Gläd dig! du värld! En nedräkning till julSmakprov

David Taylor kom hem från skolan ledsen och modfälld en dag i början av november. Med tårarna rinnande nerför de fräkniga kinderna, berättade han för sin mor att hans lärare sagt till honom att han inte kunde sjunga i julföreställningen.

”Hon sa att att jag låter hemskt och att jag sjunger för högt”, förklarade David mellan snyftningarna.

Davids far satt i vardagsrummet, läste eftermiddagens tidning och hörde om sin sons krossade hjärta. Herr Taylor blev upprörd och rasande. Hur kunde någon lärare göra detta mot ett barn?

Herr Taylor beslutade sig för att hjälpa sonen att lära sig sjunga. Efter middagen den kvällen, tog han in David i vardagsrummet och lät honom stå bredvid familjens piano. Herr Taylor började spela den bekanta melodin ”Jag ser en stjärna på Himmelen”. När David öppnade sin mun, kom ett katt-liknande skrik ut.

”David, en del av att sjunga är att lyssna. Lyssna... sen sjunger du”, instruerade fadern tålmodigt.

Davids andra försök var värre än hans första! Men när fadern var frestad att ge upp, tänkte han på den känslolöse läraren och insåg att, ”om inte en far gör detta, vem kommer då att göra det?”.

November övergick till december, medan herr Taylor och David tillbringade varje kväll vid pianot med att om och om igen öva på melodin till julsången. ”Peace on the earth good will to men...”

När dagen som David skulle sjunga för sin lärare kom, sa hon att han kunde vara med i föreställningen! David stod längst fram, i mitten, på tredjeklassarnas julkonsert. Han var änglalik och i sista strofen prickade han tonerna perfekt. Strofen som slutar med den härliga tanken, ”världen i högtidlig stillhet låg för att höra änglarna sjunga”!

På julafton, tittade herr Taylor ut genom fönstret på framsidan och såg sin pyjamas-klädde pojke titta mot himlen.

Fadern gick tyst ut genom ytterdörren och la armarna runt David utan att säga ett ord. Sonen lutade sig mot faderns bröst och sa, ”Världen ligger fortfarande stilla, pappa. Precis som låten säger”.

”Hör du dem, pappa? Hör du änglarna sjunga? Jag hör dem... gör du, pappa”?

Fadern trodde att han undervisade en liten pojke att sjunga en söt sång för julshowen, men vad som egentligen hade hänt var att den lille pojken hade lärt dem båda att lyssna... att lyssna efter änglarnas sång.