24/7 (SE)

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

Bibel 2000

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkEXO">
 <div class="chapter ch32" data-usfm="EXO.32.1+EXO.32.2+EXO.32.3+EXO.32.4+EXO.32.5+EXO.32.6+EXO.32.7+EXO.32.8+EXO.32.9+EXO.32.10+EXO.32.11+EXO.32.12+EXO.32.13+EXO.32.14+EXO.32.15+EXO.32.16+EXO.32.17+EXO.32.18+EXO.32.19+EXO.32.20+EXO.32.21+EXO.32.22+EXO.32.23+EXO.32.24+EXO.32.25+EXO.32.26+EXO.32.27+EXO.32.28+EXO.32.29+EXO.32.30+EXO.32.31+EXO.32.32+EXO.32.33+EXO.32.34+EXO.32.35">
 <div class="p">1N&#228;r folket s&#229;g att det dr&#246;jde innan Mose kom ner fr&#229;n berget samlades de kring Aron och sade till honom: &#187;G&#246;r oss en gud som kan g&#229; framf&#246;r oss! Vi vet inte vart den d&#228;r Mose har tagit v&#228;gen, han som f&#246;rde oss ut ur Egypten.&#171; 2Aron svarade dem: &#187;Ta guldringarna ur &#246;ronen p&#229; era hustrur, era s&#246;ner och era d&#246;ttrar och kom hit med dem!&#171; 3D&#229; tog alla av sig guldringarna som de hade i &#246;ronen och l&#228;mnade dem till Aron. 4Han tog emot guldet av dem och kn&#246;t in det i en kappa. Sedan gjorde han en gjuten tjurkalv av guldet. D&#229; ropade de: &#187;Detta, Israel, &#228;r din Gud, som har f&#246;rt dig ut ur Egypten.&#171; 5N&#228;r Aron s&#229;g vad som skedde reste han ett altare framf&#246;r kalven och l&#228;t kung&#246;ra: &#187;I morgon firas en h&#246;gtid till Herrens &#228;ra!&#171; 6Tidigt n&#228;sta morgon offrade de br&#228;nnoffer och frambar gemenskapsoffer, och folket slog sig ner f&#246;r att &#228;ta och dricka och b&#246;rjade sedan f&#246;rlusta sig.</div><div class="p"> 7D&#229; talade Herren till Mose: &#187;G&#229; nu ner, ty ditt folk, som du har f&#246;rt ut ur Egypten, har gjort n&#229;got f&#246;rf&#228;rligt. 8De har redan l&#228;mnat den v&#228;g som jag har befallt dem att g&#229;, de har gjort sig en gjuten tjurkalv, de har tillbett den och offrat till den och sagt: Detta, Israel, &#228;r din Gud, som har f&#246;rt dig ut ur Egypten.&#171; 9Och Herren fortsatte: &#187;Jag ser att detta &#228;r ett styvnackat folk. 10L&#228;mna mig nu i fred. Min vrede skall drabba dem och jag skall f&#246;rinta dem. Men av dig skall jag g&#246;ra ett stort folk.&#171;</div><div class="p"> 11Mose f&#246;rs&#246;kte blidka Herren, sin Gud: &#187;Herre, l&#229;t inte din vrede drabba ditt folk, som du har f&#246;rt ut ur Egypten med stor kraft och m&#228;ktig hand! 12L&#229;t inte egypterna f&#229; s&#228;ga att det var i ond avsikt du f&#246;rde ut ditt folk, att det var f&#246;r att d&#246;da oss bland bergen och utpl&#229;na oss fr&#229;n jordens yta. Stilla din gl&#246;dande vrede och avst&#229; fr&#229;n det onda du har i sinnet mot ditt folk. 13Gl&#246;m inte dina tj&#228;nare Abraham, Isak och Israel och det l&#246;fte du gav dem, d&#229; du svor vid dig sj&#228;lv att g&#246;ra deras &#228;ttlingar talrika som stj&#228;rnorna p&#229; himlen och l&#229;ta deras &#228;ttlingar f&#229; hela det land du talat om som egendom f&#246;r all framtid.