1 Moseboken 25:21-34

Isak bad till HERREN för sin hustru, för hon var ofruktsam. HERREN svarade på hans bön, och hans hustru Rebecka blev gravid. Barnen sparkade varandra i hennes mage. Hon sa: ”Varför ska detta hända mig?” och gick och frågade HERREN. HERREN svarade henne: ”Det finns två folk i din livmoder, två folkstammar ska skiljas från dig. Den ena kommer att bli starkare än den andra, och den äldre ska tjäna den yngre.” När det var dags för henne att föda, födde hon tvillingar. Den förste som föddes hade rödaktig hy som var så hårig att den liknade en skinnfäll. Han fick namnet Esau. Sedan föddes den andre tvillingen med sin hand om Esaus häl. Därför kallade de honom Jakob. Isak var sextio år gammal när tvillingarna föddes. Allt eftersom pojkarna växte upp blev Esau en skicklig jägare, som höll till ute på markerna, medan Jakob var mer stillsam och trivdes hemma i tälten. Esau var Isaks favorit, för han tyckte om köttet som Esau kom hem med. Men Rebecka älskade Jakob. En dag när Esau kom hem alldeles utsvulten från jakten, höll Jakob på att koka soppa. ”O, vad jag är hungrig!” klagade Esau. ”Ge mig lite av den där röda soppan som du har!” Därför fick han namnet ”Edom”. ”Det kan jag väl göra, om jag får byta den mot din förstfödslorätt”, svarade Jakob. ”Jag håller ju på att dö. Vad har jag för nytta av förstfödslorätten?” sa Esau. ”Ja, lova då med ed att den är min”, sa Jakob. Esau svor en ed och sålde därmed sin förstfödslorätt till Jakob. Sedan gav Jakob Esau bröd och linssoppa. Han åt och drack och gick sedan och fortsatte med sitt. Så lite värdesatte han sin förstfödslorätt.