Gamla testamentet - Moseböckerna

Gamla testamentet - De viktigare profeterna

Gamla testamentet – Vishetens Böcker

Res genom nya testamentet på 60 dagar

Heliga känslor - Bibliska svar till varje utmaning

Elisha: En berättelse om otrolig tro

Ett bättre liv

Förändrad: Nästa steg mot ett förändrat liv.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bk1SA">
 <div class="chapter ch1" data-usfm="1SA.1">
 <div class="label">1</div><div class="s">Samuels f&#246;delse</div><div class="p"> 1I Ramatajim i Efraims bergsbygd bodde en man som hette Elkana. Han var fr&#229;n Sufs land och var son till Jerocham, son till Elihu, son till Tochu, son till Suf av Efraims stam. 2Elkana hade tv&#229; hustrur; den ena hette Hanna, den andra Peninna. Peninna hade barn, men Hanna var barnl&#246;s.</div><div class="p"> 3Varje &#229;r gick Elkana fr&#229;n sin hemstad upp till Shilo f&#246;r att tillbe och offra till Herren Sebaot. D&#228;r var Elis b&#229;da s&#246;ner Hofni och Pinechas pr&#228;ster i Herrens tj&#228;nst. 4N&#228;r Elkana offrade gav han sin hustru Peninna och alla hennes s&#246;ner och d&#246;ttrar flera andelar av offerk&#246;ttet, 5medan Hanna bara fick en enda. Men Hanna var den som han hade k&#228;rast, fast&#228;n Herren hade gjort henne ofruktsam. 6Hennes rival retade och f&#246;r&#246;dmjukade henne st&#228;ndigt f&#246;r att hon var ofruktsam. 7Elkana gjorde sin f&#228;rd &#229;r efter &#229;r, och var g&#229;ng Hanna f&#246;ljde med upp till Herrens hus blev hon h&#229;nad av den andra. N&#228;r Hanna d&#229; gr&#228;t och inte ville &#228;ta 8sade hennes man Elkana till henne: &#187;Varf&#246;r gr&#229;ter du, Hanna, och varf&#246;r &#228;ter du ingenting? Varf&#246;r &#228;r du s&#229; sorgsen? &#196;r jag inte mer f&#246;r dig &#228;n tio s&#246;ner?&#171;</div><div class="p"> 9Efter en offerm&#229;ltid i Shilo tr&#228;dde Hanna fram inf&#246;r Herren. Vid d&#246;rrposten till Herrens tempel satt pr&#228;sten Eli p&#229; en stol. 10I sin sorg bad Hanna till Herren, och gr&#229;tande 11gav hon honom detta l&#246;fte: &#187;Herre Sebaot, om du ser till din tj&#228;narinnas n&#246;d och vill ta dig an mig, om du inte gl&#246;mmer bort mig utan sk&#228;nker mig en son, d&#229; skall jag ge honom &#229;t Herren f&#246;r hela livet, och ingen rakkniv skall n&#229;gonsin vidr&#246;ra hans huvud.&#171; 12Hon bad l&#228;nge inf&#246;r Herren, och Eli satt och iakttog hennes l&#228;ppar. 13Hon bad n&#228;mligen tyst f&#246;r sig sj&#228;lv och r&#246;rde l&#228;pparna utan att orden h&#246;rdes. Eli trodde att hon var berusad. 14&#187;Hur l&#228;nge skall du b&#228;ra dig &#229;t s&#229; d&#228;r&#171;, sade han, &#187;se till att bli av med ruset!&#171; 15Men Hanna svarade: &#187;Nej, herre, jag &#228;r en ordentlig kvinna. Vin eller &#246;l har jag inte druckit, men jag har burit fram mina sorger f&#246;r Herren. 16Tro inte att jag &#228;r en d&#229;lig m&#228;nniska. Hela tiden var det min sorg och f&#246;rtvivlan som fick mig att tala.&#171; 17D&#229; sade Eli: &#187;G&#229; i frid! Israels Gud skall ge dig vad du har bett honom om.&#171; 18Hanna tackade v&#246;rdnadsfullt och gick sin v&#228;g. Sedan &#229;t hon och s&#229;g inte l&#228;ngre sorgsen ut.