Ordspråksboken 10:17-32

Ordspråksboken 10:17-32 SKB

Den som tar emot tillrättavisning befinner sig på livets stig (välkända, upptrampade gångväg), men den som nonchalerar tillrättavisning går vilse. Den som gömmer hat inom sig sprider lögner, den som sprider förtal är en dåre. [Sista delen, vers 19-32, är symmetriskt strukturerad i en poetisk form som kallas kiasm. Detta innebär att temat i första stycket hör ihop med temat i den sista, temat i andra stycket med näst sista stycket osv. Texten är inskjuten för att åskådliggöra det mönstret nedan.] Där det talas många ord [i upprört tillstånd], där saknas inte synd, men den som håller tillbaka (lägger band på, tyglar) sina läppar är vis. Den rättfärdiges tunga är som utvalt silver, men en ond (ogudaktig) människas förstånd (inre människa, hjärta, tankar) är utan värde. Läpparna från en rättfärdig vallar (vägleder, lotsar) många [till goda betesmarker och rent vatten], men dårarna dör i brist på förstånd (vishet, medömkan). Herrens (Jahvehs) välsignelse gör en människa rik, och det utan sorg (smärta, hårt arbete, lidande). En [oresonlig] dåre ser det som en sport att tänka ut (planera, uppfinna) ondska, men den förståndige finner nöje i [gläder sig i stället åt och uppskattar] vishet. Den ogudaktige drabbas av det han fruktar. [Konsekvenserna av hans handlande kommer till sist ifatt honom.] Däremot blir de rättfärdigas önskan uppfylld (de får vad de längtar efter). När stormvinden passerar så sveps de ogudaktiga bort, men de rättfärdiga har en grund som består i evighet. Som vinäger för tänderna och rök för ögonen, så är en lat person för en arbetsgivare som har sänt ut honom. Att frukta (respektera, vörda) Herren (Jahveh) förlänger livet (ger fler dagar), men de ogudaktigas år (livslängd) förkortas. Den rättfärdiges hopp [om en evighet med Gud och om Guds rättvisa dom] ger glädje, däremot uppfylls inte de ogudaktigas förväntan. Herrens (Jahvehs) vägar är ett värn (en tillflykt, skydd, försvar, en säker fästning) för de ärliga (de som har integritet), men är undergång (olycka, skräck) för syndarna (för dem som har som livsstil att planera och utföra ondska). Den rättfärdige ska aldrig vackla [när världen skakar av oro], men de ogudaktiga ska inte bo kvar i landet. Den rättfärdiges mun [som är i harmoni med Guds ord] bär vishet som frukt, men en tunga med förvridet tal huggs ner [som ett fruktlöst, dött, ruttet träd]. Den rättfärdiges läppar vet [och säger därför] vad som är behagligt (vackert), men de orättfärdigas mun känner bara till [och talar därför bara] det som är förvridet (omoraliskt).