Lovprisning: en studie i PsaltarenSmakprov

Vad handlar texten om?

Asaf sörjde över det sorgliga tillståndet i Jerusalem. Han berättade om Guds forna gärningar och ropade till honom att han skulle rädda sitt folk.

Asaf var förvirrad. Jerusalem hade blivit attackerat och templet var förstört. Det verkade som om Gud hade avvisat sitt eget folk. Han talade inte längre till dem i vänlighet som deras Herde, utan han hade tillåtit hård behandling från fienden som ett straff för deras synder. Likväl, så förtröstade Asaf ännu på Gud, övertygad om att Herren kunde och skulle störta deras fiender. Gud har all auktoritet. Han regerar över själva naturen, så han kunde med all säkerhet rädda sitt folk. Asaf bad Gud att komma ihåg sina löften till Israel. Eftersom Gud dömde sitt eget folk för deras synder, så skulle han säkert straffa ondskan hos deras fiender.

Hur ger jag mitt gensvar?

Vi tänker vanligen på Gud som en god fader eller en god herde men vi vill inte tänka för mycket på det faktum, att han också är en domare. Gud är den ultimata auktoriteten. Han kommer att hålla alla människor ansvariga för deras gärningar mot honom och andra. I dagens avsnitt ges en inblick i orden i Hebréerbrevet 10:31; "Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer!" Medan de där orden kan vara skrämmande, så måste vi även minnas att Guds domslut är fyllt med nåd. När vi betänker Guds nåd, finner vi en Gud som har gjort upp med vår synd och våra misslyckanden genom att ge sin Son, som ett offer i vårt ställe. En dag, kommer Gud att döma all världens ondska men om du har tagit emot hans frälsning som en gåva, behöver du inte vara rädd för honom som Domare. Du kan se upp till Gud som din älskande Fader och hans Son som din milde Herde.