Johannesevangeliet 10

Den gode herden

1Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare. 2 Men den som går in genom dörren är fårens herde. 3 För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssnar till hans röst, och han kallar på sina får och nämner dem med deras namn och för ut dem. 4 När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst. 5 Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen främlingars röst." 6 Denna liknelse framställde Jesus för dem, men de förstod inte vad det var han talade om.

7Då sade Jesus än en gång: "Amen, amen säger jag er: Jag är dörren till fåren. 8 Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 9 Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst, och han skall gå in och gå ut och finna bete. 10 Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.

11Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. 12 Den som är lejd och inte är en herde med egna får, han överger fåren och flyr, när han ser vargen komma. Och vargen river dem och skingrar hjorden. 13 Den som är lejd bryr sig inte om fåren. 14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern, och jag ger mitt liv för fåren. 16 Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan.#den här fållan Jesu herdeämbete är inte inskränkt till det judiska folket utan omfattar alla folk Dem måste jag också leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så skall det bli en hjord och en herde. 17 Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. 18 Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet har jag fått av min Fader."

19För de ordens skull uppstod det på nytt delade meningar bland judarna. 20 Många av dem sade: "Han har en ond ande och är från sina sinnen. Varför hör ni på honom?" 21 Andra sade: "Sådana ord kommer inte från en som är besatt. Inte kan en ond ande öppna ögonen på blinda."

Jesu enhet med Fadern

22Nu inföll tempelinvigningens högtid#tempelinvigningens högtid firades till minne av templets rening och återinvigning år 165 f. Kr., sedan det hade vanhelgats genom Antiochus IV Epifanes. Denne hade nämligen på själva brännoffersaltaret i Jerusalem låtit ställa upp ett altare, invigt åt Zeus (se Matt 24:15). i Jerusalem. Det var vinter, 23 och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall i templet. 24 Då samlades judarna omkring honom och frågade: "Hur länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet till oss!" 25 Jesus svarade: "Jag har sagt er det, och ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min Faders namn vittnar om mig. 26 Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får. 27 Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. 28 Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur min hand. 29 Vad min Fader har gett mig är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. 30 Jag och Fadern är ett."

31Än en gång tog judarna upp stenar för att stena honom. 32 Jesus sade till dem: "Många goda gärningar från Fadern har jag låtit er se. För vilken av dem vill ni stena mig?" 33 Judarna svarade: "Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa." 34 Jesus svarade dem: "Står det inte skrivet i er lag:#lag Här beteckning för hela GT. Jesus syftar på Ps 82:6, där överhetspersoner kallas gudar på grund av sitt gudomliga uppdrag. "Jag har sagt att ni är gudar?" 35 Om han nu kallar dem som fick Guds ord för gudar - och Skriften kan inte göras om intet - 36 hur kan ni då säga till honom, som Fadern har helgat och sänt till världen: Du hädar, därför att jag sade: Jag är Guds Son. 37 Om jag inte gör min Faders gärningar, så tro mig inte. 38 Men om jag gör dem, så tro på gärningarna, om ni inte kan tro på mig. Då skall ni inse och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern." 39 De försökte gripa honom igen, men han drog sig undan och gick bort från dem.

40Sedan begav han sig återigen till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes tidigare hade varit när han döpte. Där stannade han. 41 Många kom till honom, och de sade: "Johannes gjorde visserligen inte något tecken, men allt vad han sade om Jesus var sant." 42 Och många kom där till tro på honom.

Nu markerat:

Johannesevangeliet 10: SFB98

Märk

Dela

Kopiera