</div><div class="p"> 19N&#228;sta morgon steg de tidigt upp och tillbad Herren i templet och v&#228;nde sedan &#229;ter till Rama. N&#228;r nu Elkana l&#229;g med sin hustru Hanna kom Herren ih&#229;g henne, 20och n&#228;r &#229;ret var till &#228;nda hade hon blivit havande och f&#246;tt en son. Hon gav honom namnet Samuel, &#187;ty&#171;, sade hon, &#187;jag bad Herren om honom&#171;.</div><div class="s">Samuel kommer till templet i Shilo</div><div class="p"> 21N&#228;r Elkana och hela hans familj gick upp till Shilo f&#246;r att f&#246;rr&#228;tta det &#229;rliga offret till Herren och framb&#228;ra sitt l&#246;ftesoffer, 22f&#246;ljde Hanna inte med. &#187;Jag v&#228;ntar tills pojken har blivit avvand&#171;, sade hon till sin man, &#187;d&#229; skall jag ta med honom och han skall f&#229; tr&#228;da fram inf&#246;r Herren och stanna d&#228;r f&#246;r all framtid.&#171; 23Elkana svarade: &#187;G&#246;r som du finner b&#228;st och v&#228;nta tills han &#228;r avvand. M&#229; Herren l&#229;ta det bli som du har sagt.&#171;</div><div class="p">Hanna stannade hemma och ammade sin son till dess han var avvand. 24D&#229; f&#246;ljde hon med Elkana, och de hade med sig en tre&#229;rig tjur, en s&#228;ck mj&#246;l och en l&#228;gel vin. S&#229; f&#246;rdes pojken till Herrens hus i Shilo, han var med dem n&#228;r de tr&#228;dde fram inf&#246;r Herren. Fadern offrade det slaktoffer som han varje &#229;r brukade framb&#228;ra &#229;t Herren. Sedan f&#246;rde han fram pojken 25och offrade tjuren. Hanna, pojkens mor, tog honom med sig till Eli 26och sade: &#187;H&#246;r p&#229; mig, herre. S&#229; sant du lever, herre, jag &#228;r den kvinna som stod h&#228;r hos dig och bad till Herren. 27Det var om detta barn jag bad, och Herren har gett mig vad jag bad honom om. 28Nu vill jag i min tur ge honom tillbaka &#229;t Herren. S&#229; l&#228;nge han lever skall han tillh&#246;ra honom.&#171;</div><div class="p">D&#228;refter tillbad de Herren i Shilo.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bk1SA">
 <div class="chapter ch2" data-usfm="1SA.2">
 <div class="label">2</div><div class="s">Hannas lovs&#229;ng</div><div class="p"> 1S&#229; bad Hanna:</div><div class="q1">&#187;Mitt hj&#228;rta jublar &#246;ver Herren,</div><div class="q1">jag kan b&#228;ra huvudet h&#246;gt.</div><div class="q1">Jag kan skratta &#229;t mina fiender</div><div class="q1">i gl&#228;dje &#246;ver att du r&#228;ddat mig.</div><div class="q1"> 2Ingen &#228;r helig som Herren,</div><div class="q1">det finns ingen utom du,</div><div class="q1">ingen klippa &#228;r fast som v&#229;r Gud.</div><div class="q1"> 3Sluta upp med ert stolta skryt,</div><div class="q1">spara de fr&#228;cka orden,</div><div class="q1">ty Herren &#228;r en Gud som vet allt,</div><div class="q1">han v&#228;ger varje g&#228;rning.</div><div class="q1"> 4Hj&#228;ltarnas b&#229;ge &#228;r bruten,</div><div class="q1">men de svaga rustas med ny kraft.</div><div class="q1"> 5De som var m&#228;tta m&#229;ste slava f&#246;r br&#246;det,</div><div class="q1">de som hungrade vilar fr&#229;n m&#246;dan.</div><div class="q1">Sju s&#246;ner f&#229;r den ofruktsamma,</div><div class="q1">medan den barnrika vissnar bort.