FÖRSTA MOSEBOKEN 43
43
Brödernas andra resa till Egypten
1Hungersnöden var svår i landet. 2När de ätit upp säden de hämtat från Egypten sa deras far till dem: ”Res dit igen och köp oss lite säd.” 3Men Juda svarade honom: ”Mannen sa klart och tydligt till oss: ’Ni kommer inte att få träda fram inför mig om inte er bror är med er.’ 4Om du sänder vår bror med oss, reser vi ner och köper säd åt dig. 5Men om du inte sänder honom med oss reser vi inte. För mannen sa till oss: ’Ni kommer inte att få träda fram inför mig om inte er bror är med er’.” 6Då sa Israel: ”Varför gjorde ni mig så illa att ni berättade för mannen att ni har en bror till?” 7De svarade: ”Mannen förhörde sig noga om oss och vår släkt. Han sa: ’Lever er far ännu? Har ni någon bror?’ Vi besvarade hans frågor. Hur kunde vi veta att han skulle uppmana oss att hämta vår bror?” 8Juda sa då till sin far Israel: ”Låt pojken följa med mig. Vi måste genast fara om vi ska överleva och inte dö, både vi, du och våra barn. 9Jag ska garantera hans säkerhet. Du kan hålla mig ansvarig för honom. Om jag inte återvänder med honom till dig och ställer honom framför dig, ska jag vara en syndare inför dig för alltid. 10Hade vi inte dröjt hade vi redan varit tillbaka både en och två gånger.”
11Då sa deras far Israel till dem: ”Om så måste ske, gör så här: Ta lite av landets bästa i era säckar och för ner till mannen som gåva: lite balsam, lite honung, kryddor, myrra, pistaschnötter och mandlar. 12Ta dubbelt med pengar, och återlämna de pengar ni fick tillbaka överst i era säckar. Kanske var det ett misstag. 13Ta er bror också, och far genast tillbaka till mannen. 14Må Gud den Allsmäktige låta er möta barmhärtighet inför mannen så att han sänder tillbaka er andre bror och Benjamin. Och blir jag barnlös, så blir jag barnlös.”
15Männen tog med sig gåvan, dubbelt med pengar, och Benjamin. De gav sig av ner till Egypten och kom inför Josef.
16När Josef såg Benjamin med dem, sa han till sin husförvaltare: ”För männen till huset, slakta ett djur och tillred, för männen ska äta middag med mig.” 17Mannen gjorde som Josef sa. Han tog männen till Josefs hus. 18Men när männen fördes in i Josefs hus blev de rädda, och sa: ”Det är på grund av pengarna vi förs in här, de som var med tillbaka i våra säckar förra gången. Nu går han till angrepp och kastar sig över oss och gör oss till slavar och tar våra åsnor.” 19De gick fram till Josefs husförvaltare vid ingången till huset. 20De sa: ”O, Herre, vi kom verkligen hit förra gången för att köpa säd. 21Men när vi öppnade våra säckar vid nattlägret, fann var och en av oss sina pengar överst i sin säck, den summa han betalt. Nu har vi med dem tillbaka. 22Och vi har med oss mer pengar för att köpa mat. Vi vet inte vem som lade pengarna i våra säckar.” 23Förvaltaren sa: ”Allt är väl, var inte rädda! Er Gud och er fars Gud har lagt en skatt i era säckar. Jag har fått era pengar.” Sedan förde han ut Simeon till dem. 24Mannen förde bröderna in i Josefs hus och gav dem vatten att tvätta fötterna med. Och han utfodrade deras åsnor. 25De förberedde sin gåva inför Josefs ankomst vid middagstiden, för de hade hört att de skulle äta där.
26Josef kom hem och de överlämnade till honom gåvan de hade fört in, och de böjde sig till golvet för honom. 27Han hörde sig för om allt var bra med dem, och frågade sedan: ”Är det bra med er gamle far som ni talade om? Lever han än?” 28De svarade: ”Ja, det är bra med din tjänare, vår far. Han lever än.” Och de böjde sig och föll ner för honom. 29Josef lyfte blicken och fick se sin bror Benjamin, sin mors son, och frågade: ”Är detta er yngste bror som ni talade om?” Han fortsatte: ”Gud ska visa dig nåd, min son.” 30Överväldigad av känslor för sin bror skyndade Josef ut för att finna en plats för sina tårar. Han gick in i sin kammare och grät. 31Så tvättade han ansiktet och gick ut igen. Han la band på sig och sa: ”Sätt fram maten.” 32De satte fram för honom och för bröderna och för de egyptier som åt hos honom, var för sig. För egyptier får inte äta med hebreer, det skulle vara anstötligt för dem. 33Bröderna fick sitta mitt emot Josef, i åldersordning, från den förstfödde till den yngste. Och männen såg förundrat på varandra. 34Han lät dem få av rätterna på sitt bord. Benjamin fick fem gånger så mycket som de andra. Och de drack sig berusade med honom.
Nu markerat:
FÖRSTA MOSEBOKEN 43: SB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Lär dig mer om Svenskbibel