Psaltaren 105:1-45

Psaltaren 105:1-45 SFB15

Tacka HERREN, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken! Sjung till honom, lovsjung honom, tala om alla hans under! Ha er ära i hans heliga namn! De som söker HERREN ska glädja sig av hjärtat. Fråga efter HERREN och hans makt, sök alltid hans ansikte. Tänk på de under han gjort, på hans tecken och hans muns domar, ni Abrahams barn, hans tjänare, ni Jakobs söner, hans utvalda. Han är HERREN vår Gud, över hela jorden når hans domar. Han minns för evigt sitt förbund, i tusen släktled ordet han gett, förbundet han slöt med Abraham och eden han gav till Isak. Han bestämde det för Jakob som en lag, för Israel som ett evigt förbund: "Till dig ger jag Kanaans land som er arvedel och egendom." Då var de en liten skara, de var få och främlingar i landet. De vandrade från folk till folk, från ett rike till ett annat. Han lät ingen förtrycka dem, han straffade kungar för deras skull: "Rör inte mina smorda, gör inte mina profeter något ont!" Han sände svält över landet och lät dem lida brist på bröd, men han sände en man framför dem, Josef som såldes till slav. Man slog hans fötter i bojor och lade järn om hans hals, tills det han sagt slog in och HERRENS ord bevisade hans oskuld. Då släpptes han på kungens befallning, folkens härskare gav honom fri. Han satte honom till herre över sitt hus, till härskare över allt han ägde, till att binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet. Och Israel kom till Egypten, Jakob blev gäst i Hams land. HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt, starkare än deras fiender. Han vände deras hjärtan till att hata hans folk, till att handla svekfullt mot hans tjänare. Han sände Mose, sin tjänare, och Aron som han utvalt. De gjorde hans tecken bland dem och under i Hams land. Han sände mörker och allt blev mörkt, och de stod inte emot hans ord. Han förvandlade deras vatten till blod och lät deras fisk dö. Deras land vimlade av grodor, ända in i deras kungars kamrar. Han befallde, och det kom flugsvärmar och mygg över hela deras rike. Han gjorde regnet till hagel och sände eldslågor i deras land. Han slog ner deras vinstockar och fikonträd och knäckte träden i deras rike. Han befallde, och det kom gräshoppor och gräshoppslarver i oräknelig mängd. De åt upp all grönska i landet, slukade grödan på marken. Han slog allt förstfött i landet, förstlingen av all deras livskraft. Så förde han ut dem med silver och guld, i hans stammar stapplade ingen. Egypten gladde sig när de drog ut, skräck för Israel hade fallit över dem. Han bredde ut ett moln till skydd och en eld till att lysa i natten. De bad, och han sände vaktlar och mättade dem med bröd från himlen. Han öppnade klippan och vattnet flödade, det rann i öknen som en ström, för han tänkte på sitt heliga löfte till sin tjänare Abraham. Så förde han ut sitt folk med fröjd, sina utvalda med jubel. Han gav dem hednafolkens länder, det folken förvärvat fick de ärva, för att de skulle hålla hans lagar och följa hans undervisning. Halleluja!