En vandring med Jesus - 40 dagars andakt i fastan inför påskSmakprov

Vilket mörkt stycke. Domen har kommit. Jesus binds och förs bort. Och, helt plötsligt, ångrade Judas vad han hade gjort.

Han försöker lindra sin skuld genom att lämna tillbaka de 30 silvermynten. Han försöker acceptera att han syndat – men han bekänner sin synd inför fel människor. När han försöker dämpa sin skuld gör han ett gravt misstag – han söker inte förlåtelse från nådens Gud. Han försöker "ordna upp" sin synd på sitt eget sätt. Han bestämmer sig för att ta saken i egna händer. Till och med vad gäller hans eget liv. 

Dåligt samvete och skuld över sin synd är bara en början. Sann brustenhet och bekännelse i Guds närvaro är där förlåtelse – och därigenom frigörelse – finns. Bibeln säger att om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet. 

Ett liv fyllt av synd är ett liv som väntar på upprättelse. 

Reflektion

Försöker jag ordna upp mina misstag på mitt eget sätt? Kommer jag till Gud med en brustenhet över min synd? Kommer jag ihåg att min synds fördärv aldrig kan bli större än djupet av Guds nåd?

Bön

Himmelske fader, hjälp mig och påminn mig om att jag aldrig själv kan ordna upp mina synder. Hjälp mig och påminn mig att jag kan aldrig få för mycket nåd, hur stora mina misstag än är. Ånger och vila är min frälsning. Amen