</div><div class="q1"> 6Herren d&#246;dar och ger liv,</div><div class="q1">leder ner i d&#246;dsriket och r&#228;ddar d&#228;rifr&#229;n.</div><div class="q1"> 7Herren g&#246;r fattig och han g&#246;r rik,</div><div class="q1">han f&#246;rnedrar och han upph&#246;jer.</div><div class="q1"> 8Den hj&#228;lpl&#246;se reser han ur gruset,</div><div class="q1">den fattige lyfter han ur dyn.</div><div class="q1">Han ger dem rum bland furstar</div><div class="q1">och l&#229;ter dem trona p&#229; hedersplats.</div><div class="q1">Ty jordens f&#228;sten tillh&#246;r Herren,</div><div class="q1">p&#229; dem har han lagt jordens rund.</div><div class="q1"> 9Herren skyddar sina trognas steg,</div><div class="q1">men de onda g&#229;r under i m&#246;rkret,</div><div class="q1">av egen kraft lyckas ingen.</div><div class="q1"> 10Herrens fiender krossas</div><div class="q1">n&#228;r den H&#246;gste dundrar i himlen.</div><div class="q1">Herren d&#246;mer jordens alla l&#228;nder,</div><div class="q1">&#229;t sin konung ger han styrka,</div><div class="q1">lyfter h&#246;gt sin smordes spira.&#171;</div><div class="s">Domen &#246;ver Eli och hans s&#246;ner</div><div class="p"> 11Elkana &#229;terv&#228;nde hem till Rama, medan pojken stannade kvar och tj&#228;nade Herren under pr&#228;sten Eli. 12Men Elis s&#246;ner var ondsinta m&#228;nniskor och fr&#229;gade inte efter Herren. 13S&#229; h&#228;r brukade pr&#228;sterna g&#229; till v&#228;ga mot folket: n&#228;r n&#229;gon bar fram ett slaktoffer och h&#246;ll p&#229; att koka k&#246;ttet, kom en pr&#228;sttj&#228;nare med sin treuddiga gaffel 14och k&#246;rde ner den i kitteln, pannan, grytan eller krukan; allt som fastnade p&#229; gaffeln tog pr&#228;sten som sin del. S&#229; gjorde de mot alla israeliter som kom till Shilo. 15Ibland hann man inte ens br&#228;nna fettet f&#246;rr&#228;n pr&#228;sttj&#228;naren kom och sade till den som offrade: &#187;L&#228;mna k&#246;tt att steka &#229;t pr&#228;sten, han vill inte ha det kokt utan r&#229;tt.&#171; 16N&#228;r d&#229; den andre inv&#228;nde: &#187;F&#246;rst m&#229;ste fettet br&#228;nnas, sedan f&#229;r du ta s&#229; mycket du vill&#171;, svarade pr&#228;sttj&#228;naren att han ville ha k&#246;ttet genast, annars skulle han ta det med v&#229;ld. 17De unga m&#228;nnen syndade sv&#229;rt inf&#246;r Herren sj&#228;lv, n&#228;r de p&#229; detta s&#228;tt vanhedrade hans offerg&#229;vor.</div><div class="p"> 18Men Samuel gjorde sin tj&#228;nst hos Herren, redan som gosse bar han en efod av linne. 19Varje &#229;r sydde hans mor en liten mantel &#229;t honom och tog den med sig, n&#228;r hon och hennes man kom f&#246;r det &#229;rliga offret. 20D&#229; v&#228;lsignade Eli Elkana och hans hustru och sade: &#187;M&#229; Herren ge dig barn med denna kvinna i st&#228;llet f&#246;r den son som hon har l&#228;mnat &#229;t Herren.&#171;</div><div class="p">Sedan gick de hem igen. 21Och Herren gl&#246;mde inte Hanna: hon f&#246;dde ytterligare tre s&#246;ner och tv&#229; d&#246;ttrar. Men gossen Samuel v&#228;xte upp hos Herren.</div><div class="p"> 22Eli var nu mycket gammal. N&#228;r han h&#246;rde hur hans s&#246;ner behandlade israeliterna och hur de l&#229;g med kvinnorna som gjorde tj&#228;nst vid ing&#229;ngen till uppenbarelset&#228;ltet, 23sade han till dem: &#187;Varf&#246;r g&#246;r ni s&#229;? &#214;verallt f&#229;r jag h&#246;ra om era og&#228;rningar. 24Mina s&#246;ner, nu &#228;r det nog! Ni har d&#229;ligt rykte bland Herrens folk. 25Om en m&#228;nniska syndar mot en annan, kan Gud medla. Men om n&#229;gon syndar mot Herren, vem kan d&#229; medla?&#171; De lyssnade dock inte p&#229; sin far, ty Herren ville deras d&#246;d. 26Men gossen Samuel v&#228;xte upp och vann b&#229;de Guds och m&#228;nniskors gunst.</div><div class="p"> 27Det kom en gudsman till Eli och sade: &#187;S&#229; s&#228;ger Herren: F&#246;r din sl&#228;kt uppenbarade jag mig redan n&#228;r de levde i Egypten som slavar hos farao, 28och bland Israels alla stammar utvalde jag din sl&#228;kt till att vara mina pr&#228;ster, stiga upp till mitt altare, t&#228;nda offereld och b&#228;ra fram efoden inf&#246;r mig. Och &#229;t din sl&#228;kt gav jag alla israeliternas eldoffer. 29Varf&#246;r missunnar du mig d&#229; de offer och de g&#229;vor som tillkommer mig, och varf&#246;r &#228;rar du dina s&#246;ner mer &#228;n mig? Varf&#246;r g&#246;der ni er med de b&#228;sta bitarna av allt som mitt folk Israel offrar?</div><div class="p"> 30D&#228;rf&#246;r s&#228;ger Herren, Israels Gud: Jag har en g&#229;ng lovat din och din fars sl&#228;kt att alltid f&#229; g&#246;ra tj&#228;nst inf&#246;r mig, men nu f&#246;rklarar jag att det ingalunda skall bli s&#229;. Jag skall &#228;ra dem som &#228;rar mig, men de som f&#246;raktar mig skall bli f&#246;rnedrade. 31Det skall komma en dag d&#229; jag bryter din och din sl&#228;kts livskraft, s&#229; att ingen i ditt hus n&#229;r h&#246;g &#229;lder. 32Du skall se med avund p&#229; var och en som f&#229;r vara till gagn f&#246;r Israel, och aldrig skall n&#229;gon bli gammal i din sl&#228;kt. 33Jag skall inte rycka bort alla de dina fr&#229;n tj&#228;nsten vid mitt altare, s&#229; att din blick slocknar och ditt livsmod vissnar. Men alla dina efterkommande skall d&#246; i sina b&#228;sta &#229;r. 34Det &#246;de som drabbar dina s&#246;ner Hofni och Pinechas skall bli tecknet f&#246;r dig: p&#229; en och samma dag skall b&#229;da d&#246;. 35Jag skall utse en trogen pr&#228;st, en som handlar efter min h&#229;g och vilja, och hans sl&#228;kt skall i obruten f&#246;ljd tj&#228;na som pr&#228;ster inf&#246;r kungen, min smorde. 36Alla som &#228;r kvar av din sl&#228;kt skall d&#229; komma till honom och tigga om en slant och en br&#246;dkaka och be att f&#229; hj&#228;lpa till bland pr&#228;sterna f&#246;r att f&#229; n&#229;got att &#228;ta.&#171;</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bk1SA">
 <div class="chapter ch3" data-usfm="1SA.3">
