Sefanja 3
3
Kommande dom över korrupta ledare
1Ve över den förtryckta staden [Jerusalem],
befläckad (oren, snuskig) och besudlad.
2Hon lyssnade inte på rösten (som förmanade, var inte lydig),
hon tog ingen korrigering,
hon litade inte på Herren (El),
hon drog sig inte nära Gud (Elohim).
3Hennes furstar (prinsar) därinne är rytande lejon,
hennes domare är nattens vargar,
de lämnar ingenting på benet till morgonen (de äter upp all märg).
4Hennes profeter är hänsynslösa,
förrädiska män.
Hennes präster har vanhelgat det som är heligt
och gör våld på undervisningen (hebr. Torah).
5Herren (Jahveh) är rättfärdig i hennes mitt;
han gör inget orätt.
Morgon efter morgon tar han fram sin rättvisa i ljuset,
den sviker inte,
trots det känner de orättfärdiga ingen skam.
6Jag har huggit av folkslag,
deras torn har blivit öde.
Jag har fördärvat deras gator,
så att ingen går förbi.
Deras städer ligger öde,
där finns ingen människa, ingen bor i dem.
7Jag sa:
”Sannerligen, nu ska du [staden Jerusalem personifierad] frukta (respektera) mig,
och ta emot min tillrättavisning (korrigering).”
Då skulle hennes boning inte utplånas,
enligt allt [de domar] jag fastställt om henne.
Men de steg ändå upp tidigt
och utförde alla sina sysslor korrumperat.
[Tidig morgon, innan middagssolens hetta, är bästa tiden för affärsverksamhet i Mellanöstern. Uttrycket ”steg upp tidigt” beskriver hur de målmedvetet, villigt och engagerat ger sig hän åt ondska, det som är utan värde och leder till undergång. Uttrycket ”de stiger upp”, inte ”hon” eller ”mitt folk” stiger upp innebär en ytterligare distansering i språket, de har lämnat Guds vägar.]
Kommande upprättelse av Jerusalem
8”Därför måste du tålmodigt vänta på mig”, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
”Vänta på den dag när jag reser mig upp till anfall för att plundra [och ta tillbaka det som tillhör mig].
Jag har beslutat mig för att samla hednafolk
och riken [för att attackera Jerusalem, se Sak 14:2],
så att jag kan tömma min vrede över dem,
all min kokande ilska,
för den dagen ska hela jorden förtäras
av min svartsjuka eld.
[Sef 3:8 är den enda versen i hela Bibeln som innehåller alla 22 bokstäver i det hebreiska alfabetet. Dessutom har hebreiskan fem speciella bokstäver som skrivs på olika sätt i slutet av ord, så kallade soffit, och alla dessa fem soffitformer finns med i denna enda vers. Direkt efter denna unika vers som listar hela det hebreiska alfabetet, kommer vers 9 att Gud kommer att ”återställa ett rent språk” till sitt folk! En delvis profetia som uppfyllt är när Eliezer Ben Yehudah återuppväckte det hebreiska språket i slutet på 1800-talet.]
9Då ska jag förvandla folken så att de talar ett rent språk från rena läppar,
så att de alla i bön kan ropa Herrens (Jahvehs) namn,
till att tjäna (tillbe) honom – en skuldra [enade]. [Den grekiska översättningen Septuaginta översätter ”under ett ok”, dvs att folket är enat och drar jämt. En annan tolkning är att det är skuldra vid skuldra, sida vid sida.]
10Ända från andra sidan floderna i Kush [nuvarande Sudan och delar av Etiopien],
ska de som ber till mig komma med offer till mig [i stället för till Baal eller Milkom/Molok].
11På den dagen ska du inte längre skämmas
för alla synder som du begått mot mig.
Då ska jag befria dig [Jerusalem]
från de stolta och högmodiga (de som gläder sig i sin stolthet),
och ni ska aldrig mer uppträda arrogant
på mitt heliga berg.
12Jag ska lämna kvar mitt ibland dig ett ödmjukt folk,
och de ska ha sin tillflykt (trygghet, säkerhet) i Herrens (Jahvehs) namn (i Herrens närhet).
13De som då är kvar i Israel ska inte synda mer.
De ska inte tala inbillning (ljuga),
och man ska inte hitta en svekfull tunga i (inga falska ord ska komma ur) deras mun.
Ja, de ska få beta fridfullt som får på grönbete och kunna ligga ner,
utan någon som helst fara (utan att darra av skräck).
14Ropa (sjung), dotter Sion [en kärleksfull titel på staden Jerusalem]!
Höj upp ett härskri (ropa högt), Israel!
Var glad och jubla (triumfera, hoppa i glädje) av hela ditt hjärta,
dotter Jerusalem!
15Herren (Jahveh) har tagit bort domarna mot dig,
han har kastat ut fienden.
Herren (Jahveh), Israels Konung, bor mitt ibland (nära intill) dig,
ni ska inte längre frukta (uppleva) något ont.”
16På den dagen [då Jesus kommer tillbaka för att regera] ska det sägas till Jerusalem:
”Frukta inte, Sion,
låt inte dina händer falla (tappa inte modet, frimodigheten)! [2 Mos 17:12]
17Herren (Jahveh), din Gud (Elohim) är mitt ibland (nära intill) dig,
en mäktig hjälte (krigare) som frälser (räddar, befriar).
Han jublar över dig i översvallande glädje [känner alltid stor lycka och tillfredsställelse i dig],
han är tyst [planerar] i sin kärlek,
han fröjdar sig över dig med [dans och] jubelsång (jubelrop).”
[Det hebreiska ordet charech (i den näst sista strofen) betyder att vara tyst och döv, men även att gravera in, utforma eller tänka ut. Nästa ord är be-ahavah (i sin kärlek) och den sammansatta betydelsen är inte självklar. Varför blir han tyst i sin kärlek? Skapar han något nytt som han tänker ut? Ordet för att jubla används även i Jes 12:3 (om att ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor) och i Jer 33:11 (tillsammans med glädje, följt av rop för brudgum och brud). Båda dessa hebreiska ord handlar alltså även om bröllopsglädje!]
18Jag ska samla dem bland er som sörjer över högtiderna [Herrens avtalade möten med sitt folk på bestämda tider – att de inte kan hållas],
de [högtiderna eller de sörjande] som [togs bort från dig och nu]
är (har blivit till) en skammens börda (en skamlig förebråelse) för (ordagrant: på, över) er.
19Se, på den tiden ska jag ta hand om (oskadliggöra, döma)
alla dem som förtrycker dig [Sion].
Jag ska frälsa (rädda, befria) henne – hon, den lama [Sion liknas vid ett haltande får]
och församla henne – hon, den kringspridda (som är bortdriven, förvisad och utstött).
Jag ska göra dem till lovsång [några som man lovordar]
och berömmelse [ett namn som nämns med respekt]
i varje land där de [tidigare] har blivit utsatta för skam [och vanära].
20På den tiden ska jag samla in er;
på den tiden ska ni bli insamlade.
För jag ska ge er ryktbarhet och ära
bland alla jordens folk
när jag återbördar dina fångar
inför deras ögon, säger Herren (Jahveh).
Nu markerat:
Sefanja 3: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln