Markusevangeliet

Lukasevangeliet

Johannesevangeliet

Apostlagärningarna

Andra Korinthierbrevet

Romarbrevet

1 & 2 Thessalonikerbrevet

1 & 2 Timotheosbrevet

Hebreerbrevet

Första Korinthierbrevet

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkMAT">
 <div class="chapter ch21" data-usfm="MAT.21">
 <div class="label">21</div><div class="s">Int&#229;get i Jerusalem</div><div class="p"> 1N&#228;r de n&#228;rmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus i v&#228;g tv&#229; l&#228;rjungar 2och sade till dem: &#187;G&#229; bort till byn d&#228;r framme, s&#229; hittar ni genast ett &#229;snesto som st&#229;r bundet med ett f&#246;l bredvid sig. Ta dem och led hit dem. 3Om n&#229;gon s&#228;ger n&#229;got skall ni svara: Herren beh&#246;ver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem.&#171; 4Detta h&#228;nde f&#246;r att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: 5S&#228;g till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, &#246;dmjuk och ridande p&#229; en &#229;sna och p&#229; ett f&#246;l, ett lastdjurs f&#246;l. 6L&#228;rjungarna gick bort och gjorde s&#229; som Jesus hade sagt &#229;t dem. 7De h&#228;mtade &#229;snan och f&#246;let och lade sina mantlar p&#229; dem, och han satt upp. 8M&#229;nga i folkmassan bredde ut sina mantlar p&#229; v&#228;gen, andra skar kvistar fr&#229;n tr&#228;den och str&#246;dde dem p&#229; v&#228;gen. 9Och folket, b&#229;de de som gick f&#246;re och de som f&#246;ljde efter, ropade: &#187;Hosianna Davids son! V&#228;lsignad &#228;r han som kommer i Herrens namn. Hosianna i h&#246;jden!&#171; 10N&#228;r han drog in i Jerusalem blev det stor uppst&#229;ndelse i hela staden, och man fr&#229;gade: &#187;Vem &#228;r han?&#171; 11Och folket svarade: &#187;Det &#228;r profeten Jesus fr&#229;n Nasaret i Galileen.&#171;</div><div class="s">Templet rensas</div><div class="p"> 12Jesus gick till templet och drev ut alla som s&#229;lde och k&#246;pte d&#228;r. Han v&#228;lte omkull borden f&#246;r dem som v&#228;xlade pengar och stolarna f&#246;r dem som s&#229;lde duvor, 13och han sade till dem: &#187;Det st&#229;r skrivet: Mitt hus skall kallas ett b&#246;nens hus. Men ni g&#246;r det till ett r&#246;varn&#228;ste.&#171;</div><div class="p"> 14Blinda och lytta kom fram till honom i templet, och han botade dem. 15N&#228;r &#246;verstepr&#228;sterna och de skriftl&#228;rda s&#229;g allt det m&#228;rkliga han gjorde och h&#246;rde hur barnen ropade i templet: &#187;Hosianna Davids son&#171;, blev de f&#246;rargade 16och sade till honom: &#187;H&#246;r du vad de s&#228;ger?&#171; Jesus svarade: &#187;Ja, har ni aldrig l&#228;st orden: Barns och sp&#228;dbarns rop har du gjort till en lovs&#229;ng &#229;t dig?&#171; 17Sedan l&#228;mnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade d&#228;r &#246;ver natten.</div><div class="s">Fikontr&#228;det som vissnade</div><div class="p"> 18N&#228;r han tidigt p&#229; morgonen var p&#229; v&#228;g tillbaka till staden blev han hungrig. 19Han fick se ett fikontr&#228;d vid v&#228;gen och gick fram till det men hittade ingenting annat p&#229; det &#228;n blad. D&#229; sade han till det: &#187;Aldrig n&#229;gonsin skall du b&#228;ra frukt.&#171; Och med en g&#229;ng vissnade tr&#228;det. 20L&#228;rjungarna h&#228;pnade och sade: &#187;Hur kunde fikontr&#228;det vissna s&#229; tv&#228;rt?