Johannesevangeliet 10:14-27

Johannesevangeliet 10:14-27 Nya Levande Bibeln (BSV)

Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig på samma sätt som min Far i himlen känner mig och jag känner honom. Jag ger mitt liv för fåren. Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de ska lyssna till min röst. Så ska det bli en enda fårhjord och en herde. Min Far i himlen älskar mig, därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. Ingen kan ta mitt liv ifrån mig, utan jag ger det frivilligt. Jag har rätt att ge mitt liv när jag vill, och jag har makt att ta det tillbaka. Det är det uppdrag jag har fått av min Far i himlen." När han sa detta började folket än en gång diskutera med varandra. Många sa: "Han är besatt av en ond ande och helt galen. Vad tjänar det till att lyssna på honom?" Men andra sa: "Nej, så talar inte den som är besatt av en ond ande. Kan en ond ande verkligen bota dem som är blinda?" Nu inföll tempelinvigningsfesten i Jerusalem. Det var vinter, och Jesus gick omkring i den del av templet som kallas Salomos pelarhall. Då omringade de judiska ledarna honom och frågade: "Hur länge till ska du hålla oss i spänning? Om du är Messias, den utlovade kungen, så säg det öppet." Jesus svarade dem: "Jag har redan talat om det för er, men ni vill inte tro det. De under min Far har sänt mig att göra bevisar vem jag är. Men ni tror mig inte, eftersom ni inte hör till min fårhjord. Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig.

Johannesevangeliet 10:14-27 Svenska 1917 (SVEN)

Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig, såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren. Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde. Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det. Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader.» För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna. Många av dem sade: »Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?» Andra åter sade: »Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?» Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter, och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen. Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: »Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet.» Jesus svarade dem: »Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig. Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får. Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig.

Johannesevangeliet 10:14-27 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Jag är den gode (genuine, ideale) herden [mönsterbilden av en äkta herde] och jag känner (känner igen; har en personlig relation med) mina får och de känner (känner igen; har en personlig relation med) mig, precis som Fadern känner (har en personlig relation med) mig, känner jag också (har jag också en personlig relation med) Fadern – och jag ger (lägger ner) mitt liv för fåren. Jag har också andra får [hedningar, icke-judar] som inte är från den här fållan [Israel]. Jag måste också leda dem (driva dem; föra dem med mig), och de ska (kommer att) lyssna till min röst. Så ska det (de) bli en hjord och en herde. Därför älskar Fadern mig, för att jag lägger ner mitt liv för att sedan få tillbaka det igen. Ingen tar det från mig, utan jag lägger ner det frivilligt. Jag har auktoritet att lägga ner det och auktoritet att ta det igen. Detta är den order (instruktion) som jag fått från min Fader.” Det blev på nytt delade åsikter bland judarna på grund av dessa ord. Många av dem sa: ”Han har en demon och är sinnessjuk (förvirrad, från vettet), varför lyssnar ni på honom?” Andra sa: ”Detta är inte ord (tal, tankar) från en som är demoniserad (under inflytande av en demon). En demon (ond ande) kan ju inte öppna blindas ögon!” Efter detta inföll tempelinvigningsfesten [chanukka] i Jerusalem. [Chanukka, även translittererat hanukka, infaller i slutet av november eller i december och är en åtta dagar lång judisk högtid som även kallas ”ljusets fest”. Den är inte en av de sju högtiderna som beskrivs i Moseböckerna, se 3 Mos 23. Den firas till minne av att man år 164 f.Kr. under ledning av den judiska prästsläkten mackabéerna lyckades besegra de syrisk-grekiska trupper som hade vanhelgat templet i Jerusalem. När det var dags att återinviga templet, säger traditionen att det bara fanns olja för en dag till den sjuarmade ljusstaken. Att förbereda ny tog minst en vecka, men ett under skedde och oljan räckte åtta dagar. I nutida judendom används en åttaarmad ljusstake med ett nionde hjälpljus. Det hebreiska ordet för detta nionde ljus är shamash som betyder tjänare/hjälpare. Det tänds först och från detta tänds de andra ljusen. Första dagen ett, andra två, osv. Den åttonde dagen brinner alla ljusen.] Det var vinter, och Jesus gick omkring i Salomos pelargång i tempelområdet. De judiska ledarna omringade honom och frågade: ”Hur länge ska du hålla oss i ovisshet? Om du nu är den Smorde (Kristus), säg det rent ut (öppet)!” Jesus svarade dem: ”Jag har redan berättat det, men ni tror (litar, förtröstar) inte på mig. De gärningar som jag ständigt gör i min Faders namn vittnar om mig. Men ni tror inte på mig för ni är inte mina får. Mina får lyssnar till min röst och jag känner (har en personlig relation med) dem och de följer mig (är mina lärjungar).