AttitydSmakprov

Jesus klagan

Allt har sin tid ... en tid att gråta ...

Det finns tillfällen när en positiv attityd kanske inte är det rätta. Den kultur vi lever i kan övertyga oss om att vi hela tiden ska vara positiva och trycka ner våra negativa tankar och fokusera på det goda – men bör våra ord och känslor vara enbart positiva när cancern övergår i slutstadium? Eller när en skilsmässa slutförs? Eller när barnet inte klarar sig? Eller när våldet inte upphör?

I sin klagan uppenbarar Jesus för oss en attityd som kan vara rätt även om den inte känns positiv.

Klagan är ett helhjärtat uttryck för sorg eller bekymmer. Den kanske inte känns trevlig eller bekväm, men den är ett passande svar på djup och till synes olöslig smärta. I själva verket, om tanken på att följa Jesus inkluderar att tillägna sig hans attityd i varje situation, då kan undvikande av klagan vara kontraproduktivt för vår andliga tillväxt.

Det är vanligt att man undviker smärtfulla känslor genom att distrahera sig med underhållning, falsk positivitet, droger, alkohol eller till och med tom religion. Men ibland är det bästa vi kan göra att sörja; kännas vid de där känslorna, ärligt berätta för Gud och andra om dem och ge tillåtelse till Gud att börja läka vår smärta.

Jesus klagar. Jesus gråter. Kanske orsaken till att Johannesevangeliet 11:35 är en av de kortaste verserna i Bibeln är att när en av dina närmaste vänner dör, finns det bara några få ord för att beskriva det. Jesus grät över att hans vän Lasarus var död – trots att han skulle väcka upp honom från döden.

På korset fokuserade Jesus på den glädje som låg framför honom och det gav honom möjlighet till en attityd full av nåd och förlåtelse, när han förlät sina bödlar. Och ändå, i den stunden ropade Jesus till sin Fader i ångest: "Varför har du övergivit mig?"

Gud är inte en stoisk Gud som okänsligt betraktar sin skapelses smärta från ovan. Jesus själv visar att vi, i våra mest smärtsamma ögonblick, kan ifrågasätta Gud. Gud, som blivit människa, grät över mänsklig förlust. Jesus slutade inte att lita på sin Faders kärlek eller att tro på ett mirakel för Lasarus. Han uttryckte helt enkelt sin helhjärtade bedrövelse och sorg genom sina tårar. Han sörjde i tider av förlust och smärta.

Vilka förluster eller situationer verkar vara värda att sörja? Hur kan du, som en Jesus efterföljare, visa en sund förebild för sörjande för dina vänner, familj och din kyrka?

Bön: Gud, du är en Gud som gråter. En Gud som bryr dig om din skapelse och uppmuntrar oss att sörja. Hjälp mig att bejaka mina känslor, min smärta och gråta i sorg. Hjälp mig att förtrösta på dig när jag är mitt i dessa känslor, precis som Jesus gjorde. I Jesus namn, amen.