div class="s">Paulus i tv&#229;&#229;rigt h&#228;kte</div><div class="p"> 22Felix, som var mycket v&#228;l underr&#228;ttad om V&#228;gen, uppsk&#246;t nu r&#228;tteg&#229;ngen och sade: &#187;N&#228;r kommendanten Lysias kommer hit skall jag avd&#246;ma ert m&#229;l.&#171; 23Officeren fick order att h&#229;lla Paulus i h&#228;kte men ge honom l&#228;ttnader och inte hindra hans anh&#228;ngare fr&#229;n att s&#246;rja f&#246;r honom.</div><div class="p"> 24N&#229;gra dagar d&#228;refter infann sig Felix tillsammans med sin hustru Drusilla, som var judinna. Han l&#228;t h&#228;mta Paulus f&#246;r att h&#246;ra vad han hade att s&#228;ga om tron p&#229; Kristus Jesus. 25Men n&#228;r Paulus b&#246;rjade tala om r&#228;ttf&#228;rdighet och f&#246;rsakelser och den kommande domen blev Felix f&#246;rskr&#228;ckt och sade: &#187;Det r&#228;cker f&#246;r den h&#228;r g&#229;ngen. Men jag skall kalla p&#229; dig n&#228;r jag f&#229;r tid.&#171; 26Samtidigt hoppades han att Paulus skulle erbjuda honom pengar, och d&#228;rf&#246;r l&#228;t han ofta h&#228;mta honom f&#246;r att samtala med honom.</div><div class="p"> 27N&#228;r tv&#229; &#229;r hade g&#229;tt eftertr&#228;ddes Felix av Porcius Festus. Eftersom Felix ville h&#229;lla sig v&#228;l med judarna l&#228;t han Paulus stanna kvar i f&#228;ngelse.</div>
 </div>
 </div>
</div>

ApostlagärningarnaSmakprov

Skriften

Om den här läsplanen

Relaterade Planer