Psaltaren 119:49-88

Psaltaren 119:49-88 B2000

Minns vad du sagt till din tjänare, du har ju gett mig hopp. Det tröstar mig i mitt elände att ditt löfte skänker liv. De fräcka hånar mig grovt, men jag viker inte från din lag. Jag minns dina urgamla lagar, Herre, de ger mig tröst. Brinnande vrede fyller mig när de gudlösa överger din lag. Dina stadgar är min lovsång var jag än befinner mig. Om natten tänker jag på ditt namn, Herre, jag håller din lag. Det har blivit mig förunnat att följa dina befallningar. Min andel är Herren, jag lovar att lyda dina ord. Jag vädjar till dig av hela mitt hjärta, visa mig nåd, som du har lovat. Jag tänker på hur jag levt mitt liv och söker mig till dina lagbud. Utan dröjsmål skyndar jag att lyda dina bud. De gudlösas snaror omger mig, men jag glömmer inte din lag. Mitt i natten stiger jag upp för att tacka dig för dina rättfärdiga lagar. Alla som fruktar dig är mina vänner, de som lyder dina befallningar. Din kärlek, Herre, fyller hela jorden, lär mig dina stadgar. Du har varit god mot din tjänare, Herre, som du har sagt. Ge mig klokhet och kunskap, ty jag litar på dina bud. Innan jag fick lida for jag vilse, men nu håller jag mig till ditt ord. Du är god och vad du gör är gott, lär mig dina stadgar. De fräcka svärtar ner mig med lögner, men jag lyder villigt dina befallningar. Deras sinne är trögt som fett, men jag har min lust i din lag. För mig var lidandet till gagn, då lärde jag mig dina stadgar. För mig är den lag du förkunnat mer värd än mängder av guld och silver. Dina händer har gjort mig och format mig, ge mig förstånd att lära dina bud. De gudfruktiga ser mig och gläds, ty jag sätter mitt hopp till ditt ord. Jag vet att dina domslut är rättfärdiga, Herre, i din trofasthet lät du mig lida. Låt din kärlek bli min tröst, så som du har lovat din tjänare. Låt mig få möta din barmhärtighet och leva, ty din lag är min lust. Låt de fräcka stå med skam, de ljuger om mig, men jag skall begrunda dina befallningar. De som fruktar dig skall vända sig till mig och lära känna dina lagbud. Må jag obrottsligt följa dina stadgar, så att jag aldrig står med skam. Längtan efter din hjälp förtär mig, jag sätter mitt hopp till ditt ord. Jag längtar efter att se det du lovat. När skall du trösta mig? Jag är som en vinsäck, skrumpnad i rök, men dina stadgar glömmer jag inte. Din tjänares dagar är få, när skall du döma dem som förföljer mig? De fräcka gräver fallgropar för mig, de följer inte din lag. Alla dina bud är sanna. Hjälp mig, de förföljer mig med lögner. De har nästan gjort slut på mig, men jag viker inte från dina befallningar. Skänk mig liv i din kärlek, då skall jag följa de lagbud du gett.