&#171; 14D&#229; avstod Herren fr&#229;n det onda som han hade hotat att g&#246;ra mot sitt folk.</div><div class="p"> 15Mose gick ner fr&#229;n berget och bar med sig de tv&#229; tavlor han hade f&#229;tt som ett f&#246;rbundstecken, tavlor med skrift p&#229; b&#229;da sidorna: det var skrivet b&#229;de p&#229; framsidan och p&#229; baksidan. 16Tavlorna var Guds verk, och skriften som var inristad p&#229; dem var Guds skrift.</div><div class="p"> 17Josua h&#246;rde hur folket skrek och ropade och han sade till Mose: &#187;Det h&#246;rs stridslarm i l&#228;gret!&#171; 18Mose svarade:</div><div class="q1">&#187;Det &#228;r inte segerrop</div><div class="q1">och inte besegrades klagan,</div><div class="q1">det &#228;r ljudet av s&#229;ng jag h&#246;r!&#171;</div><div class="b"></div><div class="p"> 19D&#229; Mose kom n&#228;rmare l&#228;gret och fick se tjurkalven och dansandet, blev han s&#229; f&#246;rbittrad att han kastade ifr&#229;n sig tavlorna och slog dem i stycken vid bergets fot. 20Kalven som de hade gjort br&#228;nde han och malde till stoft. Det str&#246;dde han i vattnet och l&#228;t israeliterna dricka det.</div><div class="p"> 21Mose sade till Aron: &#187;Vad har detta folk gjort dig, eftersom du har f&#229;tt dem att synda s&#229; grovt?&#171; 22Aron svarade: &#187;Var inte vred, herre! Du vet sj&#228;lv hur de dras till det som &#228;r ont. 23De sade till mig: G&#246;r oss en gud som kan g&#229; framf&#246;r oss! Vi vet inte vart den d&#228;r Mose har tagit v&#228;gen, han som f&#246;rde oss ut ur Egypten. 24D&#229; sade jag till dem: Den som har n&#229;gonting av guld skall ta det av sig, och de gav det &#229;t mig. Jag kastade det i elden, och s&#229; kom kalven till.&#171;</div><div class="p"> 25N&#228;r Mose m&#228;rkte att Aron hade sl&#228;ppt greppet om folket och utl&#228;mnat det &#229;t motst&#229;ndarnas f&#246;rakt 26st&#228;llde han sig i porten till l&#228;gret och ropade: &#187;Alla som &#228;r p&#229; Herrens sida skall komma hit till mig!&#171; D&#229; samlade sig alla leviterna kring honom. 27Han sade till dem: &#187;S&#229; s&#228;ger Herren, Israels Gud: Sp&#228;nn p&#229; er sv&#228;rden och g&#229; fram och tillbaka genom l&#228;gret fr&#229;n port till port och hugg ner br&#246;der, v&#228;nner och grannar.&#171; 28Leviterna gjorde som Mose hade sagt, och den dagen f&#246;ll omkring 3 000 m&#228;n av folket. 29Och Mose sade: &#187;I dag har ni blivit vigda &#229;t Herren, ty ni har v&#228;nt er mot era egna s&#246;ner och br&#246;der. D&#228;rf&#246;r vill Herren ge er sin v&#228;lsignelse i dag.&#171;</div><div class="p"> 30N&#228;sta dag sade Mose till folket: &#187;Ni har beg&#229;tt en sv&#229;r synd. Nu skall jag g&#229; upp till Herren och f&#246;rs&#246;ka vinna f&#246;rsoning f&#246;r er synd.