Adamant med Lisa BevereSmakprov

Kyrkan har ofta varit snabb att döma de människor som inte tror för deras synder och beteenden, men det borde inte komma som en överraskning att människor som inte känner Gud, beter sig som att de inte känner Gud. Det vi först och främst borde bekymra oss över är om vi lever ett heligt och förvandlat liv. Medan vi söker Gud kan vi be honom om vishet, så att vi kan visa världen på hans godhet på ett sätt som inbjuder dem att låta sig förvandlas i honom. 

Som Guds barn är vi nya skapelser i Kristus så att vi blir hårda som diamant samtidigt som vi är sköra som blommor. 

Vi lever i en värld som stämmer överens med det Paulus skrev i Romarbrevet 1. Det är så många som har övergett kunskapen om Gud och inte längre är medvetna om varför han skapade mänskligheten från början.

Fråga dig själv om något har förändrats av att vi jämrar oss över dagens ondska? Tyvärr är vi mer kända för vad vi är emot än vad vi är för. Den helighet och förvandling som vi önskar i vår kultur, kommer inte av att vi bedömer eller fördömer. Den kommer när vi tar itu med våra egna problem och sedan släpper vi lös Guds godhet, nåd och hopp över dem som behöver det. 

Guds godhet består av en inbjudan att återvända till sanningen, inte ett erkännande av synden. Det är därför vi behöver vishet. Ibland beter vi oss som om det vore snällt att säga att det inte är synd ,eftersom vi inte vill att människor skall skämmas. Vi behöver vara villiga att kalla synden för vad den är på ett sätt som inger hopp i stället för fördömelse. 

Helighet i vår kultur börjar med att vi lämnar hela vårt själv till Gud. Det finns en generation som desperat söker efter förvandling, och de väntar på att få sen den i oss. 

Gud säger att han vill hela landet när människor ödmjukar sig och ber, inte när allt fungerar perfekt i landets regering. Vad betyder detta för dig?