Matteus 5:1-14

Matteus 5:1-14 NUB

En dag när Jesus såg folkmassorna gick han upp på ett berg och satte sig ner. Hans lärjungar kom till honom, och han började undervisa dem. Han sa: ”Lyckliga är de som är fattiga i anden, för dem tillhör himmelriket. Lyckliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade. Lyckliga är de ödmjuka, för de ska få ärva jorden. Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade. Lyckliga är de barmhärtiga, för de ska få barmhärtighet. Lyckliga är de renhjärtade, för de ska få se Gud. Lyckliga är de som strävar efter frid, för de ska kallas Guds barn. Lyckliga är de som förföljs för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket. Lyckliga är ni när man hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. Jubla och var glada, för ni får en stor lön i himlen. Så förföljde de ju profeterna före er. Ni är jordens salt. Men om saltet har förlorat sin kraft, hur får man det salt igen? Det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. Ni är det ljus som lyser upp världen. En stad uppe på ett berg kan inte gömmas.