Att söka Guds hjärta, varje dag - VishetSmakprov

Vishet genom ödmjukhet

Vishet och ödmjukhet hör ihop, det är en invecklad del av ödmjukhet. Ödmjukheten har en enorm mängd värdefullt innehåll. Visdom är verkligen en högt skattad tillgång. Om du önskar vishet behöver du samtidigt ödmjukhet i ditt hjärta. Ödmjukhet ger vishet på samma sätt som en chaufför kör passageraren till rätt destination. Vishet och ödmjukhet bor tillsammans. Man kan säga att visheten åker i baksätet hos ödmjukheten. De ödmjuka förstår hur mycket de behöver Guds vishet. Anspråket att vara självutnämnd guru som tror att han/hon redan vet allt är plötsligt borta. Ödmjukhet har ett glasklart behov av att Kristus tankar genomsyrar förståndet. Ödmjukheten är smart nog att erkänna det den inte känner till.

Alltför många saker i livet är omöjliga att förstå. Det måste finnas något mer än mänskligt förstånd. Vi är inte tillräckligt objektiva i vår begränsade förståelse för att räkna ut vilket det bästa valet är. Vi behöver att Guds vishet renar våra tankar tills hans rättfärdighet är det som återstår. När vi är ödmjuka kan vi ta emot både Guds och andras vishet. Det är en tillväxtprocess. Till och med Jesus växte i vishet (Lukasevangeliet 2:52).

Om du ska kunna ta emot vishet står stolthet i vägen. Det är som när en förstabasman i baseball positionerar sig i vänsterfältet. Han är på fel plats så fort bollen är slagen. Ingen står på första basen för att fånga bollen. Om du inte har ödmjukhet kan du inte ta emot vishet. Du kanske längtar efter visdom, men utan ödmjukhet, kommer du tyvärr inte att få de himmelska instruktionerna. Det är sällan som Gud skänker visdom till en stolt person, för han vet att han inte kan lita på honom/henne. Varför ge så värdefull information till någon som slösar bort den eller bara använder den på sig själv? Gud vet att den som är ödmjuk i hjärtat kommer att vara en god visdomsförvaltare. Det är till och med så att ödmjukhet skapar en hunger efter visdom. Det skapar en hunger efter visdomens munsbitar.

När du väl ändrar din andliga diet till att äta visdom, kommer du aldrig mer att längta efter den världsliga vishetens snabbmat (Första Korintierbrevet 1:20-30). Den världsliga visheten bor tillsammans med stolthet. Det är en kraftmätning som går ut på att visa vem som är slugast och snabbast i att överlista sin motståndare. För de stolta är allting en tävling. Han/hon manövrerar sig dumdristigt till läget i egen kraft. De ödmjuka är å andra sidan tålmodiga och väntar på Gud. Den beslutsamhet som åtföljer visdom, är född i ett ödmjukt förtroende för Gud, och har ett djup av flitighet. Vanära åtföljs ofta av stolthet. Stolthet ger dig kanske det du vill ha, med i kölvattnet kommer vanära om du tittar i backspegeln.

Det är bättre att vara ödmjuk och följa vishetens väg. Visheten tillåter dig avkopplande vila, vishet ger nåd, vishet ger resultat utan ånger. Så, välkomna och ta emot Guds nådefulla vishet i ödmjukhet..