När tron brister: 10 dagar för att finna Gud i tvivlets skuggaSmakprov

Om ett liv i tro är vårt hem, så är tvivel vägen vi behöver gå för att nå det. Självfallet kommer vi möta prövningar på vägen: fallgropar, ensamhet, ångest, rädsla, frågor. Det engelska ordet för fråga, "question"kommer från latinets quaerere Samma ord gav även upphov till engelska ordet quest (uppdrag). Ett uppdrag, likt alla andra äventyr, formas av hindren på vägen. Varje kallelse har ett pris som måste betalas. Det är otroligt svårt att ta sig uppför bergen. Att ta sig igenom dalgångerna är olidligt. För de allra flesta är det så vägen hem ser ut. Andra jag känner (och avundas) har det mycket lättare. För dem är resan hem som en motorväg; de sätter sig i bilen och så är de framme. Andra, som jag, kör småvägarna.

Men oavsett hur, så tar vi oss till målet.

Och hur det än är, så går vi inte själva . . .

Vi är förvirrade och ensamma och försöker desperat hitta mening bland alla spillror. Vi erbjuds två olika facit. Det ena säger att det inte finns mening med någonting. Allt sker av en slump. Saker händer bara. Och förresten, du är bara en olyckshändelse.

Men Jesus erbjuder oss ett annat alternativ. Han säger att livet har en mening. Att allt som gör dig till dig, dina andetag, hjärtat som bultar i ditt bröst, dina tårar, rädslor och drömmar har en mening. Han lovar att rättvisa kommer att råda, nåden kommer att triumfera, det som brutits ned kommer att återuppbyggas. Han inbjuder oss att efter bästa förmåga gå med honom.

Vissa påstår att detta bara är fantasi. Och vem vet, kanske har de rätt. Kanske är vi galna och vilseledda. Men jag lever hellre ett liv i hopp, i sökande efter en underbar Gud, än i smärta och tomhet i en gudsförgäten värld.

Jag tror på att livet att livet är mer än blind, obärmhärtig likgiltighet.

Jag tror på en Gud som skapade oss, älskade oss, offrade sig själv för oss, och som oupphörligt, orubbligt, i villkorslös kärlek drar oss till sig.

Jag tror på att livet har ett syfte

Jag tror på att döden inte har sista ordet.

Jag tror på en övernaturlig verklighet och . . . att den präglas av liv, skönhet, färgrikedom och djup.

Jag tror på att tvivel är en del av att vara människa. Att det tär på oss, sårar oss men sedan - om vi tillåter det - fördjupar vår tro.

Jag tror på att även när solen förmörkas, så kommer den tillbaka. Solförmörkelsen kommer att gå över. Världen kanske har förändrats då, men det har vi med.

Och jag tror att vi är mer än bara materia.