Hymn: Nåd i Din BerättelseSmakprov

Jag vilsen var

Newtons historia sammanfattas i denna rad: Jag kommit hem, jag vilsen var.

Vi kan endast bli funna om vi inser att vi är vilsna; när vi förstår att det finns en rätt väg, men att vi inte vandrar på den. Då blir vi medvetna om vårt behov av att bli funna.

Sanningen är att utan Jesus är vi alla vilsna. Vi är andligt vilsna, även om vi inte är fysiskt vilse.

Bibeln beskriver vad det innebär att vara förlorad:

"Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner." (Efesierbrevet 2:1-2).

När vi är vilse lever vi i synd – de fel vi begår som går emot Guds fullkomliga lag. Vi känner inte skillnaden mellan synd och rättfärdighet. Vi följer inte Jesus utan istället "den här världens vis". Världens väg lovar liv, men leder endast till fördärv och slutligen döden.

Ingen som är vilse kan samtidigt vara hemma. När vi är andligt vilse lever vi inte i gemenskap med Jesus. Jesus lovar att Fadern och Han själv tar sin boning hos dem som älskar Honom (Johannes 14:23).

Det goda budskapet är att det finns ett sätt att bli funnen. Vi behöver inte leva utanför Guds hem för alltid. Dörren är inte låst. Men vi kan endast bli funna om någon annan söker oss och finner oss.

Det är därför Jesus kom. I Lukas 19:10 säger Han: "För jag, Människosonen, har kommit för att söka upp och rädda dem som var förlorade."

Jesus söker upp och frälser dem som är vilsna och leder var och en hem till sig själv. Så att vi, tillsammans med John Newton, kan sjunga: "Jag kommit hem, jag vilsen var."