Gamla testamentet - De viktigare profeterna

Gamla testamentet – Vishetens Böcker

Res genom nya testamentet på 60 dagar

Heliga känslor - Bibliska svar till varje utmaning

Elisha: En berättelse om otrolig tro

Ett bättre liv

Förändrad: Nästa steg mot ett förändrat liv.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkGEN">
 <div class="chapter ch28" data-usfm="GEN.28">
 <div class="label">28</div><div class="nb"> 1D&#229; kallade Isak till sig Jakob. Han v&#228;lsignade honom och sade till honom: &#187;Du f&#229;r inte ta en kanaaneiska till hustru. 2Bege dig i st&#228;llet till Paddan Aram, till din morfar Betuels familj, och ta dig en hustru d&#228;r, en av din morbror Labans d&#246;ttrar. 3M&#229; Gud den V&#228;ldige v&#228;lsigna dig och g&#246;ra dig fruktsam, s&#229; att du f&#246;r&#246;kar dig och blir till m&#229;nga folk. 4Och m&#229; han ge dig och dina &#228;ttlingar den v&#228;lsignelse som han gav Abraham, s&#229; att det land d&#228;r du nu bor som fr&#228;mling blir din egendom, det land som Gud gav &#229;t Abraham.&#171; 5S&#229; skickade Isak i v&#228;g Jakob, och Jakob begav sig till Paddan Aram, till Laban, som var son till aram&#233;n Betuel och bror till Rebecka, Jakobs och Esaus mor.</div><div class="p"> 6Esau fick veta att Isak hade v&#228;lsignat Jakob och skickat honom till Paddan Aram f&#246;r att ta sig en hustru d&#228;r. Han hade v&#228;lsignat honom och befallt: &#187;Du f&#229;r inte ta en kanaaneiska till hustru&#171;, 7och Jakob hade lytt sin far och mor och begett sig till Paddan Aram. 8D&#229; f&#246;rstod Esau hur illa hans far Isak tyckte om de kanaaneiska kvinnorna. 9Han gick d&#228;rf&#246;r till Ismael och tog till hustru &#8212; ut&#246;ver de hustrur han redan hade &#8212; Machalat, dotter till Abrahams son Ismael och syster till Nevajot.</div><div class="s">Jakobs dr&#246;m i Betel</div><div class="p"> 10Jakob l&#228;mnade Beer Sheva och tog v&#228;gen mot Harran. 11Han kom fram till en plats d&#228;r han stannade f&#246;r natten, eftersom solen hade g&#229;tt ner. Han tog en av stenarna p&#229; platsen f&#246;r att ha den vid huvudg&#228;rden. Sedan lade han sig att sova d&#228;r.</div><div class="p"> 12I dr&#246;mmen s&#229;g han en trappa som ledde fr&#229;n jorden &#228;nda upp till himlen, och Guds &#228;nglar gick upp och ner f&#246;r den. 13Och Herren stod framf&#246;r honom och sade: &#187;Jag &#228;r Herren, din fader Abrahams Gud och Isaks Gud. Marken som du ligger p&#229; skall jag ge &#229;t dig och dina &#228;ttlingar. 14De skall bli som stoftkornen p&#229; jorden, och du skall utbreda dig &#229;t v&#228;ster och &#246;ster, &#229;t norr och s&#246;der, och alla folk p&#229; jorden skall &#246;nska sig den v&#228;lsignelse som du och dina &#228;ttlingar har f&#229;tt. 15Och jag skall vara med dig och skydda dig vart du &#228;n g&#229;r; jag skall f&#246;ra dig tillbaka till detta land. Jag kommer inte att &#246;verge dig, jag skall fullg&#246;ra det som jag har lovat dig.&#171;</div><div class="p"> 16Jakob vaknade upp ur s&#246;mnen. &#187;Sannerligen&#171;, sade han, &#187;Herren &#228;r p&#229; denna plats, och jag visste det inte!