Matteusevangeliet 5:1-14
Matteusevangeliet 5:1-14 Svenska Folkbibeln (SFB98)
När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Då började han tala och undervisa dem: "Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket. Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade. Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden. Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade. Saliga är de barmhärtiga, de skall få barmhärtighet. Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud. Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn. Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket. Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er. Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor. Ni är världens ljus. Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg.
Matteusevangeliet 5:1-14 Nya Levande Bibeln (BSV)
En dag när Jesus såg folkmassorna gick han upp på ett berg tillsammans med sina efterföljare, och han satte sig ner och började undervisa dem. Han sa: "Lyckliga är de som inser att de behöver Gud, för de får vara Guds eget folk. Lyckliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade. Lyckliga är de ödmjuka, för hela världen tillhör dem. Lyckliga är de som hungrar och törstar efter att göra Guds vilja, för de ska bli mättade. Lyckliga är de som visar medlidande, för de ska få medlidande från Gud. Lyckliga är de som av hela hjärtat söker Gud, för de ska få se honom. Lyckliga är de som strävar efter frid, för de ska kallas Guds barn. Lyckliga är de som förföljs därför att de gör Guds vilja, för de får vara Guds eget folk. Ja, ni är lyckliga när man hånar och förföljer er och ljuger om er därför att ni är mina efterföljare. Jubla och var glada, för Gud ska belöna er. Kom ihåg att profeterna som förr i tiden framförde Guds budskap också blev förföljda. Ni är det salt som bevarar världen från förruttnelse. Men till vilken nytta är salt om det har förlorat sin kraft? Kan man få det salt igen? Nej, det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. Ni är det ljus som lyser upp världen. Ni liknar en stad uppe på ett berg. En stad uppe på ett berg är synlig för alla.
Matteusevangeliet 5:1-14 Karl XII 1873 (SK73)
När han såg folket, steg han upp på ett berg; och som han hade satt sig, gingo hans Lärjungar fram till honom. Då öppnade han sin mun, lärde dem, och sade: Salige äro de som äro andelige fattige; ty himmelriket hörer dem till. Salige äro de bedröfvade; ty de skola få hugsvalelse. Salige äro de saktmodige; ty de skola besitta jordena. Salige äro de som hungra och törsta efter rättfärdighetena; ty de skola blifva mättade. Salige äro de barmhertige; ty dem skall ske barmhertighet. Salige äro de renhjertade; ty de skola se Gud. Salige äro de fridsamme; ty de skola kallas Guds barn. Salige äro de som lida förföljelse för rättvisones skull; ty dem hörer himmelriket till. Salige ären I, när menniskorna försmäda och förfölja eder, och säga allt ondt emot eder, ljugande, för mina skull. Glädjens och fröjder eder; ty edor lön är stor i himmelen; förty de hafva sammalunda förföljt Propheterna, som hafva varit för eder. I ären jordenes salt; är det så, att saltet mister sin sälto, hvarmed skall man då salta? Till intet mer är det nyttigt, utan att man kastar det ut, och låter det trampas af menniskomen. I ären verldenes ljus; icke kan den staden döljas, som ligger på ett berg.
Matteusevangeliet 5:1-14 Svenska 1917 (SVEN)
När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom. Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade: »Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till. Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade. Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden. Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade. Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet. Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud. Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn. Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till. Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder. Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder. I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna. I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?
Matteusevangeliet 5:1-14 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
När Jesus såg folkskarorna gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Då började han tala och undervisa dem: "Saliga är de som är fattiga i anden, för dem tillhör himmelriket. Saliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade. Saliga är de ödmjuka, för de ska ärva jorden. Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade. Saliga är de barmhärtiga, för de ska få barmhärtighet. Saliga är de renhjärtade, för de ska se Gud. Saliga är de som skapar frid, för de ska kallas Guds barn. Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket. Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och ljuger och säger allt möjligt ont om er för min skull. Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er. Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur ska man då få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. Ni är världens ljus. En stad som ligger på ett berg kan inte döljas.
Matteusevangeliet 5:1-14 nuBibeln (NUB)
En dag när Jesus såg folkmassorna gick han upp på ett berg och satte sig ner. Hans lärjungar kom till honom, och han började undervisa dem. Han sa: ”Lyckliga är de som är fattiga i anden, för dem tillhör himmelriket. Lyckliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade. Lyckliga är de ödmjuka, för de ska få ärva jorden. Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade. Lyckliga är de barmhärtiga, för de ska få barmhärtighet. Lyckliga är de renhjärtade, för de ska få se Gud. Lyckliga är de som strävar efter frid, för de ska kallas Guds barn. Lyckliga är de som förföljs för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket. Lyckliga är ni när man hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. Jubla och var glada, för ni får en stor lön i himlen. Så förföljde de ju profeterna före er. Ni är jordens salt. Men om saltet har förlorat sin kraft, hur får man det salt igen? Det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. Ni är det ljus som lyser upp världen. En stad uppe på ett berg kan inte gömmas.
Matteusevangeliet 5:1-14 Svenska Kärnbibeln (SKB)
När Jesus såg folkskaran gick han upp på berget. När han satte sig kom hans lärjungar (efterföljare, lärlingar) fram till honom. [Jesus inleder med att tala om glädje. Alla saligprisningar är hämtade från olika delar i Psaltaren. I Matteus 23 finns en parallell med verop som riktas till det andliga ledarskapet som på varje punkt hade gjort det motsatta. Det grekiska ordet för salig, makarios, beskriver en inre glädje och tillfredsställelse som är oberoende av yttre omständigheter. Från början betydde ordet ”rik”, men kom sedan att beteckna lycka, glädje och välsignelse.] Då började han undervisa dem och sa: ”Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda – ”rika”) är de som är fattiga (de fattiga) i anden [”de andliga tiggarna”] – för dem tillhör (deras är) himmelriket (himlarnas kungarike). [Här och i vers 10 används presens – Guds rike tillhör just nu den som ödmjukar sig inför Gud och den som blir förföljd på grund av tron, se Ps 40:18. Det finns två ord för fattig i grekiskan: penes och ptochos. Penes beskriver en daglönare som var dag sliter för att försörja sin familj. Ptochos, som är det ord som används här, innebär att någon är totalt utblottad och saknar all förmåga att hjälpa sig själv. Det enda som återstår är att tigga. Jesus söker alltså ”andliga tiggare” som i tro och ödmjukhet sträcker ut en hand för att ta emot Guds nåd – helt beroende av Guds kraft för en dag i taget!] Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de som sörjer [gråter över synd, orättfärdighet och hjärtats bedrövliga tillstånd] – för de ska bli tröstade (uppmuntrade, styrkta; få glädje). [Jes 25:861:2-3Ps 119:136Upp 21:4] Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de milda (tålmodiga, ödmjuka; de som kan förmedla Guds styrka och makt med mildhet) – för de ska ärva jorden (landet) [Israel, se Ps 37:11]. Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet [längtar desperat efter att ha det rätt ställt med Gud] – för de ska bli [fullständigt] mättade. [Ps 42:2-3] Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de barmhärtiga [de som agerar godhjärtat och medkännande] – för de ska möta barmhärtighet (visas nåd). [Ps 41:2] [Jesus lovar dem som är barmhärtiga just det som de själva redan lever efter, nämligen barmhärtighet. Jesus lyfter fram samma princip fast med än mer skärpa i Matt 6:14-15. Se även 2 Mos 34:6Mika 6:8.] Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de renhjärtade – för de ska se (erfara; få uppleva) Gud. [Ps 24:4-573:1] Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de som skapar frid (de fredsmäklande) [som på Guds villkor frimodigt sammanför till en helhet] – för de ska kallas Guds barn (söner). [Ps 34:1537:37133:1] Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull (har lidit förföljelse på grund av rättfärdighet) [för att de har gjort det som är rätt i Guds ögon] – för dem tillhör (deras är) himmelriket (himlarnas kungarike). [Ps 37:39-40] [Efter dessa åtta saligprisningar upprepar och fördjupar Jesus den sista punkten om förföljelse. Jesus riktar sig till sina efterföljare och i stället för ”Saliga är de” säger han ”Saliga är ni”.] Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är ni när man [varje gång någon] förolämpar (skulle håna, skymfa) er och förföljer er (skulle orsaka er lidande) och ljuger och säger allt [möjligt] ont (skulle förtala er och lägga fram falska anklagelser) mot er för min skull (på grund av mig). [Den enda orsaken till dessa påhopp är bekännelsen till Jesus.] Gläd er [hela tiden] och jubla, för er lön är stor i himlarna, för så (på samma sätt) förföljde man profeterna [som var] före er.” [”Gläd er och jubla” är slutsatsen av vers 11, men den gäller även för hela detta stycke som började i vers 3. I de första nio verserna (som alla börjar med ”saliga”) används inte ordet ”och” mellan varje mening. Detta språkbruk är ett sätt att betona själva slutsatsen mer än varje enskilt exempel.] ”Ni är jordens salt, men om saltet förlorar sin sälta (styrka, kvalitet, blir till en dårskap), hur kan det då bli salt igen? Det duger inte till annat än att kastas ut [som grus på vägarna] och trampas ner av människorna. [Rent salt, natriumklorid, som vi använder i dag kan inte förlora sin sälta. Det gällde dock inte det salt som utvanns från Döda havet på Jesu tid. Detta mineralrika salt kunde urlakas om det utsattes för omgivningens fukt. Ordet för ”mister sin sälta” kan också betyda ”dårskap” och översätts så i Rom 1:22 och 1 Kor 1:20. Kristendom så påverkad av världen att Jesus inte längre finns kvar blir en dårskap. Salt förhöjer smak, förhindrar förruttnelse och väcker törst. På samma sätt ska en kristen påverka sin omgivning på ett positivt sätt. En kristens tal ska alltid vara vänligt, kryddat med salt, se Kol 4:6. Salt användes också som näringstillskott för att öka skörden, se Luk 14:34-35. En kristen med ”sälta” ger också växtkraft!] Ni är världens ljus. Inte kan [väl] en stad döljas (gömmas, hemlighållas) som ligger uppe på ett berg? [Kanske syftade Jesus på Safed, Galileens högst belägna stad, vars ljus kunde ses från stora delar av regionen.]
Matteusevangeliet 5:1-14 Bibel 2000 (B2000)
När han såg folkskarorna gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem och sade: »Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket. Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade. Saliga de ödmjuka, de skall ärva landet. Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de skall bli mättade. Saliga de barmhärtiga, de skall möta barmhärtighet. Saliga de renhjärtade, de skall se Gud. Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner. Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket. Saliga är ni när man skymfar och förföljer er och på allt sätt förtalar er för min skull. Gläd er och jubla, er lön blir stor i himlen. På samma sätt förföljdes ju profeterna före er tid. Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas av människorna. Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas