Ordspråksboken 10:17-32
Ordspråksboken 10:17-32 nuBibeln (NUB)
Den som tar till sig förmaning visar vägen till livet, men den som struntar i tillrättavisning leder vilse. Den som döljer hat är en lögnare och den som går med skvaller en dåre. Den mångordige får svårt att undvika synd, men den vise förstår att styra sina läppar. Den rättfärdiges tal är rent silver, men de ondas tankar är värdelösa. Den rättfärdiges tal ger vägledning åt många, men dåren leds mot döden av sitt oförstånd. Det är HERRENS välsignelse som gör någon rik, egen möda lägger inget därtill. En dåres nöje består i att göra det skamliga, den klokes i att vara vis. Det som den onde fruktar händer honom, och vad de rättfärdiga hoppas på slår in. När en storm kommer, sveps den onde bort, men den rättfärdige står fast förankrad i alla tider. Som syra för tänderna och rök i ögonen är den late för den som anlitar honom. HERRENS fruktan förlänger livet, men de ondas år förkortas. De rättfärdiga kan se framåt med glädje, men vad de ogudaktiga hoppas på blir till intet. HERRENS väg är den rättfärdiges tillflykt men fördärv för dem som gör orätt. De rättfärdiga ska aldrig vackla, men de onda visas bort ur landet. Den rättfärdiges tal flödar av vishet, men lögnarens mun ska tillslutas. Den rättfärdige vet vad som bör sägas, men de ondas tal är bara fördärv.
Ordspråksboken 10:17-32 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Att ta vara på förmaning är vägen till livet, den som föraktar tillrättavisning far vilse. Den som döljer hat har falska läppar, den som sprider förtal är en dåre. Där orden är många uteblir inte synd, vis är den som styr sina läppar. Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, de ogudaktigas hjärtan har ringa värde. Den rättfärdiges läppar föder många, oförnuftiga dör av brist på förstånd. HERRENS välsignelse ger rikedom, egen möda lägger inget därtill. Dårens glädje är att göra det skamliga, den förståndiges är att vara vis. Den ogudaktige drabbas av det han fruktar, vad de rättfärdiga begär blir dem givet. När stormen kommer är det ute med den ogudaktige, den rättfärdige har en evig grundval. Som syra för tänderna och rök för ögonen är den late för den som sänder honom. HERRENS fruktan förlänger livet, men de ogudaktigas år blir förkortade. De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, de ogudaktigas hopp blir till intet. HERRENS väg är den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmän. Den rättfärdige skall aldrig vackla, men de ogudaktiga får inte bo i landet. Ur den rättfärdiges mun flödar vishet, men en vilseledande tunga skall huggas av. Den rättfärdiges läppar förstår vad som är välbehagligt, de ogudaktigas mun förvränger allt.
Ordspråksboken 10:17-32 Karl XII 1873 (SK73)
Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill. Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre. Der mång ord äro, der är icke synden borto; men den sina läppar håller, han är klok. Dens rättfärdigas tunga är kosteligt silfver; men de ogudaktigas hjerta är intet. Dens rättfärdigas läppar föda många; men de galne skola dö uti deras galenskap. Herrans välsignelse gör rikan utan mödo. En dåre bedrifver det ondt är, och gör sig der ett löje af; men den man är vis, som tager der vara uppå. Hvad den ogudaktige fruktar, det vederfars honom; och hvad de rättfärdige begära, det varder dem gifvet. Den ogudaktige är såsom ett väder, det framom går, och är icke mer till; men den rättfärdige består evigliga. Såsom ättika gör ondt tandomen, och rök ögonen, så gör en försummelig dem ondt, som sända honom. Herrans fruktan förmerar dagarna; men de ogudaktigas år varda förkortad. Dens rättfardigas väntan skall fröjd varda; men de ogudaktigas hopp skall förtappadt varda. Herrans väg är dens frommas tröst; men de ogerningsmän äro blödige. Den rättfärdige varder aldrig nederslagen; men de ogudaktige skola icke blifva i landena. Dens rättfärdigas mun bär fram vishet; men de vrångas mun skall utrotad blifva. Dens rättfärdigas läppar lära helsosam ting; men de ogudaktigas mun är vrång.
Ordspråksboken 10:17-32 Svenska 1917 (SVEN)
Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.Ords. 13,l, Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre. Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig. Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt. Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd. Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtillPs. 127, Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis. Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet. När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.Ps. 37, Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad. HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.Ps. 55,24 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.Ps. 112, HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen. Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.Ps. 37,28 f. 112, Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.Ps. 37, Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.
