Psaltaren 119:1-48

Psaltaren 119:1-48 SK73

Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra. Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom. Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt. Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga. O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar. När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam. Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter. Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig. Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord. Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud. Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig. Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter. Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter. Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar. Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar. Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord. Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord. Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag. Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig. Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid. Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud. Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd. Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter. Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare. Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord. Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter. Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under. Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord. Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag. Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt. Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma. När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg. Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan. Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta. För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till. Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet. Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg. Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig. Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige. Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet. Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord; Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord. Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter. Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga. Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar. Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet; Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre; Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.