&#171; 31Och Mose gick tillbaka till Herren och sade: &#187;Detta folk har beg&#229;tt en sv&#229;r synd, de har gjort sig en gud av guld. 32Om du &#228;nd&#229; ville f&#246;rl&#229;ta deras synd! Utpl&#229;na annars mitt namn ur din bok!&#171; 33Herren svarade Mose: &#187;Den som har syndat mot mig skall jag utpl&#229;na ur min bok. 34G&#229; nu och led folket dit jag har sagt dig! Min &#228;ngel skall g&#229; framf&#246;r dig. Men den dag kommer d&#229; jag skall g&#229; till r&#228;tta med dem f&#246;r deras synd.&#171; 35S&#229; straffade Herren folket f&#246;r att de hade gjort kalven, den som Aron gjorde.</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkEXO">
 <div class="chapter ch33" data-usfm="EXO.33.1+EXO.33.2+EXO.33.3+EXO.33.4+EXO.33.5+EXO.33.6+EXO.33.7+EXO.33.8+EXO.33.9+EXO.33.10+EXO.33.11+EXO.33.12+EXO.33.13+EXO.33.14+EXO.33.15+EXO.33.16+EXO.33.17+EXO.33.18+EXO.33.19+EXO.33.20+EXO.33.21+EXO.33.22+EXO.33.23">
 <div class="p">1Herren talade till Mose: &#187;Dra nu bort h&#228;rifr&#229;n, du sj&#228;lv och folket som du har f&#246;rt ut ur Egypten, upp till det land som jag har lovat Abraham, Isak och Jakob och svurit att ge &#229;t deras &#228;ttlingar. 2Jag skall s&#228;nda en &#228;ngel framf&#246;r dig och jag skall driva bort kanaaneerna, amoreerna, hettiterna, perisseerna, hiveerna och jevuseerna. 3Dra upp till landet som fl&#246;dar av mj&#246;lk och honung. Men jag vill inte sj&#228;lv g&#229; med er: ni &#228;r ett styvnackat folk, och jag kunde f&#246;rinta er p&#229; v&#228;gen.&#171; 4N&#228;r folket h&#246;rde dessa str&#228;nga ord kl&#228;dde de sig i sorgdr&#228;kt, och ingen bar n&#229;gra smycken.</div><div class="p"> 5Herren sade till Mose: &#187;S&#228;g till israeliterna: Ni &#228;r ett styvnackat folk. Om jag bara ett &#246;gonblick f&#246;ljde er p&#229; v&#228;gen skulle jag tillintetg&#246;ra er. L&#228;gg nu bort era smycken, sedan f&#229;r jag se vad jag skall g&#246;ra med er.&#171; 6D&#229; tog israeliterna av sig sina smycken och var utan dem alltifr&#229;n berget Horeb.</div><div class="s">Uppenbarelset&#228;ltet</div><div class="p"> 7Mose brukade ta t&#228;ltet och sl&#229; upp det utanf&#246;r l&#228;gret, ett gott stycke d&#228;rifr&#229;n. Han kallade det uppenbarelset&#228;ltet. Var och en som s&#246;kte r&#229;d hos Herren fick g&#229; ut till uppenbarelset&#228;ltet utanf&#246;r l&#228;gret. 8Varje g&#229;ng Mose gick ut till t&#228;ltet reste sig alla och stod var och en vid ing&#229;ngen till sitt t&#228;lt och s&#229;g efter honom, tills han hade g&#229;tt in i t&#228;ltet. 9Och n&#228;r Mose hade g&#229;tt in s&#228;nkte molnpelaren sig och blev st&#229;ende framf&#246;r ing&#229;ngen, och Herren talade med Mose. 10D&#229; folket s&#229;g molnpelaren st&#229; framf&#246;r ing&#229;ngen till t&#228;ltet reste de sig alla och bugade sig djupt, var och en vid ing&#229;ngen till sitt t&#228;lt. 11Och Herren talade till Mose ansikte mot ansikte, som en m&#228;nniska talar till en annan. Sedan gick Mose tillbaka till l&#228;gret, men hans medhj&#228;lpare Josua, Nuns son, en ung man, l&#228;mnade aldrig t&#228;ltet.</div><div class="s">Herren lovar att visa sin h&#228;rlighet</div><div class="p"> 12Mose sade till Herren: &#187;Du s&#228;ger att jag skall leda detta folk p&#229; dess v&#228;g. Men du har inte l&#229;tit mig veta vem du vill s&#228;nda med mig, fast&#228;n du har sagt att jag st&#229;r dig n&#228;ra och att jag har din gunst. 13Om du s&#228;tter v&#228;rde p&#229; mig s&#229; l&#229;t mig veta dina planer; d&#229; kan jag l&#228;ra k&#228;nna dig och beh&#229;lla din gunst. Och kom ih&#229;g att folket &#228;r ditt folk.&#171; 14Herren svarade: &#187;Jag skall sj&#228;lv g&#229; med er, s&#229; att du slipper oroa dig.&#171; &#8212; 15&#187;Om du inte sj&#228;lv g&#229;r med&#171;, sade Mose, &#187;s&#229; l&#229;t oss f&#229; stanna h&#228;r. 16Hur skall man kunna veta att jag och ditt folk har din gunst om inte du g&#229;r med oss, s&#229; att jag och ditt folk utm&#228;rks framf&#246;r alla andra folk p&#229; jorden?&#171; 17Herren svarade: &#187;Jag skall g&#246;ra vad du ber mig om, ty du har min gunst och du st&#229;r mig n&#228;ra.&#171;</div><div class="p"> 18Mose sade: &#187;L&#229;t mig f&#229; se din h&#228;rlighet!&#171; 19Herren svarade: &#187;Jag skall l&#229;ta min h&#246;ghet och prakt g&#229; f&#246;rbi dig, och jag skall ropa ut namnet Herren inf&#246;r dig. Jag skall vara n&#229;dig mot den jag vill vara n&#229;dig mot och barmh&#228;rtig mot den jag vill vara barmh&#228;rtig mot.&#171; 20Han fortsatte: &#187;Mitt ansikte kan du inte f&#229; se, ty ingen m&#228;nniska kan se mig och leva.&#171; 21Sedan sade Herren: &#187;H&#228;r bredvid mig finns en plats, st&#228;ll dig h&#228;r p&#229; klippan! 22N&#228;r min h&#228;rlighet g&#229;r f&#246;rbi skall jag st&#228;lla dig i en klyfta i berget och skyla dig med min hand tills jag har g&#229;tt f&#246;rbi. 23D&#229; skall jag ta bort min hand och du skall se mig p&#229; ryggen. Men mitt ansikte f&#229;r ingen se.&#171;</div>
 </div>
 </div>
</div>

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkEXO">
 <div class="chapter ch34" data-usfm="EXO.34.1+EXO.34.2+EXO.34.3+EXO.34.4+EXO.34.5+EXO.34.6+EXO.34.7+EXO.34.8+EXO.34.9+EXO.34.10+EXO.34.11+EXO.34.12+EXO.34.13+EXO.34.14+EXO.34.15+EXO.34.16+EXO.34.17+EXO.34.18+EXO.34.19+EXO.34.20+EXO.34.21+EXO.34.22+EXO.34.23+EXO.34.24+EXO.34.25+EXO.34.26+EXO.34.27+EXO.34.28+EXO.34.29+EXO.34.30+EXO.34.31+EXO.34.32+EXO.34.33+EXO.34.34+EXO.34.35">
 <div class="p">1Herren sade till Mose: &#187;Hugg ut tv&#229; stentavlor likadana som de f&#246;rra; p&#229; dem skall jag skriva samma ord som stod p&#229; de f&#246;rsta tavlorna, de som du slog s&#246;nder. 2I morgon bitti skall du vara beredd, d&#229; skall du g&#229; upp p&#229; Sinai och v&#228;nta p&#229; mig d&#228;r p&#229; bergets topp. 3Ingen skall f&#246;lja dig dit upp, och ingen skall visa sig p&#229; berget, och varken f&#229;r eller kor skall beta i n&#228;rheten av det.&#171;</div><div class="p"> 4Mose h&#246;gg ut tv&#229; stentavlor, likadana som de f&#246;rsta. Tidigt n&#228;sta morgon gick han upp p&#229; Sinaiberget, s&#229; som Herren hade befallt, och han tog med sig de b&#229;da stentavlorna. 5D&#229; steg Herren ner i ett moln. Mose st&#228;llde sig n&#228;ra honom och &#229;kallade Herren. 6Och Herren gick f&#246;rbi honom och ropade: &#187;Herren, Herren &#228;r en barmh&#228;rtig och n&#229;dig Gud, sen till vrede och rik p&#229; k&#228;rlek och trofasthet. 7Han h&#229;ller fast vid sin k&#228;rlek mot tusenden, han f&#246;rl&#229;ter synd och skuld och brist men l&#228;mnar inte den skyldige ostraffad utan l&#229;ter straffet f&#246;r f&#228;dernas skuld drabba barn och barnbarn intill tredje och fj&#228;rde led.&#171; 8Mose f&#246;ll genast p&#229; kn&#228;, b&#246;jde sig till jorden och tillbad. 9Han sade: &#187;Om jag har din gunst, Herre, s&#229; g&#229; mitt ibland oss, fast&#228;n detta &#228;r ett styvnackat folk, och f&#246;rl&#229;t v&#229;r skuld och v&#229;r synd och g&#246;r oss till din egendom.&#171;</div><div class="p"> 10Herren sade: &#187;Jag sluter nu ett f&#246;rbund med er. Inf&#246;r hela ditt folk skall jag g&#246;ra s&#229;dana under som inte har utf&#246;rts i n&#229;got land eller n&#229;got folk. Hela det folk som du tillh&#246;r skall se hur &#246;verv&#228;ldigande den g&#228;rning &#228;r som jag, Herren, utf&#246;r med dig. 11R&#228;tta dig efter det som jag befaller dig i dag. Jag skall driva bort amoreerna, kanaaneerna, hettiterna, perisseerna, hiveerna och jevuseerna f&#246;r dig. 12Akta dig f&#246;r att sluta f&#246;rbund med inv&#229;narna i landet som du kommer till, s&#229; att de inte f&#229;ngar er i en f&#228;lla. 13Ni skall riva ner deras altaren, krossa deras stenstoder och hugga ner deras asherap&#229;lar. 14Du skall inte tillbe n&#229;gon fr&#228;mmande gud, ty Herrens namn &#228;r Den svartsjuke, han &#228;r en svartsjuk Gud. 15Du skall inte sluta f&#246;rbund med inv&#229;narna i landet, ty d&#229; kommer du att &#228;ta av deras offer n&#228;r de &#228;gnar sig &#229;t sin liderliga avgudadyrkan och offrar &#229;t sina gudar och inbjuder dig. 16Och om du l&#229;ter dina s&#246;ner gifta sig med deras d&#246;ttrar och deras d&#246;ttrar &#228;gnar sig &#229;t sin liderliga avgudadyrkan, kommer de att f&#246;rleda dina s&#246;ner till avfall.</div><div class="p"> 17Du skall inte gjuta n&#229;gra avgudabilder &#229;t dig.</div><div class="p"> 18Det osyrade br&#246;dets h&#246;gtid skall du fira. I sju dagar skall du &#228;ta osyrat br&#246;d, s&#229; som jag har befallt dig, p&#229; den best&#228;mda tiden i m&#229;naden aviv, ty det var i m&#229;naden aviv som du drog ut ur Egypten. 19Det f&#246;rsta som kommer ur moderlivet skall tillh&#246;ra mig, allt f&#246;rstf&#246;tt av hank&#246;n bland din boskap, b&#229;de kor och f&#229;r. 20Men ett f&#246;rstf&#246;tt &#229;snef&#246;l skall du l&#246;sa ut med ett lamm, och om du inte vill l&#246;sa ut det, skall du bryta nacken av det. Varje f&#246;rstf&#246;dd bland dina s&#246;ner skall du l&#246;sa ut. Med tomma h&#228;nder skall ingen tr&#228;da fram inf&#246;r mig. 21Sex dagar skall du arbeta, men den sjunde dagen skall du upph&#246;ra med arbetet; &#228;ven om det &#228;r pl&#246;jningstid eller sk&#246;rdetid skall du upph&#246;ra med arbetet.</div><div class="p"> 22Du skall fira veckoh&#246;gtiden, n&#228;r du sk&#246;rdar det f&#246;rsta av vetet, och likas&#229; b&#228;rgningsh&#246;gtiden vid &#229;rsskiftet. 23Tre g&#229;nger om &#229;ret skall alla m&#228;n hos dig tr&#228;da fram inf&#246;r H&#228;rskaren Herren, Israels Gud. 24Ty jag skall driva undan folken f&#246;r dig och utvidga ditt omr&#229;de, och ingen skall hota ditt land n&#228;r du drar upp tre g&#229;nger om &#229;ret f&#246;r att tr&#228;da fram inf&#246;r Herren, din Gud. 25Blodet av det som offras till mig skall du inte offra tillsammans med n&#229;got syrat, och p&#229;skfestens offer f&#229;r inte l&#228;mnas kvar till morgonen. 26Det b&#228;sta av den f&#246;rsta gr&#246;dan p&#229; din mark skall du f&#246;ra till Herrens, din Guds, hus.</div><div class="p">Du skall inte koka en killing i moderns mj&#246;lk.&#171;</div><div class="p"> 27Herren sade till Mose: &#187;Skriv ner dessa befallningar, ty i enlighet med dem har jag slutit ett f&#246;rbund med dig och med Israel.&#171; 28Mose var kvar hos Herren i fyrtio dagar och fyrtio n&#228;tter, utan att &#228;ta eller dricka. Och han skrev f&#246;rbundsvillkoren, de tio budorden, p&#229; tavlorna.</div><div class="s">Str&#229;lglansen fr&#229;n Moses ansikte</div><div class="p"> 29N&#228;r Mose gick ner fr&#229;n Sinaiberget och hade med sig f&#246;rbundstecknet, de tv&#229; tavlorna, utgick det en str&#229;lglans fr&#229;n hans ansikte, d&#228;rf&#246;r att han hade talat med Gud, men han m&#228;rkte det inte. 30D&#229; Aron och alla israeliterna s&#229;g str&#229;lglansen fr&#229;n Moses ansikte v&#229;gade de inte komma emot honom. 31Men Mose ropade p&#229; dem, och d&#229; kom Aron och alla h&#246;vdingarna i menigheten till honom, och han talade med dem. 32Sedan kom alla israeliterna fram, och Mose gav dem alla de befallningar som han hade f&#229;tt av Herren p&#229; Sinaiberget. 33N&#228;r Mose hade talat satte han en mask f&#246;r ansiktet. 34Varje g&#229;ng Mose tr&#228;dde fram inf&#246;r Herren f&#246;r att tala med honom tog han av masken tills han gick ut igen. N&#228;r han hade kommit ut talade han om f&#246;r israeliterna vad Herren hade befallt. 35D&#229; s&#229;g israeliterna hur Moses ansikte str&#229;lade, och Mose satte masken f&#246;r ansiktet tills han &#229;ter skulle g&#229; in och tala med Herren.</div>
 </div>
 </div>
</div>

The Essential 100® Bible Challenge–5–The Law And The LandSmakprov

Skriften

Om den här läsplanen

Relaterade Planer

24/7 (SE)