Matteus 26:20-54

Matteus 26:20-54 NUB

När kvällen kom slog sig Jesus och de tolv ner vid bordet. Och medan de åt sa han: ”Sannerligen säger jag er: en av er kommer att förråda mig.” Då blev de mycket bedrövade, och en efter en frågade de: ”Det är väl inte jag, Herre?” Han svarade: ”Den som doppade sitt bröd i fatet tillsammans med mig, han är det. För Människosonen går bort, som det står skrivet om honom. Men ve den människa som förråder Människosonen! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född.” Då frågade Judas, han som skulle förråda honom: ”Rabbi, det är väl inte mig du menar?” Jesus svarade: ”Du har självt sagt det.” Medan de åt tog Jesus ett bröd, och när han hade tackat Gud för det, bröt han det och gav det till sina lärjungar och sa: ”Ta detta och ät, för det är min kropp.” Sedan tog han en bägare och tackade Gud och gav den till dem och sa: ”Drick av det allihop, för detta är mitt blod, förbundsblodet, som ska utgjutas för många till syndernas förlåtelse. Jag säger er, att från och med nu ska jag inte dricka av det som vinstocken ger, förrän jag dricker det nya vinet med er i min Faders rike.” När de till sist hade sjungit lovsången tillsammans, gick de ut till Olivberget. Där sa Jesus till dem: ”I natt kommer ni alla på fall för min skull, för det står skrivet: ’Jag ska slå herden, så att fåren i hjorden skingras.’ Men när jag har uppstått från de döda, ska jag gå före er till Galileen.” Petrus svarade: ”Även om alla andra kommer på fall, så ska jag aldrig göra det!” Men Jesus sa till honom: ”Sannerligen säger jag dig: redan i natt, innan tuppen hinner gala, ska du tre gånger ha förnekat mig.” Då sa Petrus: ”Om jag så måste dö med dig, ska jag aldrig förneka dig!” Och alla de andra lärjungarna sa samma sak. Sedan gick Jesus med sina lärjungar till ett ställe som kallas Getsemane, och där sa han till dem: ”Sätt er här medan jag går bort en bit och ber.” Han tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner. Jesus greps nu av sorg och ångest, och han sa till dem: ”Jag är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna kvar här och vaka tillsammans med mig.” Sedan gick han lite längre bort och föll ner på sitt ansikte och bad: ”Min Fader, om det är möjligt, så låt mig slippa denna bägare. Men låt det bli som du vill, inte som jag vill.” Sedan kom han tillbaka till sina lärjungar och hittade dem sovande. Han sa till Petrus: ”Klarade ni inte att hålla er vakna med mig en enda timma? Vaka och be, så att ni inte faller för frestelsen. Anden är villig, men kroppen är svag.” Så lämnade han dem och bad samma bön för andra gången: ”Fader i himlen, om det inte är möjligt att slippa denna bägare, utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske.” Men när han kom tillbaka, fann han dem åter sovande. De kunde inte hålla ögonen öppna. Han lämnade dem därför och bad för tredje gången med samma ord. Sedan gick han tillbaka till sina lärjungar och sa: ”Ja, ni sover och vilar er fortfarande. Men nu är stunden inne då Människosonen ska överlämnas i syndarnas händer. Res er upp, så går vi härifrån! Här kommer han som ska förråda mig.” Medan Jesus fortfarande talade kom Judas, en av de tolv, tillsammans med en stor folkhop beväpnad med svärd och klubbor. De var utsända av översteprästerna och folkets ledare. Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: ”Den man som jag hälsar med en kyss är det, honom ska ni gripa.” Judas gick direkt till Jesus och sa: ”Var hälsad, Rabbi!” och kysste honom. Jesus svarade: ”Min vän, gör det du har kommit hit för att göra.” Och genast gick de andra fram och grep Jesus och höll fast honom. En av de män som var med Jesus drog då sitt svärd och högg örat av översteprästens tjänare. Men Jesus sa till honom: ”Stoppa tillbaka svärdet! De som använder svärd, kommer själva att falla för svärd. Inser du inte att jag skulle kunna be min Fader att skicka mer än tolv arméer med änglar för att hjälpa mig, och att han genast skulle göra det? Men hur skulle det då gå i uppfyllelse som förutsagts i Skriften, att allt detta måste hända?”