Beroende av att vara upptagen: Tillfrisknande för en stressad själSmakprov

Jesus tempo är inte legalistiskt

När vi till slut drar oss tillbaka kan vi uppmuntras av det faktum att också Jesus såg det lämpligt att dra sig tillbaka. Följer vi efter kan också vi lämna den rådande upptagenheten som tenderar att styra våra liv; vi kan lämna "människor med behov" som hotar att kollapsa om vi verkligen går; vi kan lämna saker som upptar oss till förmån för den frid vi så desperat söker. Vi kan göra allt för att Jesus gjorde det och för att han visade oss hur vi skulle leva. Poeter säger att han drog sig tillbaka för att påminnas om sitt himmelska hem. Jag säger att han gjorde det för att visa oss hur ett liv med rytm är, för att visa oss att den gudomliga vilan inte är en skyldighet utan en inbjudan. Och visa oss hur det är att svara med ett uppriktigt ja.

Det är här jag hade missat poängen, precis som judarna i Jesu dagar hade missat poängen. Jag hade börjat se min vila som en institution, och insisterat på att den skulle börja vid en viss tid på en viss dag, varje vecka, och när något eller någon hindrade det, skulle den avvikelsen betyda min undergång. Min vila hade blivit min herre, något jag var tvungen att blidka, så att jag inte dog. Jesus vilade aldrig på det här sättet. Kommer du ihåg hans deklaration i Markusevangeliet 2:27?

Det judiska folket som lyssnade den dagen måste ha känt chock i sina hjärtan. De hade tillbringat hela sina liv kring regler och föreskrifter för sabbatshelgen. Vad i hela världen menade Jesus?

Han försökte inte att vara respektlös; han deklarerade sanningen. De hade totalt missat poängen och ändrat Guds vila till en att-göra-lista. D. A. Carson skrev:
Sabbatslagen gavs inte för att bli en börda; sabbaten handlade faktiskt om att spegla Guds medlidande för sitt folk, och också att betona hans helighets karaktär. Men denna intention glömdes bort i arrogans och uppror när legalism och traditionalism växte. Den verkliga betydelsen av sabbatslagen utropades igen och igen av Guds profeter som betonade förhållandet grundat i förbundet, men folk var ovilliga att lyssna.

Jesus var inte inne på legalism, vilket framgår av hur han "arbetade" på flera sabbater – han plockade vete, botade vanställda människor – och även i hur han vilade när folk tyckte att han borde arbeta. Det som alltid varit det mest anmärkningsvärda med Jesu frivilliga tillbakadragande är inte att han vilade utan när han valde att vila. Han drog sig tillbaka för att vila när folk fortfarande behövde honom och också när hans ego skulle ha blivit frestat att stanna. Jesus vilade inte bara när han förväntades göra det; han vilade även när han var levde sina bästa dagar.