Utvald: Påminn dig själv om Evangeliet varje dagSmakprov

Min vän Ryan berättade om en man vid namn Mr. Bi som var professor vid universitetet i Peking, känt som "Kinas Harvard". Mr. Bi drog på en lektion ett skämt om kommunistpartiet för en grupp studenter. En av studenterna anmälde skämtet till polisen. Nästa dag stormade poliser in i Mr. Bis kontor och förde honom till ett avlägset, kallt, kommunistiskt fängelse - utan förvarning, utan rättegång. 

Den morgonen vaknade han upp som en professor, en av de mest prestigefyllda akademiska positionerna i världen. Vid kvällningen var han bakom lås och bom. Kinesiska fängelser vid den här tiden var bland de värsta platserna på jorden - fruktansvärda platser med sjukdom, tortyr och död. Mr. Bi kastades snabbt in i depression och förtvivlan. Hans depression ledde inom några veckor till tankar på självmord. Fylld av sorg gick han en eftermiddag till fönstret, i hans fängelsecell som låg på åttonde våningen. Kineserna satte inte in fönsterrutor i fängelsecellerna på de högre våningarna. Om en fånge beslutade sig för att kasta sig mot sin död var det inte ett problem. 

Mr. Bis hjärta rusade då han tittade ut och övervägde att hoppa. Och då hände det. Han hörde en liten röst säga, "Gör det inte. Gör det inte. Gör det inte." Han satte sig desperat ner mitt i cellen. 

Där, på det hårda cementgolvet började minnen överflöda hans sinne. En vän till honom, en utländsk professor som var en kristen, hade delat evangeliet med honom. Mr. Bi bad, "Jesus, om du är på riktigt, snälla ge mig den förlåtelse och frid som min vän berättade att Du lovade. I gengäld ger jag mig själv och mitt liv till Dig." 

Han tittade upp och "Himlen hade aldrig varit blåare, solen hade aldrig varit ljusare genom fönstrets öppna hål, och jag kände en glädje som jag aldrig känt förut som fyllde mitt hjärta." 

Denna framstående professor kastade alla hämningar och skrek ut "Jag har en ljus framtid i Jesus Kristus!" Vakterna hörde honom och sa till honom på skarpen att vara tyst. Men hans glädje kunde inte hållas tillbaka. Han fortsatte att ropa ut den om och om igen tills de kom in i cellen och slog honom. 

En person i en fängelsecell befriad genom sin tro på evangeliet om Jesus, är friare än vilken person som helst utanför fängelset utan evangeliet. 

Så småningom släpptes Mr. Bi från fängelset och startade flera barnhem i Kina, han tog hand om de fattiga och ledde många till Kristus. Han hade en ljus framtid i Jesus Kristus. Hans glädje är fortfarande smittsam när du möter honom. Och han kommer berätta för dig om att samma glädje han hade i fängelset har han än idag. 

Alla människor känner ibland att de är i ett personligt fängelse - fångade av tankar, vanor, handlingar och ett förflutet som inte vill sluta plåga dem. 

Evangeliet lär oss att det värsta av alla fängelsen är det vi skapar själva. Cellerna i detta fängelse är inspärrade av våra osäkerheter, med den djupa medvetenheten om att någonting inte är rätt inom oss, att något är riktigt trasigt. Vi bär med oss detta som kedjor runt halsen. Det är det mänskliga tillståndet. 

Detta kommer bara ändras om något drastiskt händer. 

Evangeliet är det mest drastiska som finns. Det är ett blodigt kors. Det är Gud själv som dör för vår skull. Det är den fullkomliga brak-förgörelsen av döden själv i en strålande återuppståndelse för att visa Guds kärlek och kraft i all evighet. 

Bibeln påminner oss om att vi måste vara väldigt uppmärksamma på vad vi hört, speciellt när det gäller Evangeliet (Hebreerbrevet 2:1). Den viktigaste predikan du någonsin kommer predika är den du predikar till ditt eget hjärta, påminn ditt hjärta dagligen, "Jag har en ljus framtid i Jesus Kristus."