Psaltaren 141:1-10

En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig! Lyssna till min röst när jag ropar till dig. Låt min bön gälla inför dig som ett rökoffer, mina lyfta händer som ett aftonoffer. HERRE, sätt en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr. Låt ej mitt hjärta vika av till något ont, till att ta del i ogudaktiga gärningar tillsammans med män som gör orätt. Av deras läckerheter vill jag inte äta. Om en rättfärdig slår mig, är det av kärlek, bestraffar han mig, är det som olja på huvudet, mitt huvud skall inte avvisa det. Men jag skall fortsätta att be mot dem som handlar illa. Deras ledare störtas ner för klippan, men de skall då höra att mina ord är ljuvliga. Som när man har plöjt och rivit upp jorden, så ligger våra ben kringströdda vid dödsrikets rand. På dig, HERRE, Herre, ser mina ögon, till dig tar jag min tillflykt, förkasta inte min själ. Bevara mig för de snaror som de lägger ut för mig och för ogärningsmännens fällor. Låt de ogudaktiga fastna i sina egna nät, medan jag går oskadd förbi.