Johannesevangeliet 10:1-14

Johannesevangeliet 10:1-14 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare. Men den som går in genom dörren är fårens herde. För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssnar till hans röst, och han kallar på sina får och nämner dem med deras namn och för ut dem. När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst. Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen främlingars röst." Denna liknelse framställde Jesus för dem, men de förstod inte vad det var han talade om. Då sade Jesus än en gång: "Amen, amen säger jag er: Jag är dörren till fåren. Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst, och han skall gå in och gå ut och finna bete. Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd. Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Den som är lejd och inte är en herde med egna får, han överger fåren och flyr, när han ser vargen komma. Och vargen river dem och skingrar hjorden. Den som är lejd bryr sig inte om fåren. Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig

Johannesevangeliet 10:1-14 Nya Levande Bibeln (BSV)

Jesus fortsatte: "Jag försäkrar er, att den som inte går in genom grinden till fårfållan utan istället tar sig in en annan väg, han är en tjuv och en brottsling. Herden går in genom grinden. Grindvakten öppnar grinden för honom, och fåren lyssnar till hans röst. Han vet vad varje får heter, och han ropar på dem och leder dem ut. När han har släppt ut fåren går han framför dem, och de följer honom för de känner igen hans röst. De följer aldrig en främling, utan springer bort från honom, eftersom de inte känner igen hans röst." De som hörde Jesus berätta den här bilden förstod inte vad han menade, och därför förklarade han den för dem. Han sa: "Jag försäkrar er, att jag är grinden in till fåren. Alla som har kommit före mig är tjuvar och brottslingar, men fåren lyssnade inte till dem. Jag är grinden. Den som går in genom mig ska bli räddad. Han ska bli ett av mina får och kan gå in och ut och hitta bete. Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Men jag har kommit för att ge liv, och liv i överflöd. Jag är också den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Den som är anställd springer sin väg när han ser vargen komma. Han överger fåren, eftersom han inte är deras herde och fåren inte är hans. Och så angriper vargen fåren och skingrar flocken. Den anställde har ingen omsorg om fåren. Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig

Johannesevangeliet 10:1-14 Karl XII 1873 (SK73)

Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Hvilken icke går in genom dörrena i fårahuset, utan stiger annorstäds in, han är en tjuf, och en röfvare. Men hvilken som går in genom dörrena, han är herden till fåren. För honom låter dörravården upp, och fåren höra hans röst; och sin egen får kallar han vid namn, och leder dem ut. Och när han hafver släppt sin egen får ut, går han för dem, och fåren följa honom efter; ty de känna hans röst. Men den främmande följa de icke, utan fly ifrå honom; ty de känna icke deras röst, som främmande äro. Denna liknelsen sade Jesus till dem; men de förstodo icke hvad det var, som han sade dem. Åter sade Jesus till dem: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Jag är dörren för fåren. Alle de som för mig komne äro, de äro tjufvar och röfvare; men fåren hörde dem intet. Jag är dörren; hvilken som ingår igenom mig, han skall blifva salig; och skall ingå och utgå, och finna bet. Tjufven kommer icke, utan till att stjäla, slagta och förgöra; jag är kommen, på det de skola hafva lif, och öfvernog hafva. Jag är den gode herden; den gode herden låter sitt lif för fåren. Men den som lejder är, och icke är herden, hvilkom fåren icke tillhöra, ser ulfven komma, och öfvergifver fåren, och flyr; och ulfven bortrycker och förskingrar fåren. Men den lejde flyr; ty han är lejd, och värdar intet om fåren. Jag är den gode herden, och känner min får, och min känna mig

Johannesevangeliet 10:1-14 Svenska 1917 (SVEN)

»Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare. Men den som går in genom dörren, han är fårens herde. För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut. Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst. Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst.» Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem. Åter sade Jesus till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren. Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem. Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete. Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog. Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren. Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem. Han är ju lejd och frågar icke efter fåren. Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig

Johannesevangeliet 10:1-14 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Jesus svarade dem [dvs. fariséerna som hånade den blinde mannen som Jesus hade helat, se Joh 9]: ”Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom grinden (dörren, porten), utan tar sig upp någon annan väg, han är en tjuv (en som stjäl i smyg) och en rånare (en som öppet rånar med våld). Men den som går in via grinden (dörren, porten) är fårens herde. För honom öppnar grindvakten och fåren hör (lyssnar till) hans röst, och han kallar sina egna får vid namn och för ut dem. När han fört ut (kastat ut – gr. ekballo) alla de egna fåren [samma ord som i Joh 2:15 när Jesus driver ut månglarna ur templet – Jesus vet när fåren är redo, även om de tvekar att lämna fållan], går han framför dem, och fåren följer honom därför att de känner igen [lyssnar med sina hjärtan efter] hans röst (ton, tal). De kommer aldrig att följa en främling, utan kommer att fly bort från honom eftersom de inte känner igen främmande röster (toner, tal).” [Fårfållan var en gård med bara en ingång omgärdad av stenmur eller stängsel (eller törnbuskar som sidor för en mer tillfällig fålla). På kvällen fördes fåren in i fållan och var skyddade från vilda djur. Ibland använde flera herdar samma större fålla för sina får och turades om att vakta vid dörren. På morgonen kallade herden på sina egna får, som kände igen hans röst och följde honom ut på bete. Bara en person med ohederliga syften skulle haft intresse av att i skydd av mörkret ta sig in på ett annat sätt till fåren.] Jesus berättade denna liknelse för dem, men de förstod (visste) inte vad han talade om. Då sa Jesus återigen: ”Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Jag är grinden (dörren, porten) till fåren. Alla som kom före mig [de falska herdarna] är tjuvar och rånare, men fåren lyssnade inte på dem. Jag är grinden (dörren, porten), om någon går (skulle gå) in genom mig ska han bli frälst (räddad, befriad, helad, trygg, bevarad), han ska gå in och gå ut och finna bete (mat; gröna ängar). Tjuven skulle inte komma, om det inte vore för att han skulle stjäla (kleptomaniskt ta för sig) och slakta (döda för att offra) och [helt och hållet] förgöra (ruinera, fördärva) [genom att driva ut fåret från hjorden och få det ur balans för att sedan lätt kunna döda det]. Jag kom för att de skulle ha (äga) liv [Guds rika liv, med kraft, mening och syfte, se Joh 14:6] och ha (äga) det i överflöd (i fullaste mått; upp till brädden så att det flödar över runtom). [Från att ha använt sig av bilden av en ”grind”, vers 7-10, kallar Jesus sig nu för den ”gode herden”. Ordet för god, gr. kalos, betyder också underbar, älskvärd och fullt kapabel. De judiska åhörarna kände till det profetiska löftet om en herde som skulle leda folket, se Hes 34:23. Psalm 23 presenterar hur den gode herden för sina får till spirande ängar och stilla vatten – hur han föder, vaktar och beskyddar dem, se Ps 23. Jesus kallas även ”den store” och ”den högste” herden, se Heb 13:201 Pet 5:4.] Jag är den gode (genuine, ideale) herden [mönsterbilden av en äkta herde]. Den gode herden ger (lägger ner) sitt liv för fåren. Men den som är lejd [för pengarnas skull] och inte är den herde som själv äger fåren – när han ser vargen komma, då lämnar (överger, släpper) han fåren och flyr, och vargen angriper (rycker, river) dem och skingrar dem [fårhjorden], just för att han är lejd och inte bryr sig om (är intresserad av) fåren. Jag är den gode (genuine, ideale) herden [mönsterbilden av en äkta herde] och jag känner (känner igen; har en personlig relation med) mina får och de känner (känner igen; har en personlig relation med) mig