 <div class="label">3</div><div class="s">Herren uppenbarar sig f&#246;r Samuel</div><div class="p"> 1Den unge Samuel tj&#228;nade nu Herren under Elis uppsikt. P&#229; den tiden var det ovanligt att Herren talade till m&#228;nniskor, och profetsyner f&#246;rekom s&#228;llan. 2D&#229; h&#228;nde en g&#229;ng f&#246;ljande. Eli, vars &#246;gon nu blivit s&#229; svaga att han inte kunde se, l&#229;g och sov p&#229; sin vanliga plats. 3Tempellampan var &#228;nnu inte sl&#228;ckt, och Samuel l&#229;g och sov i Herrens tempel, d&#228;r Guds ark stod. 4D&#229; ropade Herren p&#229; Samuel. &#187;H&#228;r &#228;r jag&#171;, svarade han, 5och han sprang bort till Eli och sade: &#187;H&#228;r &#228;r jag, du ropade p&#229; mig.&#171; Men Eli svarade: &#187;Jag har inte ropat. G&#229; och l&#228;gg dig igen.&#171; D&#229; gjorde han det. 6&#196;n en g&#229;ng ropade Herren p&#229; honom. Han steg upp och gick bort till Eli: &#187;H&#228;r &#228;r jag, du ropade p&#229; mig.&#171; Men Eli svarade: &#187;Nej, min son, jag har inte ropat. G&#229; och l&#228;gg dig igen.&#171; 7Samuel hade &#228;nnu inte l&#228;rt k&#228;nna Herren och &#228;nnu inte f&#229;tt ta emot hans ord. 8F&#246;r tredje g&#229;ngen ropade Herren p&#229; Samuel, som &#229;ter steg upp och gick bort till Eli: &#187;H&#228;r &#228;r jag, du ropade p&#229; mig.&#171; Nu f&#246;rstod Eli att det var Herren som ropade p&#229; pojken, 9och han sade till Samuel att l&#228;gga sig igen. &#187;Och om n&#229;gon ropar p&#229; dig skall du s&#228;ga: Tala, Herre, din tj&#228;nare h&#246;r.&#171; Och Samuel gick tillbaka och lade sig.</div><div class="p"> 10D&#229; kom Herren och st&#228;llde sig d&#228;r och ropade som f&#246;rut: &#187;Samuel, Samuel!&#171; och han svarade: &#187;Tala, din tj&#228;nare h&#246;r.&#171; 11D&#229; sade Herren till Samuel: &#187;Jag skall g&#246;ra n&#229;got i Israel som kommer att skr&#228;lla i &#246;ronen p&#229; alla som f&#229;r h&#246;ra det. 12Den dagen skall Eli och hans sl&#228;kt drabbas av det som jag har hotat med. Allt skall uppfyllas, fr&#229;n b&#246;rjan till slut. 13Jag skall l&#229;ta honom veta att min dom &#246;ver hans sl&#228;kt st&#229;r fast f&#246;r all framtid, eftersom han har syndat och inte ingripit mot sina s&#246;ner &#8212; han visste ju att de visade mig f&#246;rakt. 14D&#228;rf&#246;r har jag svurit att inga offer eller g&#229;vor n&#229;gonsin skall kunna sona den skuld som tynger Elis sl&#228;kt.&#171;</div><div class="p"> 15Samuel l&#229;g kvar tills det blev morgon, d&#229; han &#246;ppnade d&#246;rrarna till Herrens hus. Men han v&#229;gade inte ber&#228;tta om sin uppenbarelse f&#246;r Eli. 16Men Eli ropade p&#229; honom: &#187;Samuel, min son!&#171; &#8212; &#187;H&#228;r &#228;r jag&#171;, svarade Samuel. 17Och Eli fr&#229;gade: &#187;Vad sade han till dig? Du f&#229;r inte d&#246;lja n&#229;gonting f&#246;r mig. Gud skall straffa dig, nu och framgent, om du f&#246;rtiger ett enda ord av det som han talade till dig.&#171; 18D&#229; ber&#228;ttade Samuel alltsammans f&#246;r honom och dolde inte n&#229;got, och Eli sade: &#187;Han &#228;r Herren, han g&#246;r vad han vill.&#171;</div><div class="p"> 19Samuel v&#228;xte upp, och Herren var med honom och l&#228;t allt vad han sagt g&#229; i uppfyllelse. 20Det blev klart f&#246;r hela Israel, fr&#229;n Dan till Beer Sheva, att Herren hade betrott Samuel med att vara hans profet. 21Herren fortsatte att visa sig i Shilo. Genom sitt ord uppenbarade han sig d&#228;r f&#246;r Samuel,</div>
 </div>
 </div>
</div>

Gamla testamentet - HistorieböckernaSmakprov

Skriften

Om den här läsplanen

Relaterade Planer