Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas. Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig. De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag. Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad. Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva. Dine rätter äro min visa i mino huse. Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag. Det är min skatt, att jag dina befallningar håller. Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller. Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord. Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd. Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud. De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag. Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter. Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla. Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter. Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord. Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom. Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord. Du äst mild och god; lär mig dina rätter. De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta. Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag. Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter. Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver. Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud. De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord. Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig. Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver. Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag. Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar. Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd. Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer. Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord. Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig? Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke. Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare? De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag. Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig. De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar. Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
Bibelappen
Bibelappen för barn
