Farliga bönerSmakprov

Sänd mig

Under de decennier som jag varit pastor. har jag personligen fått tusentals människors mest förtroliga böneämnen. Varje vecka har hundratals behov strömmat till vår kyrka, allt från bönelappar under gudstjänsterna till telefonsamtal under veckan och förfrågningar om bön online via sociala medier eller kyrkans app. Baserat på det, blir du inte förvånad att höra att det vanligaste jag hör varje vecka är något som jag väldigt gärna gör; Pastorn, vill du vara snäll och be för...?"

Jag ser det som ett privilegium, en ära och ett glädjefyllt ansvar, att ta en paus och lyfta upp ett böneämne inför Guds tron, be honom om nåd att verka, vägleda, utrusta och utföra mirakel för de människor som jag känner och älskar. Varje vecka är det någon som ber Gud om att läka någon närstående från cancer, hjälpa en granne att hitta rätt jobb, eller återupprätta ett plågat äktenskap. Studenter önskar bön för att de ska komma in på det college de föredrar, de ber om hjälp att betala för collegestudier, eller att hantera deras föräldrars skilsmässa. En del människor ber om en make/maka. Andra ber om hjälp att förlåta en person som har sårat dem.

Även om förfrågningarna varierar, är det alltid så att människor ber Gud om något för dem eller för någon de älskar. Gud, hjälp mig. Gud, hjälp någon jag älskar. Herre jag behöver... Far vill du vara snäll och...?

Gud, gör något för mig.

Snälla, lyssna på vad jag säger... vi ska definitivt be på det sättet. Vi ska alltid bjuda in guds närhet, Guds kraft och låta Guds frid ingripa i våra liv. Vi ska be Gud att utföra de mirakel vi inte klarar. Vi borde lyfta upp våra kära och påminna oss själva om hur Gud kan förändra deras liv. Vi borde söka Herren för alla våra behov.

Men vi borde göra mer än så.

Tänk om, istället för att be Gud göra något för oss, vi blir djärva nog att be en självförnekande bön , att vi är tillgängliga för vår Far?

Vad händer om vi ber den djärvaste bönen av alla?

“Sänd mig, Herre, använd mig.”

Jesaja bad en sådan bön i Guds närhet att han, utan reservationer var tillgänglig. Den gammeltestamentliga profeten berättar om detta möte med Den heligaste, när gud frågade, "Vem skall jag sända, vem vill vara vår budbärare?" (Jesaja 6:8). Och utan att känna till detaljerna, utan att veta när eller var, bad Jesaja denna enastående. livsförändrande bön: "Här är jag, sänd mig!" (Jesaja 6:8 b).

Lägg märke till att Jesaja inte frågade efter några detaljer. Han frågade inte Gud var. Eller när. Eller vad som skulle hända. Det är därför som bönen kan kännas så djärv och farlig. "Gud, sänd mig. Använd mig. Jag frågar inte om detaljerna. Jag behöver inte veta fördelarna. Eller om det kommer att vara enkelt. Eller om jag kommer att gilla det. För på grund av den du är - min Gud, min Kung, min Frälsare - så litar jag på dig. Eftersom du är universums härskare, låter jag min vilja vara underställd din, hela jag är din. Ta mina tankar, mina ögon, min mun, mina öron, mitt hjärta, mina händer, mina fötter och led mig in i din vilja. Jag litar på dig. Gud, mitt svar är ja. Vilken är din fråga?”

Föreställ dig att du ber på detta sätt. Är du trött på säkra böner? Är du trött på att leva för saker som inte spelar någon roll? Föraktar du halvhjärtad, ljummen Kristenhet? Be då en djärv bön.

Här är jag, Herre.

Sänd mig.