HERRE, straffa mig inte i din vrede,
tukta mig inte i din glöd!
Dina pilar har träffat mig,
din hand har drabbat mig.
Jag har inget helt i min kropp
på grund av din vrede,
ingen frid i mina ben
på grund av min synd.
Min syndaskuld
går mig över huvudet,
den tynger mig
som en alltför tung börda.
Mina sår stinker och rinner
på grund av min dårskap.
Jag går krokig och djupt böjd,
hela dagen går jag sörjande.
Mina höfter är fulla av brand,
jag har inget helt i min kropp.
Jag är maktlös och helt krossad,
jag ropar i mitt hjärtas ångest.
Herre, du känner all min längtan,
mina suckar är inte dolda för dig.
Mitt hjärta slår häftigt,
min kraft har lämnat mig.
Mina ögons ljus är också borta.
Mina nära och kära
håller sig borta från min plåga,
mina närmaste stannar på avstånd.
De som vill ta mitt liv lägger snaror,
de som söker min olycka
talar om min undergång.
Ständigt tänker de på svek.
Men jag liknar en döv som inte hör,
en stum som inte öppnar sin mun.
Jag liknar en man som inte hör,
en vars mun saknar svar,
för jag hoppas på dig, HERRE.
Du ska svara, Herre min Gud.
Jag tänker:
Låt dem inte triumfera över mig
eller förhäva sig över mig
när min fot vacklar,
för jag är nära att falla,
jag känner ständigt min smärta.
Jag bekänner min skuld,
jag sörjer över min synd.
Mina fiender lever och är mäktiga,
många hatar mig utan orsak.
De lönar gott med ont,
de är emot mig
för att jag strävar efter det goda.
Överge mig inte, HERRE!
Min Gud, var inte långt ifrån mig.
Bibelappen
Bibelappen för barn
