En vandring med Jesus - 40 dagars andakt i fastan inför påskSmakprov

Vilket dramatiskt ögonblick! Förhänget i templet slets itu.

Förhänget – skynket som avskiljde det allra heligaste från synagogsdeltagarna – utgjorde ett väldigt grovt tyg. Enligt historiska uppgifter var det runt 14-18 m i längd och runt 10 cm tjockt. Det var inte vilket tyg som helst och det slets itu uppifrån och ned. 

Sättet förhänget slets itu på var övernaturligt och det pekade på det faktum att Jesus död ger oss - vi som är en brusten och syndig mänsklighet - rätten att komma in i det allra heligaste och få en upprättad relation med Gud.

Kanske behöver vi ställa oss själva frågan vad vi har för förhängen. Vad är det som hindrar oss från att ha en djupare och mer intim relation med Gud?

Skulle det kunna vara så att vårt förflutna är alldeles för mörkt? Eller att jag måste ha mitt liv iordningställt först? Skulle förhänget kunna symbolisera att jag fortfarande har en förkärlek till allt det världsliga? 

Vi måste tro på att förhänget redan har slitits itu. I Hebreerbrevet 10:19-20 står det att de förtrogna genom “Jesu blod frimodigt går in i helgedomen på den nya och levande väg genom förhänget — hans kropp — som han har invigt åt oss.” 

Jesus kropp offrades så att alla skulle få tillträde till det allra heligaste.

Så länge vi försöker hålla förhänget stängt kommer vi inte kunna se Herrens härlighet.

Reflektion

Vad är det som hindrar mig att ta del av det allra heligaste? Vilken typ av förhänge gömmer jag mig bakom? Träder jag inför nådens tron med tillit?

Bön

Fader, tack att du älskade världen så mycket att du gav den din ende son. Tack att han tog platsen som det förhänge som kunde slitas itu så att vi kan träda in i det allra heligaste. Amen