Dag 17

Har du någon gång gjort ett misstag och tänkt att det var slutet för dig? Att oberoende av vad du gjorde för att försöka gottgöra det, så var det inte möjligt? Idag, ska vi dyka djupare in i Davids liv. Den man som, genom tro, blev den stora kungen i Israel och satte standarden för efterkommande generationer. Trots att han allmänt är känd som en man efter Guds hjärta, hade han en skakig tid i sitt liv, som lätt kunde ha förstört hans öde och hans regeringstid som kung.

I Andra Samuelsboken 11 berättas om att David åtrådde en gift kvinna, Batseba. När hon blev gravid med honom använde han sin position och auktoritet, till att få hennes man, Uria, mördad. Det är verkligen inte ett beteende som passar för en kung! Från vårt begränsade perspektiv på verklighet och rättvisa är det lätt för oss att se på den här situationen och bara se att David troligen förstörde sin framtid och sitt rykte. Det fanns inte en chans att Gud skulle vara villig att använda honom igen. Hur kunde han komma undan med sådana avskyvärda handlingar? Hur skulle han kunna få förlåtelse efter att ha brutit mot, inte bara en, utan flera lagar? Han måste ha varit väldigt högmodig för kunna att tro att han stod över lagen!

Gud, med sitt bredare perspektiv, visste emellertid vad som behövde hända.

Gud insåg den potential som David hade och visste att hans felsteg inte kunde definiera vem han var eller vilken framtid som väntade honom. Han visste att en tro baserad på gärningar inte i slutändan kunde vara det som räddade David. Han visste att trots att Davids gärningar här inte reflekterade det, skulle han ödmjukt ta hand om sitt folk och skulle vara villig att göra vad som än krävdes för att stärka Guds kungadöme. Det allra viktigaste var att Gud visste, att han hade en större plan för en Frälsare som skulle komma och gottgöra varje överträdelse i världen 28 generationer senare.

Därför att Gud visste att Davids förflutna inte skulle komma att prägla hans liv och alla efterkommande generationer, gjorde David anspråk på det också. David kunde ha vandrat i skam och nederlag på grund av sina handlingar men istället tog han sin tillflykt till Fadern, erkände sin upproriska ande och bad att hans synder och hans skam skulle tvättas bort. Allt som krävdes var en ödmjuk ande och en fullständig överlåtelse inför Fadern för att vända en brusten situation till någonting mycket större än David kunde ha föreställt sig. Trots att David visste att han var förlåten, så drog Gud det ännu längre och tillät att Davids blodslinje skulle vara den i vilken vår Frälsare skulle födas. Gud är nådig och förlåter och räddar oss, när vi vänder oss till honom!

Var aktiv: Så som David lade sin skam vid Faderns fötter, kan vi också göra det. Vilka synder och strider i ditt förflutna skäms du ännu för? Be Psaltaren 51 över din situation och proklamera Kristus seger över alla synder och starka fästen i ditt liv!