Herrens bönSmakprov

Beskydd

Och utsätt oss inte för frestelse, utan rädda oss från det onda

Bibeln tar för givet att vi kämpar mot det onda och att detta är en kamp som inte bara handlar om att motstå någon form av abstrakta onda principer, utan också det onda i en personlig form. Tanken på en ond, intelligent kraft som verkar i världen idag är något som väldigt få människor, om de inte är religiösa, tar på allvar. Med tanke på bevisen för det onda i världen idag finner jag detta något förvånande. Det finns förmodligen flera anledningar till detta avfärdande: det onda karikeras ofta (tänk på den rödklädda tecknade djävulen med högaffeln) eller missbrukas med tragiska fall av exorcism som går fel eller de ganska patetiska uttalandena som "djävulen fick mig att göra det".

Låt oss börja med den märkliga frasen "den onde". Äldre bibelversioner av Herrens bön hade idén att vi skulle "befrias från det onda" som om det var någon form av abstrakt filosofiskt tillstånd. Det råder dock allmän enighet om att det Jesus talar om här är befrielse från en ond person. Det finns många frågor här och jag hänvisar dig till min bok om Herrens bön för en mer detaljerad beskrivning. För att vara någon form av konsekvent "biblisk kristen" verkar det som om vi måste tro på närvaron av någon ond andlig enhet i världen oändligt underlägsen Gud, men ändå kapabel att motsätta sig honom och som är en elak och kraftfull motståndare till de troende. Faktum är att med tanke på hur världen ser ut är det ofta lättare att tro på existensen av en djävul än att tro på en god Gud.

Den onde nämns här som en frestelsens agent. Även detta behöver hanteras noggrant. En fara är att vi föreställer oss att det är Gud själv som frestar och att vi i Herrens bön ber Gud "att ta det lugnt". Kanske är det bästa sättet att se denna klausul att göra en åtskillnad mellan prövning och frestelse. Att bli testad, antingen fysiskt eller andligt, är en bra sak. Att klara ett test är något som är uppmuntrande och låter oss inse att vi har vuxit. Om Gud kan använda ett test för att låta oss växa kan djävulen dock förvandla det till frestelse för att bryta ner oss.

Det kan hjälpa att tänka att det här avsnittet handlar om något som kan beskrivas både som frestelse och prövning. Ur Guds synvinkel är det vi får ett test som visar kvaliteten på vår tro; om vi klarar testet kan vi bli uppmuntrade av detta tecken på vår andliga tillväxt. Men om vi antar existensen av djävulen kan samma test ses från en annan synvinkel; om vi misslyckas har han slagit mot vår kristna tro.

Så vad ber vi om här? Ganska enkelt ber vi om att triumfera och inte falla för en frestelse eller prövning. Vi ber om att Gud ska hjälpa oss att motstå utmaningarna från den onde. Låt mig erbjuda tre förslag här.

För det första bör vi erkänna att varje dag, på varje sätt, närmar sig prövningar och frestelser oss. Vi behöver vara förberedda.

För det andra står vi inte inför den onde försvarslösa. Gud har gett sina barn den Helige Ande för att hjälpa dem. Det är en handling av otrolig dårskap att försöka hantera någon form av allvarlig frestelse utan att vända sig till den som Gud har gett sina barn för att försvara dem.

För det tredje är det en klassisk taktik av "den onde" att när vi faller - och vi faller alla någon gång - försöker han få oss att tro att med detta misslyckande är vi permanent färdiga med Gud. Faktum är att om vi verkligen är Guds barn, även om vårt misslyckande med att klara testet ger vår himmelske Fader sorg, är det inte anledning för honom att förkasta oss. Vårt misslyckande med att klara testet förstör inte formen av vår relation med vår himmelske Fader - vi förblir hans barn - men det skadar kvaliteten på vår relation.