&#171; 17Och han greps av b&#228;van och sade: &#187;Detta &#228;r en plats som v&#228;cker b&#228;van, det m&#229;ste vara Guds boning, h&#228;r &#228;r himlens port.&#171; 18Tidigt n&#228;sta morgon tog Jakob stenen som han haft vid huvudg&#228;rden och reste den som en stod och g&#246;t olja &#246;ver den. 19Han kallade platsen Betel; tidigare hette staden Lus.</div><div class="p"> 20Jakob avgav ett l&#246;fte: &#187;Om Gud &#228;r med mig och skyddar mig p&#229; denna min f&#228;rd och ger mig mat att &#228;ta och kl&#228;der att kl&#228; mig med, 21s&#229; att jag kommer v&#228;lbeh&#229;llen hem igen, d&#229; skall Herren vara min Gud, 22och stenen som jag har rest som en stod skall bli en Guds boning. Och av allt du l&#229;ter mig f&#229; skall jag ge dig tionde.&#171;</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkGEN">
 <div class="chapter ch29" data-usfm="GEN.29">
 <div class="label">29</div><div class="s">Jakob kommer till Laban</div><div class="p"> 1Jakob fortsatte sin f&#228;rd och begav sig till kadmoneernas land. 2D&#228;r fick han se en brunn ute p&#229; &#246;ppna f&#228;ltet och tre f&#229;rhjordar som l&#229;g runt omkring den. Man brukade n&#228;mligen vattna hjordarna ur den brunnen. &#214;ver brunns&#246;ppningen l&#229;g en stor sten; 3f&#246;rst n&#228;r alla hjordarna var samlade kunde man v&#228;ltra undan stenen fr&#229;n brunnen och vattna f&#229;ren. Sedan lade man tillbaka stenen p&#229; dess plats &#246;ver brunns&#246;ppningen.</div><div class="p"> 4Jakob fr&#229;gade dem: &#187;Varifr&#229;n kommer ni, br&#246;der?&#171; De svarade: &#187;Vi &#228;r fr&#229;n Harran.&#171; &#8212; 5&#187;D&#229; k&#228;nner ni kanske Laban, Nachors son&#171;, sade Jakob, och de svarade att de k&#228;nde honom. 6&#187;Hur har han det?&#171; fr&#229;gade Jakob. &#187;Bra&#171;, svarade de. &#187;Och d&#228;r borta kommer hans dotter Rakel med f&#229;ren.&#171; 7Jakob fortsatte: &#187;Solen st&#229;r fortfarande h&#246;gt p&#229; himlen, det &#228;r f&#246;r tidigt att samla ihop boskapen. Vattna f&#229;ren och driv ut dem p&#229; bete igen!&#171; &#8212; 8&#187;Nej&#171;, sade de, &#187;det kan vi inte g&#246;ra f&#246;rr&#228;n alla hjordarna &#228;r samlade och stenen v&#228;ltrats undan fr&#229;n brunnen. D&#229; vattnar vi f&#229;ren.&#171;</div><div class="p"> 9Medan han &#228;nnu talade med dem kom Rakel med f&#229;ren, som hon brukade valla &#229;t sin far. 10N&#228;r Jakob fick se sin morbror Labans dotter Rakel komma med Labans f&#229;r gick han fram och v&#228;ltrade undan stenen fr&#229;n brunnen och vattnade sin morbror Labans f&#229;r. 11Och Jakob kysste Rakel, och han brast i gr&#229;t. 12Han ber&#228;ttade f&#246;r henne att han var n&#228;ra sl&#228;kt med hennes far och var Rebeckas son. D&#229; sprang hon och ber&#228;ttade det f&#246;r sin far, 13och n&#228;r Laban fick h&#246;ra nyheten om sin systerson Jakob skyndade han sig ut f&#246;r att ta emot honom. Han omfamnade och kysste honom och tog honom med sig hem. D&#228;r ber&#228;ttade Jakob f&#246;r Laban allt som hade h&#228;nt, 14och Laban sade till honom: &#187;Ja, du &#228;r verkligen mitt k&#246;tt och blod.&#171;</div><div class="s">Lea och Rakel</div><div class="p">Jakob stannade hos honom en m&#229;nads tid, 15och en dag sade Laban till Jakob: &#187;Visst &#228;r du min sl&#228;kting, men inte skall du beh&#246;va arbeta &#229;t mig utan l&#246;n. S&#228;g mig vad du vill ha!&#171; 16Nu hade Laban tv&#229; d&#246;ttrar, den &#228;ldsta hette Lea och den yngsta hette Rakel. 17Leas &#246;gon var utan glans, men Rakel var vacker och v&#228;lv&#228;xt. 18Jakob &#228;lskade Rakel, och d&#228;rf&#246;r sade han: &#187;Jag arbetar &#229;t dig i sju &#229;r f&#246;r din yngsta dotter Rakel.&#171; 19Laban svarade: &#187;Det &#228;r b&#228;ttre att jag ger henne &#229;t dig &#228;n &#229;t en fr&#228;mling. Stanna du hos mig.&#171; 20S&#229; arbetade Jakob f&#246;r Rakel i sju &#229;r, och han tyckte det var som n&#229;gra f&#229; dagar, eftersom han &#228;lskade henne.</div><div class="p"> 21Jakob sade till Laban: &#187;Ge mig nu min hustru, tiden har g&#229;tt. L&#229;t mig komma samman med henne.&#171; 22D&#229; inbj&#246;d Laban alla i grannskapet och st&#228;llde till med fest. 23Men n&#228;r det blev kv&#228;ll tog han sin dotter Lea och f&#246;rde henne till Jakob, och han l&#229;g med henne. 24Laban gav sin slavflicka Silpa som slavflicka &#229;t sin dotter Lea. 25P&#229; morgonen uppt&#228;ckte Jakob att det var Lea. D&#229; sade han till Laban: &#187;Vad &#228;r det du har gjort mot mig? Det &#228;r ju f&#246;r Rakel jag har arbetat hos dig. Varf&#246;r har du lurat mig?&#171; 26Laban svarade: &#187;Det &#228;r inte skick och bruk h&#228;r p&#229; orten att ge bort den yngre dottern f&#246;re den &#228;ldre. 27Fira nu br&#246;llopsveckan till slut med Lea, s&#229; skall du f&#229; ocks&#229; den andra p&#229; villkor att du arbetar sju &#229;r till i min tj&#228;nst.&#171; 28Jakob samtyckte och fullbordade br&#246;llopsveckan med Lea. Sedan gav Laban honom sin dotter Rakel till hustru. 29Laban gav sin slavflicka Bilha som slavflicka &#229;t sin dotter Rakel. 30S&#229; l&#229;g Jakob med Rakel ocks&#229;, och han &#228;lskade henne mer &#228;n Lea. Han arbetade sedan hos Laban i ytterligare sju &#229;r.</div><div class="s">Jakobs s&#246;ner</div><div class="p"> 31N&#228;r Herren s&#229;g att Lea blev &#229;sidosatt gjorde han henne fruktsam. Men Rakel var ofruktsam. 32Lea blev havande och f&#246;dde en son. Hon gav honom namnet Ruben, &#187;ty&#171;, sade hon, &#187;Herren har sett min n&#246;d, och nu kommer min man att &#228;lska mig&#171;. 33Hon blev &#229;ter havande och f&#246;dde en son. D&#229; sade hon: &#187;Herren h&#246;rde att jag blev &#229;sidosatt och har d&#228;rf&#246;r gett mig ocks&#229; denne son.&#171; Och hon gav honom namnet Simon. 34Hon blev &#229;ter havande och f&#246;dde en son. D&#229; sade hon: &#187;Nu kommer min man att h&#229;lla sig till mig, jag har ju f&#246;tt honom tre s&#246;ner.&#171; D&#228;rf&#246;r fick han namnet Levi. 35Hon blev &#229;ter havande och f&#246;dde en son. D&#229; sade hon: &#187;Nu vill jag tacka Herren.&#171; D&#228;rf&#246;r gav hon honom namnet Juda. Sedan slutade hon f&#246;da.</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkGEN">
 <div class="chapter ch30" data-usfm="GEN.30">
 <div class="label">30</div><div class="p"> 1N&#228;r Rakel fann att hon inte f&#246;dde barn &#229;t Jakob blev hon avundsjuk p&#229; sin syster och sade till Jakob: &#187;Ge mig barn, annars vill jag d&#246;!&#171; 2D&#229; blev Jakob ond p&#229; Rakel och sade: &#187;Jag &#228;r v&#228;l inte Gud! Det &#228;r han som v&#228;grar dig att f&#229; barn.&#171; 3Rakel sade: &#187;Jag har ju min slavflicka Bilha. G&#229; till henne, s&#229; f&#229;r hon f&#246;da i mitt st&#228;lle, och jag f&#229;r barn genom henne.&#171; 4S&#229; gav hon honom sin slavflicka Bilha, och Jakob l&#229;g med henne. 5Bilha blev havande och f&#246;dde en son &#229;t Jakob. 6D&#229; sade Rakel: &#187;Gud har skaffat mig r&#228;tt, han har h&#246;rt min b&#246;n och gett mig en son.&#171; D&#228;rf&#246;r gav hon honom namnet Dan. 7Rakels slavflicka Bilha blev &#229;ter havande och f&#246;dde sin andre son &#229;t Jakob. 8D&#229; sade Rakel: &#187;Jag har utk&#228;mpat en h&#229;rd kamp med min syster, och jag har segrat.&#171; Och hon gav honom namnet Naftali.</div><div class="p"> 9N&#228;r Lea fann att hon inte fick fler barn gav hon sin slavflicka Silpa &#229;t Jakob. 10Leas slavflicka Silpa f&#246;dde en son &#229;t Jakob. 11D&#229; sade Lea: &#187;Vilken fr&#246;jd!&#171; och hon gav honom namnet Gad. 12N&#228;r Leas slavflicka Silpa f&#246;dde sin andre son &#229;t Jakob 13sade Lea: &#187;Vilken lycka! Ja, kvinnorna skall prisa mig lycklig.&#171; Och hon gav honom namnet Asher.</div><div class="p"> 14En g&#229;ng under vetesk&#246;rden n&#228;r Ruben var ute p&#229; f&#228;lten fann han k&#228;rleks&#228;pplen och tog dem med sig hem till sin mor Lea. D&#229; sade Rakel till Lea: &#187;Ge mig n&#229;gra av din sons k&#228;rleks&#228;pplen.&#171; 15Hon svarade: &#187;&#196;r det inte nog att du har tagit min man ifr&#229;n mig, skall du nu ta min sons k&#228;rleks&#228;pplen ocks&#229;?&#171; Men Rakel sade: &#187;Han f&#229;r ligga hos dig i natt, om jag f&#229;r din sons k&#228;rleks&#228;pplen.&#171; 16P&#229; kv&#228;llen n&#228;r Jakob kom hem fr&#229;n f&#228;lten gick Lea emot honom och sade: &#187;Det &#228;r till mig du skall komma, jag har betalat f&#246;r dig med min sons k&#228;rleks&#228;pplen.&#171; S&#229; l&#229;g han med henne den natten. 17Och Gud b&#246;nh&#246;rde Lea: hon blev havande och f&#246;dde sin femte son &#229;t Jakob. 18D&#229; sade Lea: &#187;Gud har bel&#246;nat mig f&#246;r att jag gav min slavflicka &#229;t min man.&#171; Och hon gav honom namnet Isaskar. 19Lea blev &#229;ter havande och f&#246;dde sin sj&#228;tte son &#229;t Jakob. 20D&#229; sade Lea: &#187;Jag har f&#229;tt en god sk&#228;nk av Gud. Nu kommer min man att &#228;ra mig, n&#228;r jag har f&#246;tt honom sex s&#246;ner.&#171; Och hon gav honom namnet Sebulon. 21D&#228;refter f&#246;dde hon en dotter, som hon gav namnet Dina.</div><div class="p"> 22Men Gud gl&#246;mde inte Rakel; han b&#246;nh&#246;rde henne och gjorde henne fruktsam, 23hon blev havande och f&#246;dde en son. D&#229; sade hon: &#187;Gud har gjort slut p&#229; min van&#228;ra.&#171; 24Och hon gav honom namnet Josef, hon sade: &#187;M&#229; Herren ge mig &#228;nnu en son.