JulkrubbanSmakprov

Den sista gruppen som avbildas i julkrubban är de vise männen eller österländska stjärntydarna. De var med största sannolikhet astronomer från en icke-judisk tro som såg stjärnan dyka upp på himlen den natt då Jesus föddes. De visste att denna händelse förutsade ett kosmiskt skifte i världen. De reste för att hitta källan till den här händelsen och fick med största sannolikhet höra nyheten om Jesu födelse. Så de gick till kung Herodes för att de ville träffa den nya kungen, för att hedra och tillbe honom.

Herodes, utnämnd av Rom till Israels nuvarande kung, blev inte så glad över att höra om detta hot mot honom som regent. Det här är skillnaden mellan Herodes och de vise männen: där Herodes såg ett hot såg de vise männen hopp. Herodes såg Jesus, inte som en frälsare som kunde rädda honom, utan som någon som hotade hans kontroll över Israel och sitt eget beslutsfattande. Herodes var van vid att vara den som gav befallningarna och skapade lagar och regler. Han ville inte lyda Guds son. Men även om de vise männen inte uppfostrades till att dyrka Gud, visste de att Jesu födelse representerade något kraftfullt och fantastiskt. De såg hopp och kände glädje när de fick höra nyheten om Jesus.

Vårt eget liv möts av samma val. När vi hör om Jesus och förstår evangeliet blir han vår frälsare och vår kung. Det betyder att vi ger upp kontrollen över vårt beslutsfattande i våra liv. Från och med då lever vi våra liv fokuserade på kungen, inte på oss själva. Så frågan är: är du som Herodes? Ser du Jesus som ett hot? Eller är du som de vise männen? som såg Jesus som ett hopp för sitt liv.

Reflektionsfrågor:

Varför tror du att de vise männen var villiga att resa så långt för att hitta Jesus?

Inom vilka områden i ditt liv kämpar du för att ge upp kontrollen över din vandring med Jesus?

Ser du Jesus mer som ett hot eller ett hopp för ditt liv?