Andakter för daglig tacksamhet av Paul TrippSmakprov

Jag önskar aty jag kunde säga att jag alltid är tillfredsställd. Jag önskar jag kunde säga att jag aldrig klagar. Jag önskar jag kunde säga att jag aldrig vill ha vad andra har. Jag önskar jag kunde säga att jag aldrig har avundats någon annans liv. Jag önskar jag kunde säga att jag aldrig har tänkt att Gud gav någon annan något som han ämnat åt mig. Jag önskar att jag kunde säga att jag är bättre på att räkna mina välsignelser, än jag är på att bedöma vad jag inte har. Jag önskar att jag kunde säga att min hunger efter saker inte var så stor. Jag önskar att mitt hjärta äntligen skulle vara tillfredsställt.

Dessa är alla önskningar, därför att de ännu inte är verklighet. Avunden lurar ännu i mitt hjärta. Det är ett av de mörka resultaten av synden som fortfarande bor där. Varför talar bibeln så starkt mot avund? För att: när avund råder i ditt hjärta, gör inte Guds kärlek det. Låt oss tänka på vad avund gör. Den anser att du förtjänar välsignelser som du inte förtjänar. När ditt hjärta styrs av avund, ändras attityden "jag är välsignad" till "jag förtjänar". Avundens kärna är själviskhet. Avund sätter dig alltid som jordens mittpunkt. Den får allt att handla om dig. Den får dig att undersöka livet endast utifrån dina begärs, behovs och känslors perspektiv.

Ledsamt nog, orsakar avund dig att ifrågasätta Guds godhet, trofasthet och vishet. Avund anklagar Gud för att inte veta vad han gör eller att inte vara trofast med vad han lovat att göra. När du är övertygad att en person har en välsignelse som borde tillhöra dig, har du inte bara ett problem med den personen, du har ett problem med Gud. När du börjar ifrågasätta Guds godhet, slutar du gå till honom för att få hjälp. Varför? För att du söker inte hjälp hos någon som du tvivlar på.

Avund gör något som är dödligt för själen. Den anser sig ha en förståelse som ingen annan har. Avund anser inte bara att du vet mer om den andra personens liv än du någonsin kunde veta, den anser dessutom att du har en bättre förståelse för vad som är bäst än vad Gud har. Vidare orsakar avund dig att glömma Guds otroliga, räddande, förvandlande, bemyndigande och befriande nåd. Du blir så upptagen med att rabbla upp vad du inte har, att Guds nåds enorma välsignelser — välsignelser som vi inte är värda, inte kunde ha uppnått eller förtjänat — går obemärkt förbi, utan erkännande eller något firande. Eftersom avund fokuserar mer på vad du vill än på det liv Gud har kallat dig till, hindrar det dig från att uppmärksamma Guds bud och varningar, och lämnar dig därför i moralisk fara. Den enda lösningen på avund är Guds räddande nåd — nåd som förändrar självcentrerade syndare till Guds glada och tillfredsställda lovsångare.