Markusevangeliet

Lukasevangeliet

Johannesevangeliet

Apostlagärningarna

Andra Korinthierbrevet

Romarbrevet

1 & 2 Thessalonikerbrevet

1 & 2 Timotheosbrevet

Hebreerbrevet

Första Korinthierbrevet

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkMAT">
 <div class="chapter ch13" data-usfm="MAT.13">
 <div class="label">13</div><div class="ms">LIKNELSETALET (kap. 13)</div><div class="s">Liknelsen om s&#229;dden</div><div class="p"> 1Den dagen gick Jesus hemifr&#229;n och satte sig vid sj&#246;n. 2Det samlades mycket folk omkring honom, och d&#228;rf&#246;r steg han i en b&#229;t och satt i den medan allt folket stod p&#229; stranden. 3Och han talade till dem med m&#229;nga liknelser: &#187;En man gick ut f&#246;r att s&#229;. 4N&#228;r han s&#229;dde f&#246;ll en del p&#229; v&#228;gkanten, och f&#229;glarna kom och &#229;t upp det. 5En del f&#246;ll p&#229; de steniga st&#228;llena, d&#228;r det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp eftersom myllan var tunn. 6Men n&#228;r solen steg sveddes det och vissnade bort eftersom det var utan rot. 7En del f&#246;ll bland tistlarna, och tistlarna v&#228;xte upp och kv&#228;vde det. 8Men en del f&#246;ll i den goda jorden och gav sk&#246;rd, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. 9H&#246;r, du som har &#246;ron.&#171;</div><div class="s">Liknelsernas syfte</div><div class="p"> 10L&#228;rjungarna kom fram och fr&#229;gade honom: &#187;Varf&#246;r talar du till dem i liknelser?&#171; 11Han svarade dem: &#187;Ni har f&#229;tt g&#229;van att l&#228;ra k&#228;nna himmelrikets hemligheter, men det har inte de andra. 12Ty den som har, han skall f&#229;, och det i &#246;verfl&#246;d, men den som inte har, fr&#229;n honom skall tas ocks&#229; det han har. 13D&#228;rf&#246;r talar jag till dem i liknelser, ty fast de ser, ser de inte, och fast de h&#246;r, h&#246;r de inte och f&#246;rst&#229;r inte. 14S&#229; uppfylls Jesajas profetia p&#229; dem: Ni skall h&#246;ra med era &#246;ron men ingenting f&#246;rst&#229; och se med era &#246;gon men ingenting uppfatta. 15Ty detta folks hj&#228;rta &#228;r f&#246;rstockat. De &#228;r tr&#246;ga att h&#246;ra med sina &#246;ron och de tillsluter sina &#246;gon, s&#229; att de inte kan se med sina &#246;gon eller h&#246;ra med sina &#246;ron eller f&#246;rst&#229; i sitt hj&#228;rta och omv&#228;nda sig och bli botade av mig. 16Men saliga era &#246;gon som ser och era &#246;ron som h&#246;r. 17Sannerligen, m&#229;nga profeter och r&#228;ttf&#228;rdiga har l&#228;ngtat efter att f&#229; se det ni ser, men fick inte se det, och h&#246;ra det ni h&#246;r, men fick inte h&#246;ra det.</div><div class="s">Tolkning av liknelsen om s&#229;dden</div><div class="p"> 18S&#229; h&#246;r d&#229; vad som menas med liknelsen om mannen som s&#229;dde. 19Var g&#229;ng n&#229;gon h&#246;r ordet om riket utan att f&#246;rst&#229;, kommer den Onde och snappar bort det som har blivit s&#229;tt i hans hj&#228;rta. Det &#228;r s&#229;dden p&#229; v&#228;gkanten. 20S&#229;dden p&#229; de steniga st&#228;llena, det &#228;r den som h&#246;r ordet och genast tar emot det med gl&#228;dje 21men inte har n&#229;got rotf&#228;ste inom sig utan &#228;r flyktig; blir det lidande och f&#246;rf&#246;ljelse f&#246;r ordets skull kommer han genast p&#229; fall. 22S&#229;dden bland tistlarna, det &#228;r den som h&#246;r ordet, men v&#228;rldsliga bekymmer och rikedomens lockelser kv&#228;ver ordet, s&#229; att han inte b&#228;r frukt. 