2 Korintierbrevet 6
6
1Som [Guds] medarbetare uppmanar (uppmuntrar) vi er också att inte kasta bort Guds nåd (låta Guds favör bli till ingen nytta). 2För han säger ju:
”Jag har bönhört (lyssnat och svarat) dig i precis rätt tid,
och på befrielsens dag [då du var ansatt av ofredande fiender] hjälpte jag dig (rusade jag till din hjälp).” [Jes 49:8]
Nu är det rätt tid [då du blir välkomnad och accepterad av Gud], nu är det befrielsens dag.
Den kristna tjänsten
3Vi vill inte på något sätt väcka anstöt hos (lägga ut hinder för) någon [göra så att någon snubblar och faller], för att tjänsten [de praktiska handlingarna som hjälper församlingen] inte ska smutskastas (bli nedfläckad). 4I stället vill vi i allt [på alla områden] visa att vi är (visa oss ”stå tillsammans” som) Guds tjänare:
1. Tjänsten är uthållig under lidanden
I stor uthållighet (ståndaktighet),
i lidanden (nöd, betryck, problem),
i nöd (ytterst svåra tvingande omständigheter),
i ångest (trångmål, begränsningar, svårigheter – ”smala passager, små hoptryckta områden”),
5i misshandel (under hugg och slag),
i fångenskap,
i upplopp (kravaller, tumult) [politisk instabilitet],
i utmattning (fysisk och mental trötthet av hårt fysiskt arbete),
i nattvak (vakor),
i fastor.
2. Tjänstens karaktärsdrag – hur den utförs
6I renhet (oklanderlig dygd och integritet),
i kunskap (insikt baserad på personlig erfarenhet),
i tålamod (tålighet, långmodighet, fördragsamhet, överseende, skonsamhet),
i vänlighet (godhet) [genom att möta reella behov på Guds anpassade sätt]
i den helige Ande,
i uppriktig (okonstlad, genuin) kärlek [som är osjälvisk, utgivande och rättfärdig],
7i sanningens ord (budskap) [en förkunnelse efter Guds ord],
i Guds kraft (förmåga) [med den kapacitet Gud har, se 1 Kor 2:4-5].
3. Tjänstens kontraster
Med rättfärdighetens högra och vänstra vapen
[svärdet för attack och skölden för försvar, se Ef 6:16-17; Heb 4:12; 1 Joh 5:4 – ett rättfärdigt liv är det bästa vapnet för både anfall och försvar],
8genom [tider av] ära
och vanära,
genom [tider av] förtal (klander; dåligt rykte)
och anseende (lovord; gott rykte),
som vilseledande [kringvandrande bedragare – villolärare – som stryker omkring och utnyttjar andra]
och ändå sanna (sanningsenliga, autentiska),
9som okända [ignorerade, utan några referenser],
och ändå erkända (välkända) [som visas tacksamhet, förståelse och uppskattning],
som döende [likt några som håller på att dö bort],
och ändå – se, vi lever,
som tuktade (disciplinerade),
och ändå inte till döds (avrättade),
10som bedrövade,
men ändå alltid (ständigt, oavbrutet) glada [över nåden, se Gal 5:22; 1 Pet 4:13],
som fattiga,
men ändå gör vi många rika,
utan någonting,
och ändå äger vi allt.
11Vi har talat öppet (ärligt, frispråkigt) till er [vi har berättat sanningen utan att dölja något för er], korintier. Våra hjärtan är vidöppna (har vidgats till än större bredd med sympati och förståelse för er situation). [Detta är enda gången i brevet som Paulus direkt adresserar korintierna. Det förstärker hans starka känslor för dem.] 12Ni har en stor plats [i våra hjärtan], men i era hjärtan är det trångt. 13Gör som vi – nu talar jag som till barn – och öppna också ni era hjärtan.
Gå inte i par med de otroende
14Gå inte som omaka par i ok
med dem som inte tror.
[Paulus syftar troligen på 5 Mos 22:10 som talar om att inte plöja med oxe och åsna tillsammans. Det är en av flera praktiska exempel som illustrerar israeliternas avstånd till andra folk och deras onda vanor. Bilden beskriver något som inte drar jämnt, en kristen ska inte gå in i en nära relation och samarbete med en otroende. Äktenskapet är ett sådant område där denna princip gäller, se även 1 Kor 7:10-16. Ett annat är kompanjonskap i affärsvärlden. Nu följer fem frågor som alla har det självklara svaret ingen/inget.]
Vad har rättfärdighet
med orättfärdighet att göra,
eller vad har ljus
gemensamt med mörker?
15Vilken enhet (harmoni, samstämmighet) har den Smorde (Messias, Kristus)
med Beliar [judiskt namn på Satan, ordagrant ”den värdelöse”],
eller vad kan den som tror
dela med den som inte tror?
16Vilken gemenskap kan det vara mellan Guds tempel
och avgudarna (avbilderna) [2 Mos 20:4]?
Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt:
”Jag ska bo hos dem och vandra bland dem
och vara deras Gud,
och de ska vara mitt folk.” [3 Mos 26:12; Jer 32:38; Hes 37:27]
17Därför säger Herren:
”Gå ut från dem och skilj er från dem,
och rör inte vid något orent.
Då ska jag ta emot er.” [Jes 52:11; Hes 20:41]
18”Jag ska vara er Fader
och ni ska vara mina söner och döttrar,
säger Herren den Allsmäktige.” [2 Sam 7:14]
Nu markerat:
2 Korintierbrevet 6: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln