Gamla testamentet - De viktigare profeterna

Gamla testamentet – Vishetens Böcker

Romarbrevet

Apostlagärningarna

Lukasevangeliet

Ett bättre liv

60 att börja med

Minnas allt som Gud gjort

Bön

Första och Andra Petrusbrevet

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkROM">
 <div class="chapter ch7" data-usfm="ROM.7">
 <div class="label">7</div><div class="s">Fria fr&#229;n lagen</div><div class="p"> 1Vet ni inte, br&#246;der &#8212; jag talar ju till s&#229;dana som k&#228;nner lagen &#8212; att lagen r&#229;der &#246;ver m&#228;nniskan bara s&#229; l&#228;nge hon lever? 2Den gifta kvinnan &#228;r genom lagen bunden vid sin man s&#229; l&#228;nge han lever. Men om mannen d&#246;r &#228;r hon l&#246;st fr&#229;n lagen som band henne vid mannen. 3Om hon g&#229;r till en annan medan hennes man lever kallas hon allts&#229; &#228;ktenskapsbryterska. Men om mannen d&#246;r &#228;r hon fri fr&#229;n lagen och bryter inte sitt &#228;ktenskap om hon g&#229;r till en annan. 4S&#229; &#228;r det ocks&#229; med er, mina br&#246;der: ni har d&#246;tt bort fr&#229;n lagen med Kristi kropp och tillh&#246;r nu en annan, honom som blev uppv&#228;ckt fr&#229;n de d&#246;da, och s&#229; kan vi b&#228;ra frukt &#229;t Gud. 5S&#229; l&#228;nge vi levde p&#229; m&#228;nniskans villkor var de synder och lidelser som v&#228;cks av lagen verksamma i v&#229;ra lemmar, s&#229; att vi bar frukt &#229;t d&#246;den. 6Men nu har vi blivit fria fr&#229;n lagen, sedan vi d&#246;tt bort fr&#229;n det som h&#246;ll oss bundna, och kan tj&#228;na p&#229; ett nytt s&#228;tt, med v&#229;r ande, och inte p&#229; det gamla, efter bokstaven.</div><div class="s">Lagen p&#229; gott och ont</div><div class="p"> 7Vad inneb&#228;r nu detta? Att lagen &#228;r synd? Visst inte, men f&#246;rst genom lagen har jag l&#228;rt k&#228;nna synden. Jag hade inte vetat vad beg&#228;ret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha beg&#228;r. 8Men synden grep tillf&#228;llet och v&#228;ckte genom budordet alla slags beg&#228;r inom mig. Finns ingen lag &#228;r synden d&#246;d. 9Jag levde en g&#229;ng, n&#228;r lagen inte fanns f&#246;r mig. Men n&#228;r budordet kom fick synden liv, 10och jag dog. Det visade sig att det budord som skulle f&#246;ra till liv f&#246;rde mig till d&#246;den. 11Ty synden grep tillf&#228;llet, den bedrog mig med budordet och d&#246;dade mig genom det. 12Lagen &#228;r allts&#229; helig och budordet heligt, r&#228;ttvist och gott. 13Var det d&#229; n&#229;got gott som blev min d&#246;d? Nej, inte alls. Det var synden. F&#246;r att den skulle avsl&#246;jas som synd v&#229;llade den mig d&#246;den genom det som &#228;r gott; s&#229; skulle genom budordet synden kunna visa sin fruktansv&#228;rda syndighet.</div><div class="p"> 14Vi vet att lagen h&#246;r till det andliga. Men sj&#228;lv &#228;r jag av k&#246;ttslig natur, s&#229;ld till slav under synden. 15Ty jag f&#246;rst&#229;r inte mitt s&#228;tt att handla. Det jag vill, det g&#246;r jag inte, men det jag avskyr, det g&#246;r jag. 16Men om jag g&#246;r det jag inte vill, d&#229; medger jag att lagen &#228;r n&#229;got gott. 17D&#229; &#228;r det inte l&#228;ngre jag som handlar, utan synden som bor i mig. 18Jag vet att det inte bor n&#229;got gott i mig, det vill s&#228;ga i min k&#246;ttsliga natur. Viljan finns hos mig, men inte f&#246;rm&#229;gan att g&#246;ra det som &#228;r gott. 19Det goda som jag vill, det g&#246;r jag inte, men det onda som jag inte vill, det g&#246;r jag. 20Men om jag g&#246;r det jag inte vill, d&#229; &#228;r det inte l&#228;ngre jag som handlar, utan synden som bor i mig. 21Jag har allts&#229; uppt&#228;ckt att eftersom det onda finns hos mig s&#229; &#228;r lagen n&#229;got gott f&#246;r mig som vill g&#246;ra det goda &#8212; 22i mitt inre bejakar jag ju Guds lag. 23Men jag ser en annan lag i mina lemmar; den ligger i strid med lagen i mitt f&#246;rnuft och g&#246;r mig till f&#229;nge hos syndens lag i mina lemmar. 24Jag arma m&#228;nniska, vem skall befria mig fr&#229;n denna d&#246;dens kropp? 25Men jag tackar Gud, genom Jesus Kristus, v&#229;r herre! L&#228;mnad &#229;t mig sj&#228;lv tj&#228;nar jag allts&#229; med mitt f&#246;rnuft Guds lag och med min k&#246;ttsliga natur syndens lag.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkACT">
 <div class="chapter ch7" data-usfm="ACT.7">
 <div class="label">7</div><div class="s">Stefanos tal</div><div class="p"> 1&#214;verstepr&#228;sten fr&#229;gade: &#187;&#196;r detta sant?&#171; 2Stefanos svarade: &#187;Br&#246;der och f&#228;der, lyssna p&#229; mig. H&#228;rlighetens Gud visade sig f&#246;r v&#229;r fader Abraham, som d&#229; bodde i Mesopotamien och &#228;nnu inte hade flyttat till Harran, 3och sade till honom: L&#228;mna ditt land och din sl&#228;kt och g&#229; till det land som jag skall visa dig. 4D&#229; l&#228;mnade Abraham Kaldeen och bosatte sig i Harran. N&#228;r hans far var d&#246;d l&#228;t Gud honom flytta vidare till det land d&#228;r ni nu bor. 5Han gav honom ingen mark, inte s&#229; mycket som en fotsbredd, men han lovade att han skulle f&#229; landet som sin egendom, han och hans &#228;ttlingar, fast han &#228;nnu inte hade n&#229;gra barn. 6Detta &#228;r vad Gud sade: Hans &#228;ttlingar skall bo som fr&#228;mlingar i ett land som inte &#228;r deras och vara slavar och f&#246;rtryckas i fyrahundra &#229;r. 7Men det folk vars slavar de blir skall jag d&#246;ma, sade Gud, och d&#228;refter skall de dra ut ur landet och dyrka mig p&#229; denna plats. 8Och han uppr&#228;ttade med Abraham det f&#246;rbund som har omsk&#228;relsen som tecken. S&#229; blev Abraham far till Isak och omskar honom p&#229; &#229;ttonde dagen, och Isak blev far till Jakob och Jakob till de tolv stamf&#228;derna.</div><div class="p"> 9Stamf&#228;derna greps av avund mot Josef och s&#229;lde honom till Egypten. Men Gud var med honom 10och hj&#228;lpte honom ur alla sv&#229;righeter. Han gav honom vishet och l&#228;t honom komma i gunst hos farao, den egyptiske kungen, och denne satte honom att styra Egypten och sk&#246;ta hans f&#246;rvaltning. 11Emellertid drabbades hela Egypten och Kanaan av hungersn&#246;d och sv&#229;ra lidanden, och v&#229;ra f&#228;der kunde inte skaffa sig mat. 12Men Jakob fick h&#246;ra att det fanns br&#246;ds&#228;d i Egypten och skickade dit v&#229;ra f&#228;der, f&#246;rst en g&#229;ng och sedan en g&#229;ng till. 13Andra g&#229;ngen gav sig Josef till k&#228;nna f&#246;r sina br&#246;der, och farao fick reda p&#229; hans sl&#228;kt. 14Josef s&#228;nde d&#229; bud efter sin far Jakob och hela hans familj p&#229; sjuttiofem personer, 15och Jakob drog ner till Egypten. N&#228;r han och v&#229;ra f&#228;der hade d&#246;tt 16f&#246;rdes de till Shekem och lades i den grav som Abraham hade k&#246;pt av Hamors s&#246;ner i Shekem mot betalning i silver.</div><div class="p"> 17Tiden n&#228;rmade sig d&#229; Guds l&#246;fte till Abraham skulle uppfyllas, och israeliterna blev ett stort och talrikt folk i Egypten. 18Men d&#229; uppsteg en ny kung p&#229; Egyptens tron, en som ingenting visste om Josef. 19Han gick fram med list mot v&#229;rt folk, f&#246;rtryckte v&#229;ra f&#228;der och tvingade dem att s&#228;tta ut de nyf&#246;dda, s&#229; att de inte skulle &#246;verleva. 20D&#229; f&#246;ddes Mose, och han var ett s&#228;llsynt vackert barn. Under tre m&#229;nader sk&#246;ttes han i sin fars hus. 21Sedan sattes han ut, men faraos dotter tog upp honom och uppfostrade honom som sin egen son. 22Mose blev grundligt insatt i den egyptiska visdomen och upptr&#228;dde med kraft i b&#229;de ord och handling.</div><div class="p"> 23N&#228;r han var fyrtio &#229;r f&#246;ddes den tanken hos honom att han skulle bes&#246;ka sina br&#246;der, israeliterna. 24N&#228;r han d&#229; fick se hur en av dem blev misshandlad skyndade han till hans hj&#228;lp och gav honom uppr&#228;ttelse genom att sl&#229; ihj&#228;l egyptern. 25Han trodde att hans br&#246;der skulle f&#246;rst&#229; att Gud ville r&#228;dda dem genom honom, men det gjorde de inte. 26N&#228;sta dag kom han dit just som ett par av dem hade r&#229;kat i gr&#228;l. Han f&#246;rs&#246;kte f&#246;rsona dem och sade: &#8217;Ni &#228;r ju br&#246;der, varf&#246;r g&#246;r ni varandra illa?&#8217; 27Men den som hade angripit sin landsman st&#246;tte undan Mose och sade: &#8217;Vem har satt dig till ledare och domare &#246;ver oss? 28T&#228;nker du d&#246;da mig som du d&#246;dade egyptern i g&#229;r?&#8217; 29Vid de orden flydde Mose, och han levde sedan som fr&#228;mling i Midjan, d&#228;r han blev far till tv&#229; s&#246;ner.</div><div class="p"> 30N&#228;r fyrtio &#229;r hade g&#229;tt visade sig en &#228;ngel f&#246;r honom i &#246;knen vid berget Sinai, i en brinnande t&#246;rnbuske. 31Mose h&#228;pnade &#246;ver synen, och n&#228;r han gick fram f&#246;r att se efter vad det var h&#246;rdes Herrens r&#246;st: 32Jag &#228;r dina f&#228;ders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. D&#229; darrade Mose av skr&#228;ck och v&#229;gade inte se efter. 33Men Herren sade till honom: Ta av dig dina skor, ty platsen d&#228;r du st&#229;r &#228;r helig mark. 34Jag har sett hur mitt folk f&#246;rtrycks i Egypten, jag har h&#246;rt deras suckar, och jag har stigit ner f&#246;r att befria dem. Kom, jag skall s&#228;nda dig till Egypten.</div><div class="p"> 35Denne Mose som de hade avvisat med orden: Vem har satt dig till ledare och domare? honom s&#228;nde Gud att vara b&#229;de ledare och befriare n&#228;r han l&#228;t &#228;ngeln visa sig f&#246;r honom i t&#246;rnbusken. 36Det var Mose som ledde deras utt&#229;g och som gjorde under och tecken i Egypten och i R&#246;da havet och i &#246;knen under fyrtio &#229;r. 37Det var Mose som sade till israeliterna: En profet lik mig skall Gud l&#229;ta st&#229; upp ur era br&#246;ders led. 38Det var han som i folkf&#246;rsamlingen i &#246;knen f&#246;rmedlade till v&#229;ra f&#228;der det som &#228;ngeln talade till honom p&#229; Sinai. Han tog emot levande ord f&#246;r att ge dem vidare till oss. 39Men v&#229;ra f&#228;der ville inte lyda honom utan st&#246;tte honom ifr&#229;n sig. De &#246;nskade sig tillbaka till Egypten 40och sade till Aron: G&#246;r oss gudar som kan g&#229; framf&#246;r oss. Ty vad som har h&#228;nt denne Mose som har f&#246;rt oss ut ur Egypten, det vet vi inte. 41Under den h&#228;r tiden gjorde de en kalv och bar fram offer &#229;t avguden och h&#246;ll fest i gl&#228;dje &#246;ver sina h&#228;nders verk. 42Men Gud v&#228;nde sig bort och l&#228;t dem dyrka den himmelska h&#228;ren, som det st&#229;r i profetboken: Varken slaktoffer eller andra offer frambar ni &#229;t mig under de fyrtio &#229;ren i &#246;knen, ni som &#228;r Israels folk. 43Ni bar med er Moloks t&#228;lt och guden Romfas stj&#228;rna, de bilder som ni gjort f&#246;r att tillbe. D&#228;rf&#246;r skall jag f&#246;rdriva er till landet bortom Babylon.</div><div class="p"> 44I &#246;knen hade v&#229;ra f&#228;der f&#246;rbundstecknets t&#228;lt, inr&#228;ttat s&#229; som den som talade med Mose hade best&#228;mt, n&#228;mligen efter den f&#246;rebild Mose fick se. 45Och f&#228;derna tog det i arv och f&#246;rde det hit under Josua, n&#228;r de tog landet i besittning efter de folk som Gud drev undan f&#246;r v&#229;ra f&#228;der. H&#228;r stod det till Davids tid, 46och David fann n&#229;d inf&#246;r Gud och bad att han skulle finna en boning &#229;t Jakobs Gud. 47Men Salomo byggde ett hus &#229;t honom. 48Den H&#246;gste bor dock inte i n&#229;got som &#228;r byggt av m&#228;nniskohand. Som profeten s&#228;ger:</div><div class="q1"> 49 Himlen &#228;r min tron,</div><div class="q1"> jorden min fotapall.</div><div class="q1"> Vad f&#246;r ett hus kan ni bygga &#229;t mig, s&#228;ger Herren,</div><div class="q1"> var skulle min viloplats vara?</div><div class="q1"> 50 Har inte mina h&#228;nder gjort allt detta?</div><div class="p"> 51Styvnackade &#228;r ni, oomskurna till hj&#228;rta och &#246;ron. Alltid g&#246;r ni motst&#229;nd mot den heliga anden, ni som era f&#228;der. 52Finns det n&#229;gon profet som era f&#228;der inte har f&#246;rf&#246;ljt? De d&#246;dade dem som f&#246;rutsade att den R&#228;ttf&#228;rdige skulle komma, och nu har ni f&#246;rr&#229;tt och m&#246;rdat honom, 53ni som fick lagen utf&#228;rdad &#229;t er av &#228;nglar men inte har h&#229;llit den.&#171;</div><div class="s">Stefanos stenas</div><div class="p"> 54N&#228;r de h&#246;rde detta blev de s&#229; ursinniga p&#229; Stefanos att de skar t&#228;nder. 55Men fylld av helig ande riktade han blicken mot himlen och s&#229;g Guds h&#228;rlighet och Jesus som stod p&#229; Guds h&#246;gra sida, 56och han sade: &#187;Jag ser himlen &#246;ppen och M&#228;nniskosonen st&#229; p&#229; Guds h&#246;gra sida.&#171; 57D&#229; ropade de h&#246;gt och h&#246;ll f&#246;r &#246;ronen, och alla st&#246;rtade sig &#246;ver honom p&#229; en g&#229;ng 58och sl&#228;pade ut honom ur staden f&#246;r att stena honom. Vittnena lade sina mantlar framf&#246;r f&#246;tterna p&#229; en ung man som hette Saul. 59S&#229; stenade de Stefanos, som &#229;kallade Herren och sade: &#187;Herre Jesus, ta emot min ande.&#171; 60Han f&#246;ll p&#229; kn&#228; och ropade h&#246;gt: &#187;Herre, st&#228;ll dem inte till svars f&#246;r denna synd.&#171; Med de orden dog han.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Nya Testamentets brev & ApostlagärningarnaSmakprov

Skriften

Om den här läsplanen

Relaterade Planer