Därför har HERREN lönat mig
efter min rättfärdighet,
efter mina händers renhet
inför hans ögon.
Mot den trogne är du trofast,
mot den fullkomlige
är du fullkomlig.
Mot den rene är du ren,
men mot den falske är du vrång.
Ja, du frälser ett förtryckt folk,
men stolta ögon ödmjukar du.
Du låter min lampa brinna klart,
HERREN min Gud
lyser upp mitt mörker.
Med dig slår jag ner en armé,
med min Gud stormar jag murar.
Guds väg är fullkomlig,
HERRENS ord är rent.
Han är en sköld
för alla som flyr till honom.
Vem är Gud förutom HERREN,
vem är en klippa utom vår Gud?
Gud, du rustar mig med kraft
och gör min väg fullkomlig,
du gör mina fötter
som hindens
och ställer mig på mina höjder.
Du lär mina händer att strida,
mina armar att spänna
kopparbågen.
Du ger mig din frälsnings sköld,
din högra hand
stöder mig.
Din ödmjukhet gör mig stor.
Du gör plats för mina steg
där jag går,
mina fötter vacklar inte.
Jag förföljde mina fiender
och hann upp dem,
jag vände inte
förrän jag gjort slut på dem.
Jag krossade dem
så att de inte kunde resa sig,
de föll under mina fötter.
Du rustade mig med kraft
för striden,
du böjde mina motståndare
under mig.
Mina fiender drev du på flykten
för mig,
dem som hatade mig
förintade jag.
De ropade,
men ingen räddare fanns,
till HERREN,
men han svarade dem inte.
Jag malde dem
till stoft för vinden,
jag slängde ut dem
som smuts på gatan.
Du räddade mig
ur folkets strider,
du satte mig till huvud
över hednafolk,
folk som jag inte kände
blev mina tjänare.
Så snart de hörde om mig
lydde de mig,
främlingar kröp för mig.
Främlingarnas mod
vissnade bort,
bävande lämnade de sina fästen.
HERREN lever!
Lovad är min klippa,
upphöjd är min frälsnings Gud!
Gud, du har gett mig hämnd
och lagt folken under mig.
Du har befriat mig
från mina fiender,
du har upphöjt mig
över mina motståndare
och räddat mig från våldsmän.
Därför vill jag tacka dig
bland hednafolken, HERRE,
och lovsjunga ditt namn