&#171;</div><div class="s">Jakob &#246;verlistar Laban och blir rik</div><div class="p"> 25Sedan Rakel hade f&#246;tt Josef sade Jakob till Laban: &#187;L&#229;t mig f&#229; v&#228;nda hem till mitt eget land. 26Ge mig mina hustrur och barn, som jag har f&#246;rv&#228;rvat genom att arbeta &#229;t dig, och l&#229;t mig g&#229;. Du vet ju sj&#228;lv hur jag har arbetat &#229;t dig.&#171; 27Laban svarade: &#187;Var sn&#228;ll och lyssna p&#229; mig. Sp&#229;domstecknen visar att det &#228;r f&#246;r din skull som Herren har v&#228;lsignat mig.&#171; 28Och han fortsatte: &#187;Best&#228;m vad du vill ha i l&#246;n av mig, s&#229; f&#229;r du det.&#171; 29Jakob sade: &#187;Du vet sj&#228;lv hur jag har arbetat &#229;t dig och vad det har blivit av din boskap n&#228;r jag har haft hand om den. 30Det lilla du hade innan jag kom har v&#228;xt till och f&#246;r&#246;kats, och &#246;verallt d&#228;r jag har varit har Herren gett dig v&#228;lsignelse. N&#228;r skall jag &#228;ntligen kunna g&#246;ra n&#229;got f&#246;r min egen familj?&#171; 31Laban fr&#229;gade: &#187;Vad skall jag ge dig?&#171; &#8212; &#187;Du skall inte ge mig n&#229;gonting&#171;, svarade Jakob. &#187;Om du bara g&#246;r som jag f&#246;resl&#229;r skall jag forts&#228;tta att vakta dina f&#229;r och getter. 32L&#229;t mig f&#229; g&#229; igenom din hjord i dag och skilja ut alla m&#246;rka djur bland f&#229;ren och alla brokiga och spr&#228;ckliga bland getterna: det skall vara min l&#246;n. 33Jag s&#228;tter min heder i pant: n&#228;r du sedan kommer f&#246;r att se vad som har blivit min l&#246;n, d&#229; skall alla getter du finner hos mig som inte &#228;r spr&#228;ckliga eller brokiga och alla f&#229;r som inte &#228;r m&#246;rka betraktas som stulna.&#171; &#8212; 34&#187;Gott&#171;, svarade Laban, &#187;det f&#229;r bli som du s&#228;ger.&#171; 35Samma dag skilde Laban ut de strimmiga och brokiga bockarna, alla spr&#228;ckliga och brokiga getter, alla med n&#229;got vitt p&#229;, och alla m&#246;rka djur bland f&#229;ren och &#246;verl&#228;mnade dem &#229;t sina s&#246;ner. 36Han lade ett avst&#229;nd p&#229; tre dagsmarscher mellan sig och Jakob, som vaktade resten av Labans hjord.</div><div class="p"> 37Jakob tog f&#228;rska grenar av poppel, mandeltr&#228;d och platan och skar strimlor av barken s&#229; att det vita p&#229; grenarna blev synligt. 38Dessa grenar som han skurit strimlor p&#229; st&#228;llde han sedan i hoarna, vattenkaren dit djuren kom f&#246;r att dricka, mitt framf&#246;r djuren. De parade sig n&#228;mligen n&#228;r de kom f&#246;r att dricka, 39och eftersom de parade sig framf&#246;r grenarna, blev deras ungar strimmiga, spr&#228;ckliga och brokiga. 40Jakob skilde ifr&#229;n ungdjuren. P&#229; s&#229; s&#228;tt skaffade han sig egna hjordar som han inte blandade med Labans hjord. 41Varje g&#229;ng det var kraftiga djur som skulle para sig st&#228;llde Jakob grenar i hoarna, s&#229; att de s&#229;g dem n&#228;r de parade sig framf&#246;r dem. 42Men n&#228;r det var svaga djur st&#228;llde han inte dit n&#229;gra grenar. S&#229; fick Laban de svaga djuren och Jakob de starka. 43Och Jakobs rikedomar v&#228;xte, han hade f&#229;r och getter i m&#228;ngd, slavinnor och slavar, kameler och &#229;snor.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Gamla testamentet - MoseböckernaSmakprov

Skriften

Om den här läsplanen