23Men s&#229;dden i den goda jorden, det &#228;r den som h&#246;r ordet och f&#246;rst&#229;r, och han b&#228;r frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt.&#171;</div><div class="s">Liknelsen om ogr&#228;set</div><div class="p"> 24Han l&#228;t dem h&#246;ra en annan liknelse: &#187;Med himmelriket &#228;r det som n&#228;r en man hade s&#229;tt god s&#228;d i sin &#229;ker. 25Medan alla l&#229;g och sov kom hans fiende och s&#229;dde ogr&#228;s mitt bland vetet och gick sedan sin v&#228;g. 26N&#228;r s&#228;den v&#228;xte upp och gick i ax visade sig ocks&#229; ogr&#228;set. 27D&#229; gick tj&#228;narna till sin herre och sade: &#8217;Herre, var det inte god s&#228;d du s&#229;dde i din &#229;ker? Varifr&#229;n kommer d&#229; ogr&#228;set?&#8217; 28Han svarade: &#8217;Det &#228;r en fiende som har varit framme.&#8217; Tj&#228;narna fr&#229;gade: &#8217;Skall vi allts&#229; g&#229; och rensa bort ogr&#228;set?&#8217; &#8212; 29&#8217;Nej&#8217;, svarade han, &#8217;d&#229; kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar bort ogr&#228;set. 30L&#229;t b&#229;da v&#228;xa tills det &#228;r dags att sk&#246;rda. N&#228;r sk&#246;rdetiden kommer skall jag s&#228;ga till dem som skall sk&#246;rda: Rensa f&#246;rst bort ogr&#228;set och bind ihop det i knippen att eldas upp. Men vetet skall ni samla i min lada.&#8217;&#171;</div><div class="s">Liknelsen om senapskornet och surdegen</div><div class="p"> 31Han l&#228;t dem h&#246;ra en annan liknelse: &#187;Himmelriket &#228;r som ett senapskorn som en man s&#229;r i sin &#229;ker. 32Det &#228;r det minsta av alla fr&#246;n, men n&#228;r det har v&#228;xt upp &#228;r det st&#246;rre &#228;n alla &#246;rter och blir till ett tr&#228;d, s&#229; att himlens f&#229;glar kommer och bygger bo bland grenarna.&#171;</div><div class="p"> 33Han anv&#228;nde ocks&#229; en annan liknelse: &#187;Himmelriket &#228;r som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre m&#229;tt mj&#246;l; till slut blir alltsammans syrat.&#171;</div><div class="p"> 34Allt detta sade Jesus till folket i liknelser, och han talade enbart i liknelser till dem, 35f&#246;r att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Jag skall l&#229;ta min mun tala i liknelser, jag skall ropa ut vad som har varit dolt sedan v&#228;rldens skapelse.</div><div class="s">Tolkning av liknelsen om ogr&#228;set</div><div class="p"> 36Sedan l&#228;t han folket g&#229; och &#229;terv&#228;nde hem. Hans l&#228;rjungar kom d&#229; till honom och sade: &#187;F&#246;rklara liknelsen om ogr&#228;set i &#229;kern f&#246;r oss.&#171; 37Han svarade: &#187;Den som s&#229;r den goda s&#228;den &#228;r M&#228;nniskosonen, 38&#229;kern &#228;r v&#228;rlden, den goda s&#228;den &#228;r rikets barn, och ogr&#228;set &#228;r det ondas barn. 39Fienden som s&#229;dde det &#228;r dj&#228;vulen. Sk&#246;rdetiden &#228;r v&#228;rldens slut, och sk&#246;rdefolket &#228;r &#228;nglarna. 40Som n&#228;r ogr&#228;set rensas bort och eldas upp skall det bli vid v&#228;rldens slut. 41M&#228;nniskosonen skall s&#228;nda ut sina &#228;nglar, 42och de skall rensa hans rike fr&#229;n alla som f&#246;rleder m&#228;nniskorna och bryter mot lagen, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. D&#228;r skall man gr&#229;ta och sk&#228;ra t&#228;nder. 43Och d&#229; skall de r&#228;ttf&#228;rdiga lysa som solen, i sin faders rike. H&#246;r, du som har &#246;ron.</div><div class="s">Fler liknelser om himmelriket</div><div class="p"> 44Himmelriket &#228;r som en skatt som ligger g&#246;md i en &#229;ker. En man hittar den och g&#246;mmer den igen, och i sin gl&#228;dje g&#229;r han och s&#228;ljer allt han &#228;ger och k&#246;per &#229;kern.</div><div class="p"> 45Med himmelriket &#228;r det ocks&#229; som n&#228;r en k&#246;pman s&#246;ker efter fina p&#228;rlor. 46Om han hittar en dyrbar p&#228;rla g&#229;r han och s&#228;ljer allt han &#228;ger och k&#246;per den.</div><div class="p"> 47Med himmelriket &#228;r det ocks&#229; som n&#228;r man l&#228;gger ut ett n&#228;t i sj&#246;n och f&#229;r fisk av alla slag i det. 48N&#228;r det &#228;r fullt drar man upp det p&#229; stranden och s&#228;tter sig ner och samlar den goda fisken i korgar och kastar bort den d&#229;liga. 49S&#229; skall det bli vid v&#228;rldens slut. &#196;nglarna skall g&#229; ut och skilja de onda fr&#229;n de r&#228;ttf&#228;rdiga 50och kasta dem i den brinnande ugnen. D&#228;r skall man gr&#229;ta och sk&#228;ra t&#228;nder. 51Har ni f&#246;rst&#229;tt allt detta?&#171; &#8212; &#187;Ja&#171;, svarade de, 52och d&#229; sade han: &#187;Varje skriftl&#228;rd som har blivit himmelrikets l&#228;rjunge &#228;r allts&#229; som en v&#228;lb&#228;rgad man som ur sitt f&#246;rr&#229;d kan ta fram b&#229;de nytt och gammalt.&#171;</div><div class="s">Profet i sin hemstad</div><div class="p"> 53N&#228;r Jesus hade avslutat sina liknelser l&#228;mnade han trakten. 54Han kom till sin hemstad, och d&#228;r undervisade han i synagogan s&#229; att man h&#228;pnade och sade: &#187;Varifr&#229;n kommer den mannens visdom och underverk? 55&#196;r det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans br&#246;der Jakob och Josef och Simon och Judas? 56Och bor inte alla hans systrar h&#228;r hos oss? Varifr&#229;n har han d&#229; allt detta?&#171; 57S&#229; blev han en st&#246;testen f&#246;r dem. Men Jesus sade till dem: &#187;En profet blir ringaktad bara i sin hemstad och i sitt hem.&#171; 58Och han gjorde inte m&#229;nga underverk d&#228;r, eftersom de inte ville tro.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkMAT">
 <div class="chapter ch14" data-usfm="MAT.14">
 <div class="label">14</div><div class="s">Johannes d&#246;parens d&#246;d</div><div class="p"> 1Vid samma tid fick tetrarken Herodes h&#246;ra talas om Jesus, 2och han sade till sina tj&#228;nare: &#187;Det &#228;r Johannes d&#246;paren. Han har uppst&#229;tt fr&#229;n de d&#246;da, och d&#228;rf&#246;r kan s&#229;dana krafter verka genom honom.&#171;</div><div class="p"> 3Det var s&#229; att Herodes hade l&#229;tit gripa Johannes och sl&#229; honom i bojor och s&#228;tta honom i f&#228;ngelse. Anledningen var Herodias, hans bror Filippos hustru. 4Johannes hade n&#228;mligen sagt till honom: &#187;Det &#228;r inte till&#229;tet f&#246;r dig att leva ihop med henne.&#171; 5Herodes ville d&#246;da honom men v&#229;gade inte f&#246;r folket, som menade att Johannes var en profet. 6Men n&#228;r Herodes firade sin f&#246;delsedag dansade Herodias dotter inf&#246;r s&#228;llskapet och gjorde honom s&#229; f&#246;rtjust 7att han med ed lovade att ge henne vad hon &#228;n beg&#228;rde. 8P&#229; uppmaning av sin mor sade hon: &#187;L&#229;t mig genast f&#229; Johannes d&#246;parens huvud p&#229; ett fat.&#171; 9Kungen blev bedr&#246;vad, men f&#246;r edens och g&#228;sternas skull befallde han att hon skulle f&#229; det, 10och han l&#228;t halshugga Johannes i f&#228;ngelset. 11Man bar in huvudet p&#229; ett fat och gav det till flickan, och hon bar det till sin mor. 12Johannes l&#228;rjungar kom dit och h&#228;mtade hans d&#246;da kropp och begravde den. Sedan gick de och ber&#228;ttade f&#246;r Jesus vad som hade h&#228;nt.</div><div class="s">Mat &#229;t fem tusen</div><div class="p"> 13N&#228;r Jesus h&#246;rde detta drog han sig undan och for &#246;ver sj&#246;n till en &#246;de trakt f&#246;r att vara ensam. Men folket i st&#228;derna fick reda p&#229; det och f&#246;ljde efter honom till fots. 14N&#228;r han steg i land fick han se en stor skara m&#228;nniskor, och han fylldes av medlidande med dem och botade dem som var sjuka. 15P&#229; kv&#228;llen kom l&#228;rjungarna till honom och sade: &#187;Trakten &#228;r &#246;de och det har redan blivit sent. L&#229;t folket g&#229; h&#228;rifr&#229;n, s&#229; att de kan k&#246;pa sig mat borta i byarna.&#171; 16Jesus svarade: &#187;De beh&#246;ver inte g&#229; h&#228;rifr&#229;n. Ge dem n&#229;got att &#228;ta, ni sj&#228;lva.&#171; 17De sade: &#187;H&#228;r har vi inte mer &#228;n fem br&#246;d och tv&#229; fiskar.&#171; &#8212; 18&#187;L&#228;mna dem till mig&#171;, svarade han. 19Han sade &#229;t folket att sl&#229; sig ner i gr&#228;set, och han tog de fem br&#246;den och de tv&#229; fiskarna, s&#229;g upp mot himlen och l&#228;ste tackb&#246;nen. Sedan br&#246;t han br&#246;den och gav dem till l&#228;rjungarna, och l&#228;rjungarna gav dem till folket. 20Alla &#229;t och blev m&#228;tta, och man samlade ihop de &#246;verblivna bitarna, tolv fulla korgar. 21De som hade &#228;tit var omkring fem tusen m&#228;n, f&#246;rutom kvinnor och barn.</div><div class="s">Jesus g&#229;r p&#229; vattnet</div><div class="p"> 22Sedan befallde han sina l&#228;rjungar att stiga i b&#229;ten och fara i f&#246;rv&#228;g till andra sidan sj&#246;n medan han skickade hem folket. 23S&#229; snart han hade gjort det gick han upp p&#229; berget f&#246;r att vara f&#246;r sig sj&#228;lv och be. D&#228;r var han ensam n&#228;r det blev kv&#228;ll. 24B&#229;ten var d&#229; redan l&#229;ngt fr&#229;n land och k&#228;mpade mot v&#229;gorna, eftersom det var motvind. 25Strax f&#246;re gryningen kom han till dem, g&#229;ende p&#229; sj&#246;n. 26N&#228;r l&#228;rjungarna fick se honom g&#229; p&#229; sj&#246;n blev de f&#246;rskr&#228;ckta och trodde att det var en v&#229;lnad, och de skrek av r&#228;dsla. 27Men genast talade Jesus till dem och sade: &#187;Lugn, det &#228;r jag. Var inte r&#228;dda.&#171; 28Petrus svarade: &#187;Herre, om det &#228;r du, s&#229; s&#228;g &#229;t mig att komma till dig p&#229; vattnet.&#171; 29Han sade: &#187;Kom!&#171; och Petrus steg ur b&#229;ten och gick p&#229; vattnet fram till Jesus. 30Men n&#228;r han s&#229;g hur det bl&#229;ste blev han r&#228;dd. Han b&#246;rjade sjunka och ropade: &#187;Herre, hj&#228;lp mig!&#171; 31Jesus str&#228;ckte genast ut handen och grep tag i honom. &#187;Du trossvage&#171;, sade han. &#187;Varf&#246;r tvivlade du?&#171; 32De steg i b&#229;ten, och vinden lade sig. 33Och de som var i b&#229;ten f&#246;ll ner f&#246;r honom och sade: &#187;Du m&#229;ste vara Guds son.&#171;</div><div class="s">De sjuka i Gennesaret</div><div class="p"> 34N&#228;r de hade farit &#246;ver sj&#246;n kom de till Gennesaret. 35M&#228;nnen p&#229; platsen k&#228;nde igen honom och skickade ut bud i hela trakten, och man f&#246;rde till honom alla som var sjuka 36och bad honom att de &#229;tminstone skulle f&#229; r&#246;ra vid tofsen p&#229; hans mantel. Och alla som r&#246;rde vid den blev friska.</div>
 </div>
 </div>
</div>

MatteusevangelietSmakprov

Skriften

Om den här läsplanen

Relaterade Planer