Ordspråksboken 10:17-32 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Att ta vara på förmaning är vägen till livet, den som föraktar tillrättavisning leder andra vilse. Den som döljer hat har falska läppar, den som sprider förtal är en dåre. Där orden är många uteblir inte synd, klok är den som styr sina läppar. Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, de gudlösas hjärtan har ringa värde. Den rättfärdiges läppar ger näring åt många, dårar dör av brist på förstånd. HERRENS välsignelse ger rikedom, egen möda tillför inget. Dårens glädje är att göra det skamliga, den förståndiges glädje är visheten. Den gudlöse drabbas av det han fruktar, de rättfärdiga får vad de önskar. När stormen kommer är det slut med den gudlöse, men den rättfärdige har en evig grund. Som syra för tänderna och rök för ögonen är den late för den som skickar honom. Att vörda HERREN förlänger livet, men de gudlösas år förkortas. De rättfärdigas väntan leder till glädje, de gudlösas hopp blir till intet. HERRENS väg är den ärliges värn men förbrytares fördärv. Den rättfärdige ska aldrig vackla, men de gudlösa får inte bo i landet. Den rättfärdiges mun flödar av vishet, men en falsk tunga skärs av. Den rättfärdiges läppar vet vad som är välbehagligt, de gudlösas mun förvränger allt.
Ordspråksboken 10:17-32 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Den som tar emot tillrättavisning befinner sig på livets stig (välkända, upptrampade gångväg), men den som nonchalerar tillrättavisning går vilse. Den som gömmer hat inom sig sprider lögner, den som sprider förtal är en dåre. [Sista delen, vers 19-32, är symmetriskt strukturerad i en poetisk form som kallas kiasm. Detta innebär att temat i första stycket hör ihop med temat i den sista, temat i andra stycket med näst sista stycket osv. Texten är inskjuten för att åskådliggöra det mönstret nedan.] Där det talas många ord [i upprört tillstånd], där saknas inte synd, men den som håller tillbaka (lägger band på, tyglar) sina läppar är vis. Den rättfärdiges tunga är som utvalt silver, men en ond (ogudaktig) människas förstånd (inre människa, hjärta, tankar) är utan värde. Läpparna från en rättfärdig vallar (vägleder, lotsar) många [till goda betesmarker och rent vatten], men dårarna dör i brist på förstånd (vishet, medömkan). Herrens (Jahvehs) välsignelse gör en människa rik, och det utan sorg (smärta, hårt arbete, lidande). En [oresonlig] dåre ser det som en sport att tänka ut (planera, uppfinna) ondska, men den förståndige finner nöje i [gläder sig i stället åt och uppskattar] vishet. Den ogudaktige drabbas av det han fruktar. [Konsekvenserna av hans handlande kommer till sist ifatt honom.] Däremot blir de rättfärdigas önskan uppfylld (de får vad de längtar efter). När stormvinden passerar så sveps de ogudaktiga bort, men de rättfärdiga har en grund som består i evighet. Som vinäger för tänderna och rök för ögonen, så är en lat person för en arbetsgivare som har sänt ut honom. Att frukta (respektera, vörda) Herren (Jahveh) förlänger livet (ger fler dagar), men de ogudaktigas år (livslängd) förkortas. Den rättfärdiges hopp [om en evighet med Gud och om Guds rättvisa dom] ger glädje, däremot uppfylls inte de ogudaktigas förväntan. Herrens (Jahvehs) vägar är ett värn (en tillflykt, skydd, försvar, en säker fästning) för de ärliga (de som har integritet), men är undergång (olycka, skräck) för syndarna (för dem som har som livsstil att planera och utföra ondska). Den rättfärdige ska aldrig vackla [när världen skakar av oro], men de ogudaktiga ska inte bo kvar i landet. Den rättfärdiges mun [som är i harmoni med Guds ord] bär vishet som frukt, men en tunga med förvridet tal huggs ner [som ett fruktlöst, dött, ruttet träd]. Den rättfärdiges läppar vet [och säger därför] vad som är behagligt (vackert), men de orättfärdigas mun känner bara till [och talar därför bara] det som är förvridet (omoraliskt).
Ordspråksboken 10:17-32 Bibel 2000 (B2000)
Den som tar emot fostran visar vägen till liv, den som undviker tuktan leder vilse. En hycklare är den som döljer sitt hat, en dåre den som går med skvaller. Den talträngde undgår inte synd, klok den som tyglar sin tunga. Rent silver är den rättfärdiges tal, de ondas tankar är utan värde. Den rättfärdiges ord vägleder många, dåren leds i döden av sitt oförnuft. Herrens välsignelse ger rikedom, egen möda lägger ingenting till. Skändligheter är dårens nöje, den klokes att handla vist. Den onde drabbas av det han fruktar, den rättfärdiges önskan blir uppfylld. Då stormen kommer sveps den onde bort, men den rättfärdige kan aldrig rubbas. Som syra för tänderna och rök för ögonen är den late för dem som skickar honom. Gudsfruktan ger långt liv, de ondas tid blir kort. De rättfärdigas hopp växer, de ondas förväntningar slår fel. Herren är den oförvitliges värn men ogärningsmannens olycka. Den rättfärdige skall ingen rubba, men de onda får inte bo i landet. Den rättfärdiges tal flödar av vishet, men den falskes mun täpps till. Den rättfärdige vet att lägga sina ord, men de ondas tal är idel falskhet.
