De sista lärdomarna: en plan för Stilla veckanSmakprov

Hjälp

Har du någon gång varit nära någon vars dagar på jorden var räknade? Varje sekund, varje stavelse är dyrbar. Ingenting går förlorat. Det finns ingen tid för småprat. Ett sista avsked, önskningar, tillkännagivanden och maningar är inte något som viskas lättvindigt.

Jesus visste också att hans stund hade kommit (Johannesevangeliet 13:1) och tog vara på de sista timmarna. Vi är nu halvvägs till påsk, låt oss luta oss närmare och lyssna till det sista han sa.

Läs Johannesevangeliet 14:15–31

Det här är så bra. Det finns bara ett problem: Jag tycker inte om att be om hjälp.

Hur är det med dig? Har du lätt för att be om hjälp? Eller får du också gåshud om du måste göra det?

Att visa dig tillräckligt sårbar för att erkänna att du behöver hjälp är det modigaste du kan göra. Det modigaste du kan göra när du känner att du nått slutet av din förmåga, är att låta den Helige Ande hjälpa dig.

Under det senaste året har jag fått uppleva denna kraft på ett sätt som jag aldrig kommer att förstå. Samma månad som jag tog steget att besluta mig för att starta en verksamhet fick jag reda på att jag var gravid med mitt tredje barn. Jag var ute på riktigt djupt vatten. För mig som är en handlingsmänniska var det ödmjukande att inte kunna göra något, en överambitiös person som kämpade för att överleva. Men Guds nåd och den Helige Andes kraft tog emot min ödmjuka offergåva och förökade den. (All ära till Gud)

Har du varit med om ett tillfälle då du är säker på att den Helige Ande hjälpte dig igenom?

Är du mitt uppe i något som du skulle behöva den Hjälparens hjälp med?

Be honom om hjälp. Var sårbar.

Det finns två saker som har hjälpt mig ortoligt mycket under de senaste ett och ett halvt åren. Jag talar ofta ut denna vers högt: