Domarboken 21
21
Benjamins stam bevaras
[Totalt hade 25 000 män från Benjamins stam dödats, och även alla kvinnor och barn, bara 600 män hade flytt och var vid liv. Allt detta hade hänt baserat på ett känslosamt beslut då leviten från Efraim skickat ut de tolv lemlästade delarna av sin fru som benjaminiterna i Gibea våldfört sig på. Från hat kastas alla de elva stammarna nu till medömkan för benjaminiterna som höll på att bli utrotade. Jakobs fruktan flera hundra år tidigare hade slagit in, se 1 Mos 42:36.]
1Och Israels män hade avlagt en [förhastad] ed i Mitspah och sagt: ”Ingen av oss ska ge sin dotter till Benjamin som hustru.”
[I samband med mötet i Mitspah (Dom 20:1) då man beslutade att hämnas benjaminiterna i Giva hade man också gett en ed. Se även Dom 11:30-31 där Jefta gav en förhastad ed, se 4 Mos 30:2-15.]
2Och folket kom till Betel [eller ”Guds hus” som var Shilo] och satt där inför Guds (Elohims) ansikte till kvällen och lyfte upp sina röster och grät bittert.
3Och de sa: ”Varför, Herre (Jahveh), Israels Gud (Elohim), har detta fått ske i Israel? Att det idag saknas (fattas) en stam i Israel?”
[Läsaren hade önskat att sorgen varit över Israels synd. Tidigare hade man gråtit över sårad stolthet (Dom 20:26) nu är det en sentimental sorg över en förlorad stam, se vers 6 och 15. Frågan ”varför” här är mer en anklagelse mot Gud än en ärlig fråga.]
4Och det skedde nästa morgon att folket steg upp tidigt och byggde ett altare där och offrade brännoffer [3 Mos 1:1-17] och shalomoffer [3 Mos 3:1].
5Och Israels söner sa: ”Vem finns som inte kom upp i församlingen från alla Israels stammar till Herren (Jahveh)?” eftersom de hade avlagt en stor ed angående den som inte kom upp till Herren (Jahveh) till Mitspah och sagt: ”Den ska säkerligen dödas.”
6Och Israels söner ångrade (ordagrant tröstade) sig över Benjamin, sin bror, och sa: ”Det är en stam som har huggits av från Israel idag. 7Vad ska vi göra för dem till att ge dem [som är kvar] fruar, då vi har gett en ed vid Herren (Jahveh) att vi inte ska ge dem våra döttrar till hustrur?” 8Och de sa: ”Finns det en från Israels stammar som inte har kommit till Herren (Jahveh) i Mitspah?” Och se, det kom inte en man till lägret från Javesh-Gilead till församlingen. 9Och folket uppbådades (räknades) och se, där var ingen man från Javesh-Gileads invånare.
10Och församlingen sände dit 12 000 män från soldaternas män och befallde dem och sa: ”Gå och slå dem, Javesh-Gileads invånare, med svärdsegg och kvinnorna och de små.
11Och detta ting som ni ska göra, alla män och alla kvinnor som har delat säng [haft sexuellt umgänge] med en man ska förintas.” 12Och de fann från Javesh-Gileads invånare 400 unga jungfrur som inte haft sexuellt umgänge med en man genom att ligga i hans säng. Och de förde dem till lägret i Shilo som är i Kanaans land.
13Och hela församlingen sände och talade till Benjamins söner som var i Rimmons klippa och ropade ut frid (shalom) till dem. 14Och Benjamin återvände vid den tiden och de gav dem kvinnorna som de hade sparat från Javesh-Gilead, men de räckte inte till dem (var för få). [Det var totalt 600 benjaminiter (Dom 20:47), så 200 var kvar som inte hade fått någon hustru.]
15Och folket ångrade (ordagrant tröstade) till Benjamin eftersom Herren (Jahveh) hade gjort en rämna (lucka, ett hål) i Israels stammar. 16Och församlingens äldste sa: ”Vad ska vi göra för att det ska finnas (ordagrant till att bli kvar) kvinnor eftersom kvinnorna saknas (är fördärvade, utrotade) från Benjamin?” 17Och de sa: ”De som har flytt måste bli till ett arv till Benjamin. Så att en stam inte utrotas från Israel. 18Men vi kan inte ge dem fruar från våra döttrar.” Eftersom Israels söner hade avlagt en ed och sagt: ”Förbannad är den som ger en hustru till Benjamin.”
[Av de 600 benjaminiterna som flytt återstod fortfarande 200 som inte fått några fruar. De äldste resonerade om hur de skulle kunna hålla det förhastade löftet och hjälpa benjaminiterna att fortsätta existera. Detta leder till ännu en ogudaktig plan som involverar att unga kvinnor kidnappas. Festhögtiden i Shilo beskrivs vagt, den enda högtiden med dans är sukkot, men det är nog mer troligt en kanaaneisk fertilitetshögtid för att fira vinskörden på hösten. Att högtiden specificeras vagt visar också på den gudsfrånvändhet som rådde vid den här tiden.]
19Och de sa: ”Se, det är en årlig (dagarnas dagar) Herrens (Jahvehs) högtid i Shilo – som ligger norr om Betel, öster (solens uppgång) om huvudvägen som går upp från Betel (till) Shechem och söder om Levona.”
20Och de befallde Benjamins söner [de 200 som saknade fruar] och sa: ”Gå och lägg er i bakhåll i vingårdarna, 21och bevaka dem. När ni får se Shilos döttrar gå ut för att dansa i festivalen (i danserna), då går ni ut från vingårdarna. Var och en, grip (fånga) var sin hustru från Shilos döttrar och gå sedan hem till Benjamins land. 22Och det ska ske eftersom deras fäder eller deras bröder kommer till att kämpa med oss, att vi ska säga till dem: ’Var nådiga (ge dem oförtjänt kärlek – hebr. chanan) mot dem eftersom vi inte tog till dem [benjaminiterna] varje man en hustru i striden. Inte heller gav ni till dem så att ni nu skulle vara skyldiga [och bryta mot eden, se vers 18].’ ”
23Och Benjamins söner gjorde så och tog sig hustrur efter deras antal av dem som dansade som de tog med sig. [Totalt var det 200 unga kvinnor som rövades bort, se Dom 20:47; 20:12.] Och de gick och återvände till sin arvedel och byggde städer och bodde i dem.
24Och Israels söner återvände därifrån vid den tiden, varje man till sin stam och till sin familj. Och de gick därifrån varje man till sin arvedel.
______
25På den tiden fanns det ingen kung i Israel.
Var och en gjorde vad han själv ansåg vara rätt.
______
Nu markerat:
Domarboken 21: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln