Psaltaren 139:13-24

Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet. Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl. Benen i min kropp var ej osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup. Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit. Hur outgrundliga är inte för mig dina tankar, Gud, hur stor är inte deras mångfald! Skulle jag räkna dem är de fler än sandkornen. När jag vaknar är jag ännu hos dig. Gud, om du ändå ville döda de ogudaktiga! Låt de blodtörstiga vika ifrån mig, de som talar om dig med svek i sinnet, de som har fört dina städer i fördärv. Skulle jag inte hata dem som hatar dig, HERRE? Skulle jag inte känna leda vid dem som står dig emot? Jag hatar dem med starkaste hat, mina fiender har de blivit. Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar. Se till om jag är på en olycksväg och led mig på den eviga vägen.

Gratis läsplaner och andakter relaterade till Psaltaren 139:13-24