Andra Korinthierbrevet 6:1-10

Andra Korinthierbrevet 6:1-10 Nya Levande Bibeln (BSV)

Som Guds medarbetare uppmanar jag också er att inte slösa bort den förlåtelse som Gud i sin godhet har gett er, utan låta den få konsekvenser i era liv. Gud säger ju i Skriften: "Jag svarade på din bön i rätt tid, och jag hjälpte dig när du behövde räddas." Lyssna därför till Gud. Han vill hjälpa er idag. Nu är räddningens tid. Jag gör allt för att inte reta någon. Ingen ska kunna klaga på mig som Jesus sändebud. Jag vill att alla mina handlingar ska visa att det är Gud jag tjänar, därför har jag utan att klaga stått ut med många lidanden och svårigheter. Jag har blivit misshandlad, kastad i fängelse och har mött uppretade folkmassor. Jag har arbetat och slitit, vakat hela nätter och ofta gått utan mat. Och under allt detta har jag levt helt för Gud, uppträtt på ett förståndigt sätt och haft tålamod. Jag har varit vänlig, fylld med Guds heliga Ande och har visat uppriktig kärlek. Jag har spridit det sanna budskapet om Jesus och gjort under genom Guds kraft. Jag följer Guds vilja i allt, och det är mitt enda vapen, både i anfall och i försvar. Ibland blir jag ärad och ibland hånad. Goda rykten sprids men också onda. Jag anklagas för att sprida falska läror men sprider det sanna budskapet. Människor struntar i mig, men Gud känner mig. Jag är nära döden men lever fortfarande. Jag har blivit slagen men är inte ihjälslagen. Jag har många sorger men är ändå glad. Jag är fattig men ger andliga rikedomar till andra. Jag äger inget men har ändå allt jag behöver.

Andra Korinthierbrevet 6:1-10 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Som [Guds] medarbetare uppmanar (uppmuntrar) vi er också att inte kasta bort Guds nåd (låta Guds favör bli till ingen nytta). För han säger ju: ”Jag har bönhört (lyssnat och svarat) dig i precis rätt tid, och på befrielsens dag [då du var ansatt av ofredande fiender] hjälpte jag dig (rusade jag till din hjälp).” [Jes 49:8] Nu är det rätt tid [då du blir välkomnad och accepterad av Gud], nu är det befrielsens dag. Vi vill inte på något sätt väcka anstöt hos (lägga ut hinder för) någon [göra så att någon snubblar och faller], för att tjänsten [de praktiska handlingarna som hjälper församlingen] inte ska smutskastas (bli nedfläckad). I stället vill vi i allt [på alla områden] visa att vi är (visa oss ”stå tillsammans” som) Guds tjänare: I stor uthållighet (ståndaktighet), i lidanden (nöd, betryck, problem), i nöd (ytterst svåra tvingande omständigheter), i ångest (trångmål, begränsningar, svårigheter – ”smala passager, små hoptryckta områden”), i misshandel (under hugg och slag), i fångenskap, i upplopp (kravaller, tumult) [politisk instabilitet], i utmattning (fysisk och mental trötthet av hårt fysiskt arbete), i nattvak (vakor), i fastor. I renhet (oklanderlig dygd och integritet), i kunskap (insikt baserad på personlig erfarenhet), i tålamod (tålighet, långmodighet, fördragsamhet, överseende, skonsamhet), i vänlighet (godhet) [genom att möta reella behov på Guds anpassade sätt] i den helige Ande, i uppriktig (okonstlad, genuin) kärlek [som är osjälvisk, utgivande och rättfärdig], i sanningens ord (budskap) [en förkunnelse efter Guds ord], i Guds kraft (förmåga) [med den kapacitet Gud har, se 1 Kor 2:4-5]. Med rättfärdighetens högra och vänstra vapen [svärdet för attack och skölden för försvar, se Ef 6:16-17Heb 4:121 Joh 5:4 – ett rättfärdigt liv är det bästa vapnet för både anfall och försvar], genom [tider av] ära och vanära, genom [tider av] förtal (klander; dåligt rykte) och anseende (lovord; gott rykte), som vilseledande [kringvandrande bedragare – villolärare – som stryker omkring och utnyttjar andra] och ändå sanna (sanningsenliga, autentiska), som okända [ignorerade, utan några referenser], och ändå erkända (välkända) [som visas tacksamhet, förståelse och uppskattning], som döende [likt några som håller på att dö bort], och ändå – se, vi lever, som tuktade (disciplinerade), och ändå inte till döds (avrättade), som bedrövade, men ändå alltid (ständigt, oavbrutet) glada [över nåden, se Gal 5:221 Pet 4:13], som fattiga, men ändå gör vi många rika, utan någonting, och ändå äger vi allt.