Inget rum i härbärget . . . Men alla är inbjudna

Författare: Danny Saavedra

"Medan de befann sig där var tiden inne före henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne härbärget. I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod en Herrens ängel framför dem . . . När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra, 'Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta'"—Luk. 2:6-9, 15 (Bibel2000)

"'Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom' . . . När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje. De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra."—Matt 2:2, 10-11 (Bibel2000)

Minns du din första familjesemester? Det gör jag! Vi reste till North Carolina för att delta i ett bröllop. Det var också första gången, som vår son, som var 17 månader gammal, var med om en flygresa. Såsom du kan förvänta dig, så blev följden en kaotisk komedi i bästa tv-stil. Vår son grät hysteriskt på flyget; vi övernattade hos goda vänner, som också hade en ettåring, och det var ett riktigt äventyr, men inte alls vad vi hade förväntat oss. Men samtidigt var det verkligen roligt och det var en underbar tid, och ännu minns vi den resan med värme.

Jag kan föreställa mig att det var likadant för Maria och Josef . . . Extremt galet och hektiskt, långvarigt och fullt av överraskningar, men till slut ett av de underbaraste minnena i deras liv. Föreställ dig . . . Maria var höggravid, och de måste lasta en åsna med sina saker och styra kosan till Betlehem, deras förfäders födelseort — till en stad där de aldrig bott, där de ännu hade några avlägsna släktingar, men knappast några som de hade nära kontakt med. Nu fick de hoppas att någon av dessa släktingar skulle ha tillräckligt med rum för att de skulle kunna övernatta.

Men när Josef och Maria äntligen kom fram till Betlehem, hade ingen av deras släktingar rum för dem. Alla deras rum var upptagna, men troligen för att de tillhörde släkten och för att Maria var gravid, lät någon av släktingarna dem stanna i det undre rummet, där husdjuren hölls nattetid. Föreställ dig en källare eller ett garage där du kan ha din hund eller katt . .. eller dina kor och åsnor!

Är det inte helt galet? Men ännu galnare skulle det bli . . . Vet du var Jesus, Frälsaren, sov den första natten på jorden? Inte i nån vacker vagga eller trevlig säng; Han lades i en krubba, ett mattråg för djuren. Nu för tiden avbildas den krubban i våra traditionella jultablåer, som en korg av trä, men i verkligheten var den mera som en rektangulärt formad sten, med en fördjupning i mitten som placerats ovanpå några tegelstenar!

Det fanns inget rum för Jesus den natten, och ändå blev det genom inbjudan till herdarna på fälten i närheten och senare genom de visa männen från Österns länder, som Gud visade oss, att alla är bjudna att komma för att hylla Jesus vid hans fötter. Varför är det så? Av alla, som kunde ha fått inbjudan inom den judiska gemenskapen, valde Gud ett gäng av herdar, att få höra om Jesus och komma för att tillbe honom. Det här är en så kraftfull bild för oss, eftersom herdarna tillhörde en grupp med låg social status.

Tänk hur herdarnas arbete hindrade dem från att delta i evenemang i det judiska samhället, i ceremoniella reningar, och ofta till och med i att kunna delta i alla religiösa fester och festmåltider. Och ändå, till dessa herdar, som utan att tveka, tog hand om fåren som en dag skulle användas som offer i templet, gick inbjudan. Som John MacArthur träffsäkert sade, "hur passande var det inte, att de var de första som fick höra om Guds lamm.

Ännu viktigare för oss idag, borde vara de visa männens ankomst, en grupp av babyloniska/persiska präster och astrologer, som modigt for på sin första stjärnvandring för att hitta kungen. Men lägg här märke till: dessa visa män var hedningar, icke-judar. De litade på Guds ord så helt, att de begav sig bort från sina länder för att söka den utlovade Messias. De sökte honom i tro och av hela sina hjärtan , och gladde sig övermåttan, då de hittade vägen fram till honom. När de fann honom i hans ödmjukhet och glans, gav de honom extremt värdefulla gåvor, som passade för en kung. Det här visar oss, att alla är välkomna inför Jesus fötter, Den härliga gåvan från Gud, Messias och kung. Alla är välkomna att komma fram och tillbe honom och bli frälsta!

Den här julen, ber jag för att vi alla ska omfatta det här tankesättet. Jag ber att vi skulle se människorna, oberoende av deras bakgrund, trosföreställningar eller livsstilar, med samma godhet som Jesus gör. Och jag ber att vi, liksom stjärnan visade vägen fram till Jesus för de visa männen, skulle kunna bli ljus i världen, liksom den stjärnan, som visade de visa männen vägen till Jesus, och dra människor till oss för att hylla vår kung!