Scener ur påskens händelserSmakprov

Jag var där,
jag var lite äldre än en pojke,
lärling hos en skriftlärd och helare, hos en vis man om du så vill.

En grupp av dem hade har studerat stjärnorna och profetiorna; de berättade att vi skulle ut på en resa och att vi skulle vara borta ett tag. Melchior gav mig en kista att bära, inuti, sa han, fanns en burk med myrra. Det skulle vara en present till ett barn. Konstig gåva, tänkte jag, myrra används för att bevara de döda. Varför skulle ett barn vilja ha det? Så vi reste, och vi reste! Sedan anlände vi till Jerusalem innan vi begav oss till Betlehem. Det känns konstigt att vara tillbaka i den här staden.

Melchior sa till mig att barnet skulle bli en stor härskare, en kung över alla kungar, men inte bara det, han skulle vara en präst för folket, en helare, och att han skulle dö för att rädda dem alla, det var vad myrran var till för.

Och idag, bevittnade jag det. Jag kände igen hans mor vid foten av korset, äldre nu, men helt klart hon. Hon såg så trasig ut men samtidigt så hoppfull. Jag såg honom dö på korset och världen blev mörk och tyst. Jag undrar vad som händer nu? Hur räddade han oss? Hur räddade han mig?

Denna monolog användes ursprungligen som en del av en Långfredagspromenaden som hållits av Witness-liturgi. Använd den tillsammans med skriften som inspirerade den för att reflektera över dessa två grundläggande händelser.

Om någon frågade dig hur Jesus räddade dig, vad skulle du svara?

Ägna lite tid i tacksägelse för korsoffret.