&#171; 21Jesus svarade: &#187;Sannerligen, om ni har tro och inte tvivlar, kan ni g&#246;ra detta med fikontr&#228;det och mer &#228;n s&#229;, ni kan s&#228;ga till berget h&#228;r: Upp och kasta dig i havet! och det skall ske. 22Allt vad ni ber om i era b&#246;ner skall ni f&#229;, om ni tror.&#171;</div><div class="s">Fr&#229;gan om Jesu fullmakt</div><div class="p"> 23N&#228;r han hade kommit till templet och h&#246;ll p&#229; att undervisa kom &#246;verstepr&#228;sterna och folkets &#228;ldste fram till honom och fr&#229;gade: &#187;Vad har du f&#246;r fullmakt att g&#246;ra detta? Och vem har gett dig den fullmakten?&#171; 24Jesus svarade: &#187;Jag har ocks&#229; en fr&#229;ga till er, och om ni svarar p&#229; den skall jag s&#228;ga er vad jag har f&#246;r fullmakt att g&#246;ra detta. 25Dopet Johannes d&#246;pte med, varifr&#229;n kom det, fr&#229;n himlen eller fr&#229;n m&#228;nniskor?&#171; De &#246;verlade med varandra: &#187;Om vi svarar: Fr&#229;n himlen, s&#228;ger han: Varf&#246;r trodde ni d&#229; inte p&#229; honom? 26Men om vi svarar: Fr&#229;n m&#228;nniskor, m&#229;ste vi akta oss f&#246;r folket. Alla anser ju att Johannes var en profet.&#171; D&#228;rf&#246;r svarade de: &#187;Vi vet inte.&#171; 27D&#229; sade Jesus till dem: &#187;I s&#229; fall talar jag inte heller om vad jag har f&#246;r fullmakt att g&#246;ra detta.&#171;</div><div class="s">Liknelsen om de b&#229;da s&#246;nerna</div><div class="p"> 28&#187;Vad s&#228;ger ni om det h&#228;r: En man hade tv&#229; s&#246;ner. Han v&#228;nde sig till den ene och sade: &#8217;Min son, g&#229; ut och arbeta i ving&#229;rden i dag.&#8217; 29Han svarade: &#8217;Nej, det vill jag inte&#8217;, men sedan &#229;ngrade han sig och gick. 30Mannen v&#228;nde sig till den andre och sade samma sak. Han svarade: &#8217;Jag skall g&#229;, herre&#8217;, men han gick inte. 31Vilken av de b&#229;da gjorde som fadern ville?&#171; De svarade: &#187;Den f&#246;rste.&#171; D&#229; sade Jesus till dem: &#187;Sannerligen, tullindrivare och horor skall komma f&#246;re er till Guds rike. 32Johannes kom, och han visade er v&#228;gen till r&#228;ttf&#228;rdighet, men ni trodde inte p&#229; honom. Tullindrivarna och hororna trodde p&#229; honom, och ni s&#229;g det, men inte heller d&#229; &#229;ngrade ni er och trodde p&#229; honom.</div><div class="s">Liknelsen om arrendatorerna i ving&#229;rden</div><div class="p"> 33Lyssna nu till en annan liknelse. En jord&#228;gare planterade en ving&#229;rd, satte st&#228;ngsel kring den, h&#246;gg ut ett presskar och byggde ett vakttorn. D&#228;refter arrenderade han ut den och reste bort. 34N&#228;r sk&#246;rdetiden n&#228;rmade sig skickade han sina tj&#228;nare till arrendatorerna f&#246;r att h&#228;mta den del av sk&#246;rden som han skulle ha. 35Arrendatorerna grep tj&#228;narna och pryglade den ene, d&#246;dade den andre och stenade den tredje. 36D&#229; skickade han dit &#228;nnu fler tj&#228;nare &#228;n f&#246;rsta g&#229;ngen, och de gjorde likadant med dem. 37Till sist skickade han sin son. Han sade: &#8217;Min son kommer de att ha respekt f&#246;r.&#8217; 38Men n&#228;r arrendatorerna fick se sonen sade de till varandra: &#8217;H&#228;r har vi arvtagaren. Kom, s&#229; d&#246;dar vi honom och f&#229;r hans arv.&#8217; 39De tog fast honom, sl&#228;pade ut honom ur ving&#229;rden och slog ihj&#228;l honom. 40N&#228;r nu ving&#229;rdens &#228;gare kommer, vad g&#246;r han d&#229; med dessa arrendatorer?&#171; 41&#214;verstepr&#228;sterna och de &#228;ldste svarade: &#187;Han l&#246;nar ont med ont och tar d&#246;d p&#229; dem, och ving&#229;rden arrenderar han ut till andra som ger honom hans del av sk&#246;rden i r&#228;tt tid.&#171; 42Jesus sade: &#187;Har ni aldrig l&#228;st vad som st&#229;r i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en h&#246;rnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar &#228;r den i v&#229;ra &#246;gon. 43D&#228;rf&#246;r s&#228;ger jag er att Guds rike skall tas ifr&#229;n er och ges &#229;t ett folk hos vilket det kan b&#228;ra frukt. 44Den som faller p&#229; denna sten blir s&#246;nderslagen, och den som stenen faller p&#229; blir krossad.&#171;</div><div class="p"> 45N&#228;r &#246;verstepr&#228;sterna och fariseerna h&#246;rde hans liknelser f&#246;rstod de att det var dem han talade om. 46De hade velat gripa honom men var r&#228;dda f&#246;r folket, som ans&#229;g honom vara en profet.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkMAT">
 <div class="chapter ch22" data-usfm="MAT.22">
 <div class="label">22</div><div class="s">Liknelsen om br&#246;llopsfesten</div><div class="p"> 1&#196;n en g&#229;ng talade Jesus till dem i liknelser: 2&#187;Med himmelriket &#228;r det som n&#228;r en kung h&#246;ll br&#246;llop f&#246;r sin son. 3Han skickade ut sina tj&#228;nare f&#246;r att kalla de inbjudna till br&#246;llopet, men de ville inte komma. 4D&#229; skickade han ut andra tj&#228;nare och l&#228;t dem s&#228;ga till de inbjudna: &#8217;Jag har ordnat f&#246;r m&#229;ltiden, mina oxar och g&#246;dkalvar &#228;r slaktade och allt &#228;r f&#228;rdigt. Kom till br&#246;llopet.&#8217; 5Men de brydde sig inte om det. En gick bort till sina &#229;krar och en till sina aff&#228;rer. 6De andra tog fast tj&#228;narna, skymfade dem och slog ihj&#228;l dem. 7D&#229; greps kungen av vrede, skickade ut sina soldater och l&#228;t d&#246;da m&#246;rdarna och br&#228;nna ner deras stad. 8Sedan sade han till sina tj&#228;nare: &#8217;Allt &#228;r ordnat f&#246;r br&#246;llopet, men de inbjudna var inte v&#228;rdiga. 9G&#229; ut och st&#228;ll er d&#228;r v&#228;garna skiljs och bjud alla ni ser till br&#246;llopet.&#8217; 10Och d&#229; gick tj&#228;narna ut p&#229; v&#228;garna och samlade ihop alla de tr&#228;ffade p&#229;, onda och goda, och br&#246;llopssalen fylldes med g&#228;ster.</div><div class="p"> 11N&#228;r kungen kom in f&#246;r att se sina g&#228;ster uppt&#228;ckte han en man som inte var kl&#228;dd i br&#246;llopskl&#228;der. 12Han sade: &#8217;Min v&#228;n, hur kan du vara h&#228;r utan att ha br&#246;llopskl&#228;der p&#229; dig?&#8217; Mannen kunde inte svara. 13D&#229; sade kungen till tj&#228;narna: &#8217;Bind honom till h&#228;nder och f&#246;tter och kasta ut honom i m&#246;rkret d&#228;r ute. D&#228;r skall man gr&#229;ta och sk&#228;ra t&#228;nder.&#8217; 14M&#229;nga &#228;r bjudna, men f&#229; &#228;r utvalda.&#171;</div><div class="s">Fr&#229;gan om skatt till kejsaren</div><div class="p"> 15D&#229; gick fariseerna bort och kom &#246;verens om att f&#246;rs&#246;ka f&#229; fast honom f&#246;r n&#229;got han sade. 16De l&#228;t sina l&#228;rjungar och n&#229;gra av Herodes anh&#228;ngare s&#246;ka upp honom och s&#228;ga: &#187;M&#228;stare, vi vet att du &#228;r uppriktig och verkligen l&#228;r oss Guds v&#228;g. Du faller inte undan f&#246;r n&#229;gon och ser inte till personen. 