Profetord om Nineve. Boken med de syner som Nahum från Elkosh hade.
Herren är en hämnande Gud, full av lidelse,
Herren är en hämnare, fylld av vrede.
Herren tar hämnd på sina motståndare,
han vredgas på sina fiender.
Herren är sen till vrede men väldig i styrka,
ingen lämnar han ostraffad.
Genom storm och oväder går hans väg,
molnen är damm som hans fötter rör upp.
Han kuvar havet och lägger det torrt,
alla floder låter han sina.
Bashan och Karmel förtvinar
och Libanons grönska dör.
Bergen skälver inför honom
och höjderna smälter ner.
Jorden förgås vid hans åsyn,
världen och alla som bor där.
Vem håller stånd mot hans ursinne,
vem uthärdar hans vredes glöd?
Guds raseri bryter fram som elden,
och klipporna rämnar inför honom.
Herren är god mot dem som hoppas på honom,
han är ett värn på nödens dag,
han tar sig an dem som flyr till honom
när flodvågen vältrar fram.
Han förintar dem som gör motstånd,
han jagar sina fiender ut i mörkret.
Vad har ni för tankar om Herren?
Han förintar i grund —
slaget faller en enda gång.
Som toviga tistlar, som snårigt törne,
som den torra halmen, så brinner de upp.
Från dig drog det ut en man
som smidde ränker mot Herren
och som gav ondsinta råd.
Så säger Herren:
De må vara aldrig så många och starka,
de skall huggas ner och förgås.
Förr har jag plågat dig,
men jag skall aldrig plåga dig mer.
Nu skall jag bryta det ok han lagt på dig,
och dina bojor skall jag krossa.
Detta har Herren bestämt om dig:
ingen skall föra ditt namn vidare.
Från ditt tempel kastar jag ut alla gudabilder,
både snidade bilder och gjutna.
Jag bereder din grav — du är ingenting värd.
Hör budbärarens steg,
han kommer över bergen,
han bär bud om seger.
Fira dina högtider, Juda,
och infria dina löften,
ty aldrig mer drar den ondsinte fram genom dig.
Han är förintad.
Bibelappen
Bibelappen för barn
