En vandring med Jesus - 40 dagars andakt i fastan inför påskSmakprov

Som författare vet jag att en öppnande och avslutande mening måste fånga läsaren. De måste vara effektfulla. Den avslutande meningen i Matteusevangeliet låter såhär: “Och jag är med er alla dagar till tidens slut”.

Kanske, vid första anblicken, verkar det inte som den mest imponerande eller minnesvärda meningen. Trots det väljer Matteus att avsluta sin bok med den och i och med detta talar den för den vikt den bär.

Lärjungarna skulle få utstå intensiv förföljelse under de kommande månaderna. Jesus försäkrade dem att han skulle vara där, till tidens slut.

Rent fysiskt skulle Jesus upphöjas till Fadern. Men han sände den helige Ande som skulle ta sin boning i lärjungarna för evigt.

Det var hans löfte till lärjungarna och det är löftet till oss idag. Jesus finns alltid med oss genom den helige Ande som bor i oss. För evigt. 

Saliga visshet, Jesus är min. 

Reflektion

I vilka omständigheter behöver jag påminna mig att Jesus är med mig? Hur förändrar det omständigheterna? Eller rättare sagt, hur skulle det kunna förändra mig så att jag bättre kan hantera just den omständigheten?

Bön

Treenige Gud, Fader, Son och helige Ande! Jag lovprisar en fantastisk och mäktig Gud. Jag älskar också en Gud som älskar mig tillräckligt för att ha sin boning i mig. I varje omständighet. I evighet. Du sviker mig inte och överger mig inte. Amen