17S&#228;g oss vad du anser: &#228;r det r&#228;tt eller inte att betala skatt till kejsaren?&#171; 18Jesus m&#228;rkte deras onda avsikt och sade: &#187;Hycklare, varf&#246;r vill ni s&#228;tta mig p&#229; prov? 19Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.&#171; De r&#228;ckte honom en denar, 20och han fr&#229;gade: &#187;Vems bild och namn &#228;r det h&#228;r?&#171; &#8212; 21&#187;Kejsarens&#171;, svarade de. D&#229; sade han till dem: &#187;Ge d&#229; kejsaren det som tillh&#246;r kejsaren och Gud det som tillh&#246;r Gud.&#171; 22N&#228;r de h&#246;rde detta blev de h&#228;pna. De l&#228;t honom vara och gick sin v&#228;g.</div><div class="s">Fr&#229;gan om uppst&#229;ndelsen</div><div class="p"> 23Samma dag kom det fram n&#229;gra saddukeer och sade att det inte finns n&#229;gon uppst&#229;ndelse, och de fr&#229;gade honom: 24&#187;M&#228;stare, Mose har sagt: Om n&#229;gon d&#246;r barnl&#246;s, skall hans bror gifta sig med &#228;nkan och skaffa efterkommande &#229;t brodern. 25Det fanns h&#228;r hos oss sju br&#246;der. Den f&#246;rste gifte sig och dog, och d&#229; han inte hade n&#229;gra barn fick hans bror &#246;verta hustrun. 26P&#229; samma s&#228;tt gick det med den andre och den tredje och med alla sju. 27Sist av alla dog kvinnan. 28Vem av de sju blir hon hustru till vid uppst&#229;ndelsen? Alla har ju varit gifta med henne.&#171; 29Jesus svarade: &#187;Ni t&#228;nker fel d&#228;rf&#246;r att ni varken kan skriften eller vet n&#229;got om Guds makt. 30Vid uppst&#229;ndelsen gifter man sig inte eller blir bortgift, utan alla &#228;r som &#228;nglarna i himlen. 31Och vad de d&#246;das uppst&#229;ndelse betr&#228;ffar, s&#229; har ni v&#228;l l&#228;st vad Gud har sagt till er: 32Jag &#228;r Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud &#228;r inte en gud f&#246;r d&#246;da utan f&#246;r levande.&#171; 33N&#228;r folket h&#246;rde detta h&#228;pnade de &#246;ver hans undervisning.</div><div class="s">Fr&#229;gan om det st&#246;rsta budet i lagen</div><div class="p"> 34N&#228;r fariseerna fick h&#246;ra hur han hade gjort saddukeerna svarsl&#246;sa samlades de, 35och f&#246;r att s&#228;tta honom p&#229; prov fr&#229;gade en av dem, en lagl&#228;rd: 36&#187;M&#228;stare, vilket &#228;r det st&#246;rsta budet i lagen?&#171; 37Han svarade honom: &#187;Du skall &#228;lska Herren, din Gud, med hela ditt hj&#228;rta och med hela din sj&#228;l och med hela ditt f&#246;rst&#229;nd. 38Detta &#228;r det st&#246;rsta och f&#246;rsta budet. 39Sedan kommer ett av samma slag: Du skall &#228;lska din n&#228;sta som dig sj&#228;lv. 40P&#229; dessa b&#229;da bud vilar hela lagen och profeterna.&#171;</div><div class="s">&#196;r Messias Davids son?</div><div class="p"> 41D&#229; fariseerna var f&#246;rsamlade fr&#229;gade Jesus dem: 42&#187;Vad anser ni om Messias? Vems son &#228;r han?&#171; &#8212; &#187;Davids&#171;, svarade de. 43D&#229; sade han: &#187;Hur kan d&#229; David p&#229; Andens ingivelse kalla honom herre och s&#228;ga: 44Herren sade till min herre: S&#228;tt dig p&#229; min h&#246;gra sida, s&#229; skall jag l&#228;gga dina fiender under dina f&#246;tter. 45Om nu David kallar honom herre, hur kan han d&#229; vara Davids son?&#171; 46Ingen kunde svara honom, och efter den dagen v&#229;gade heller ingen l&#228;ngre st&#228;lla fr&#229;gor till honom.</div>
 </div>
 </div>
</div>

MatteusevangelietSmakprov

Skriften

Om den här läsplanen

Relaterade Planer